urn:ddi:se.researchdata:2022-37-1:1 SND 2022-37-1 1 urn:ddi:se.researchdata:2022-37-1.ResourcePackage:2.0 urn:ddi:se.researchdata:2022-37-1.OtherMaterialScheme:2.0 urn:ddi:se.researchdata:2022-37-1.OrganizationScheme-0:2.0 urn:ddi:se.researchdata:2022-37-1.Individual-0:2.0 affiliation Department of Clinical Sciences, Swedish University of Agricultural Sciences Karin Alvåsen Karin Alvåsen ORCID 0000-0001-7321-7030 urn:ddi:se.researchdata:2022-37-1.StudyUnit:2.0 2022-37-1 SLU.kv.2022.IÄ-3 Strategier för att hålla mjölkkor och kalvar tillsammans – en tvärsnittsstudie Strategies for keeping dairy cows and calves together – a cross-sectional survey study urn:ddi:se.researchdata:2022-37-1.Individual-0:2.0 Individual Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences 2022-11-08 hdl.handle.net/20.500.12703/3988 Intresset för att hålla mjölkraskalvar tillsammans med vuxna kor under en tid efter kalvningen ökar bland konsumenter och mjölkproducenter. I dagsläget är det dock i stora delar outforskat hur mjölkbönder implementerar kokalvhållning på sina gårdar. Denna enkätstudie undersökte därför hur mjölkgårdar med kokalvhållning sköter sina djur under tiden som korna och kalvarna har kontakt. I tillägg utvärderades vilka delar av skötseln som upplevdes som mest utmanande, och hur bönderna hanterade dessa utmaningar. Intervjuer genomfördes på 104 mjölkgårdar från sex europeiska länder. Gårdarna höll kor och kalvar tillsammans minst 7 dagar, och levererade eller processade mjölk för livsmedelsproduktion. Personen som intervjuades kunde antigen vara ägaren eller arbetsledaren på gården. Kokalvhållning praktiserades på gårdar med vitt skilda skötselsystem, från små gårdar som höll sina djur utomhus under hela året och mjölkade korna för hand eller i mobila spannmjölkningsmaskiner till robotgårdar. Kalvarna kunde hållas antingen med moderdjuret eller fosterkor under delar eller hela mjölkperioden. Den dagliga kontakttiden varierade mellan gårdarna, från 15 min två gånger per dag vid mjölkningen till kontakt under hela dygnet. Många bönder hade observerat stressrelaterade beteenden när kor och kalvar slutligen separerades, men trots detta var den vanligaste separationsmetoden att kalvarna flyttades från korna utan att kontakttiden först minskats. Begränsningar med befintliga byggnader nämndes oftast av bönderna som en svårighet för att börja med kokalvhållning. Strukturerade enkätbaserade intervjuer angående skötsel och utfodring av kor och kalvar genomfördes på 104 europeiska mjölkgårdar där kalvarna hölls med vuxna lakterande kor under minst 7 dagar efter kalvningen. Studien samlade främst in kvantitativ data, vilket möjliggjorde inkludering av ett större antal gårdar. Då det inte är möjligt att identifiera gårdar med kokalv-kontakt i centrala databaser, representerar de inkluderade gårdarna ett icke-sannolikhetsurval. Denna studie är dock i dagsläget den största enkätstudie som utförts gällande hur kokalvhållning används på kommersiella mjölkgårdar. Studien var utformad för att samla in basdata i detta nya forskningsområde, och resultaten är därför presenterades deskriptivt. Vi använde Netigate för att samla in intervjusvaren och analyserade sedan resultaten med hjälp av mjukvarorna R, Stata och Microsoft Excel. Sökvägar behöver anpassas för att det skall fungera (finns hänvisning till "MyRepository" på rad 6) Datafilen innehåller 114 rader och 189 kolumner. Interest in keeping dairy calves with adult cows for a period of time after calving is increasing among consumers and dairy farmers. At present, however, it is largely unexplored how dairy farmers implement cow-calf housing on their farms. This survey therefore investigated how dairy farms with cow-calf contact managed their animals during the time that cows and calves are in contact. In addition, it evaluated which aspects of management were perceived as most challenging, and how farmers dealt with these challenges. Interviews were conducted on 104 dairy farms from six European countries. The farms kept cows and calves together for at least 7 days, and sold milk to dairies. The respondent could be either the owner or the farm manager. Cow-calf farming was practised on farms with a wide range of management systems, from small farms that kept their animals outdoors throughout the year and milked cows by hand or in mobile clamp milking machines to robotic farms. Calves could be kept with the dam or foster cow for part or all of the milking period. Daily contact time varied between farms, from 15 min twice a day at milking to contact throughout the day. Many farmers had observed stress-related behaviours when cows and calves were finally separated, yet the most common separation method was to move the calves away from the cows without first reducing contact time. Constraints with existing buildings were most often cited by farmers as a difficulty in starting cow-calf farming. Structured questionnaire-based interviews regarding the management and feeding of cows and calves were conducted on 104 European dairy farms where calves were kept with adult lactating cows for at least 7 days after calving. The study collected mainly quantitative data, which allowed the inclusion of a larger number of farms. As it is not possible to identify farms with cow-calf contact in central databases, the included farms represent a non-probability sample. However, this study is currently the largest survey conducted regarding the use of cow-calf contact on commercial dairy farms. The study was designed to collect baseline data in this new area of research, and the results are therefore presented descriptively. We used Netigate to gather the interview responses and analysed the data using the softwares R, Stata and Microsoft Excel. Paths need to be customized in order for it to function (is there reference to "MyRepository" on line 6). The data file contains 114 rows and 189 columns. urn:ddi:se.researchdata:2022-37-1.TopicalCoverage:2.0 Plants and animals Växter och djur Agricultural and Veterinary sciences Lantbruksvetenskap och veterinärmedicin Farming Areella näringar Agricultural and aquaculture facilities Jordbruks- och vattenbruksanläggningar urn:ddi:se.researchdata:2022-37-1.SpatialCoverage:2.0 Data from seven European countries: France, Italy, Poland, Switzerland, Sweden, Germany and Austria. SE FR IT PL CH DE AT urn:ddi:se.researchdata:2022-37-1.TemporalCoverage:2.0 2018-12-10 2019-06-25 Householdhttp://rdf-vocabulary.ddialliance.org/cv/AnalysisUnit/2.1.3/ea4be67 Household Hushåll urn:ddi:se.researchdata:2022-37-1.Archive:2.0 urn:ddi:se.researchdata:2022-37-1.Archive-ArchiveSpecificType-AccessType:2.0 restrictedAccess 2