Mediebarometern 2023 The Media Barometer 2023 2025-193-1 https://doi.org/10.5878/jxwr-k334 Swedish National Data Service Svensk nationell datatjänst Landing page Mediebarometern 2023 The Media Barometer 2023 2025-193-1 https://doi.org/10.5878/jxwr-k334 urn:nbn:se:norden:org:diva-13191 10.48335/9789189864009 Ohlsson, Jonas Ohlsson, Jonas Falk, Elisabeth Falk, Elisabeth Hellingwerf-Björkqvist, Karin Hellingwerf-Björkqvist, Karin Swedish National Data Service Svensk nationell datatjänst Media barometer The first Media Barometer was conducted in 1979 and since then the survey has been carried out annually. The purpose is to explore how the Swedish population is using different media during an average day. Mediebarometern är en årlig räckviddsundersökning som avser att belysa hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag under respektive år tagit del av ett antal enskilda medier: radio, TV, text-TV, video, bio, ljudkassett, grammofon/CD, morgontidning, kvällstidning, vecko-/månadstidning, tidskrift och bok. Från 1995 omfattas även direktreklam och ny medieteknologi. Ett särskilt område rör internetanvändning. Syftet är att beskriva tendenser och förändringar i människors nyttjande av massmedier. Undersökningen bygger på telefonintervjuer till ett slumpmässigt urval av befolkningen mellan 9-79 år (3-99 år för åren 1990-1993). Mediebarometern genomfördes första gången 1979 och har sedan dess genomförts varje år. Tanken med Mediebarometern var redan från starten att långsiktigt följa mediepubliken. Det gällde således inte att skapa en studie där resultaten ett enskilt år skulle vara avgörande. En följd av detta var bedömningen att mått på många medier var viktigare än förfinade mått på några få medier. Den ansats som valts för Mediebarometern är mediers faktisk räckvidd. Undersökningen avser således inte människors medievanor, utan vad man faktiskt gjort en viss tidsperiod. Tekniskt brukar detta nämnas 'recency', i motsats till 'frequency', som avser regelbundenhet eller vanan. Mediebarometern var ursprungligen inriktad på radio och TV och inte på enskilda kanaler respektive på morgon- och kvällspress och inte på enskilda tidningar. Utvidgningar till mer specifika enheter och fler medier har dock genomförts som en konsekvens av medieutvecklingen, både totalt och för vissa perioder. Nya frågeområden har också tillkommit, t ex vad gäller persondatorer- och internetanvändning. Mediebarometern utgår från gårdagen som tidsenhet för mediekonsumtionen. Frågorna avser om man igår t ex läste någon morgontidning, om man tittade på video eller lyssnade på CD. För vissa av medierna har gårdagen uppfattats som ett något missvisande mått. Detta har i första hand gällt veckopress, tidskrifter och bio. De personer som där svarar att de inte läst eller tittat i en veckotidning eller tidskrift igår får följdfrågan om man i så fall gjort detta under någon av de föregående sex dagarna. På så sätt kan mediebarometern för dessa medier redovisa en veckoräckvidd. Numera kan veckoräckvidd anges för samtliga medier. För vissa medier - morgonpress, kvällspress, vecko-/månadstidningar, tidskrifter och böcker - ställs det också en fråga om antalet man tagit del av. Därmed kan andelen exponerade för två eller fler morgontidningar etc redovisas. Till dem som har tagit del av ett medium under den givna tidsrymden ställs frågan om hur lång tid de ägnat åt mediet. Undersökningen genomfördes till en början under en höstvecka varje år, men 1983 utökades insamlingsperioden till två veckor på hösten. Mediebarometern blev årsrepresentativ först 1985 genom att de 14 undersökningsdagarna slumpmässigt spreds ut över året. Från och med 1988 har Mediebarometern genomförts över ett kalenderår med första mätdagen i januari och den sista i december. Under sommarmånaderna har emellertid aldrig några intervjuer gjorts. Undersökningsperioden utökades 1990 till 21 dagar utspridda över året. Redan från starten har intervjuerna genomförts alla veckodagar, vilket betyder att antalet måndagar, tisdagar, onsdagar o s v alltid varit lika stort. Sedan starten 1979 har frågor om allmänhetens användning av radio, TV, morgonpress, kvällspress, grammofonskivor, kassettband, video och böcker ställts till svarspersonerna. Året därefter inkluderades frågor om populärpress och tidskrifter. Mediebarometern innefattar vidare mellan 1985 och 1995 även serietidningar. Mediebarometern har sedan 1990, utöver frågorna om medieanvändning under en genomsnittlig dag, även ställt frågor om användning av olika massmedier en genomsnittlig vecka, månad och under senaste året. I Mediebarometern 1979-1992 har frågor om TV- och videotittande samt om radiolyssnande inte ställts tillsammans med frågorna om användning av andra medier. Uppgifterna om radio, TV och video har istället hämtats från PUB:s kontinuerliga publikräkningar. Svarspersonerna har här mer i detalj fått ange vilka program de tittat respektive lyssnat på under gårdagen. Från dessa svar har tittar- och lyssnartiden räknats ut för varje svarsperson genom att summera tiden för de program de tittat på. Efter PUB:s avveckling halvårsskiftet 1993 fanns det inte längre möjlighet att använda samma metod som tidigare för mätning av den tid som ägnats åt TV, video och radio. I 1993 års Mediebarometer har svarspersonerna istället på samma vis som de tidigare år gjort med övriga medier, fått göra en uppskattning av hur lång tid de ägnat åt radio, TV och video under gårdagen. Det byte av insamlingsmetod för radio, TV och video som genomfördes 1993 har huvudsakligen haft två konsekvenser. För det första innebär det att den tid som ägnats åt olika medier nu mäts med samma metod för samtliga medier. Det innebär att den tid som ägnats åt respektive medium är direkt jämförbar mellan olika medier fr o m 1993. Tidigare år har radio-, TV- och videotiden mätts med en metod och tiden som ägnats åt samtliga övriga medier med en annan metod. För det andra innebär bytet av metod att den tid som avsätts för radio, TV och video 1993 och därefter inte kan jämföras fullt ut med tittar- och lyssnartiden mellan 1979 och 1992. Mediebarometern 1994 utökades med frågor som gäller användning av text-TV och biobesök. I 1994 års Mediebarometer presenterade för första gången sedan starten 1979 helt jämförbar statistik över hur lång tid svenskarna ägnar sig åt olika massmedier. Samma mått användes för samtliga medier för att mäta läs-, tittar- och lyssnartid, vilket inte varit fallet tidigare år. Nordicom-Sverige har sedan 1994 haft samordningsansvar för Mediebarometern. Nordicom har knutit ett vetenskapligt råd till undersökningen Mediebarometern för att säkerställa vetenskaplig kvalitet och oberoende. I detta ingår professor Karl Erik Rosengren, Lunds universitet, professor Stig Hadenius, Stockholms universitet och professor Olle Findahl, Umeå universitet. Den modell för Mediebarometerns organisation och finansiering som Nordicom arbetat efter bygger på en tredelning: 1 Huvudansvaret för genomförandet ligger hos en oberoende institution, NORDICOM-Sverige, som fungerar som beställare och dataansvarig samt ansvarar för en årlig presentation. 2 Ansvaret för datainsamlingen läggs ut på ett undersökningsföretag efter sedvanlig upphandling. 3 Grundanslaget kommer från Kulturdepartementet men genomförandet av undersökningen möjliggörs av intressenters och bidragsgivares medverkan till finansiering. Kulturdepartementet har anslagit medel motsvarande 30% av kostnaderna för Mediebarometern. Övrig finansiering står Mediebarometerns intressenter och bidragsgivare för. Nordicom arrangerar vartannat år ett seminarium för Mediebarometerns intressenter och bidragsgivare. Här redovisas aktuella forskningsresultat och olika mätfrågor diskuteras. Tanken är att skapa en mötesplats där forskare från universitet/högskolor och medieanalytiker från mediebranschen träffas för att utveckla kunskapen om medier och mediemätningar. Landing page LISTENING TO MUSIC MUSIKLYSSNANDE NEWS NYHETER TELEVISION VIEWING TV-TITTANDE MASS MEDIA USE MEDIAANVÄNDNING PERIODICALS TIDSKRIFTER SOCIAL MEDIA SOCIALA MEDIER RADIO LISTENING RADIOLYSSNANDE MEDIA, COMMUNICATION AND LANGUAGE MEDIA, KOMMUNIKATION OCH SPRÅK Media Media SOCIETY AND CULTURE SAMHÄLLE OCH KULTUR The Media Barometer has been conducted annually since 1979. Through 2018, the Media Barometer was conducted as a telephone-only survey. Since 2019, the results are based on answers collected via a combined web and telephone survey. Traditionally, the results referred to the Swedish population aged 9–79, but in 2020, the sample frame was expanded to ages 9–85. The dataset consists of response data from the Media Barometer 2023 in the form of an SPSS data file with variable and value labels. The questionnaire for the Media Barometer 2023 consisted of 54 media-related questions divided into four areas: 1) Access to different media and media technologies, 2) Use of different media and media content during the previous day (alt. last week/month), 3) Time of use for different media, and 4) Consumption of news in different media. The form ended with eight questions about the respondent's background and living situation. A number of these questions were only asked to persons who were older than 17 during the survey year. It concerned questions about employment, income and level of education. All questions in the form had fixed answer options. Mediebarometern har genomförts varje år sedan 1979. Till och med 2018 samlades svaren in via telefon. Sedan 2019 bygger resultaten på svar insamlade via en kombinerad webb- och telefonundersökning. Fram till och med 2019 avsåg resultaten befolkningen mellan 9 och 79 år. Från och med 2020 bygger resultaten på data som avser befolkningen mellan 9 och 85 år. Tanken med Mediebarometern var redan från starten att långsiktigt följa mediepubliken. Den ansats som val­des för Mediebarometern är mediers faktiska räckvidd. Undersökningen avser således inte människors regel­bundna medievanor, utan vad man faktiskt gjort under en specifik tidsperiod. Mediebarometern utgår från gårdagen som tidsen­het för mediekonsumtionen. Frågorna avser exempelvis om man under föregående dag läste någon dagstidning, om man tittade på rörlig bild eller lyssnade på musik. Först därefter ställs vidare frågor om vilken plattform intervjupersonen använt, t.ex. en tryckt tidning, en vanlig tv-­apparat eller någon hemsida. Datasetet består av svarsdata från Mediebarometern 2023 i form av en SPSS-datafil försedd med variabel- och värdeetiketter. Frågeformuläret till Mediebarometern 2023 bestod av 54 medierelaterade frågor fördelade på fyra områden: 1) Tillgång till olika medier och medietekniker, 2) Användning av olika medier och medieinnehåll under gårdagen (alt. senaste veckan/månaden), 3) Användningstid för olika medier, samt 4) Konsumtion av nyheter i olika medier. Formuläret avslutades med åtta frågor om svarspersonens bakgrund och boendesituation. Ett antal av dessa frågor ställdes bara till personer som var äldre än 17 år under undersökningsåret. Det gällde frågor om sysselsättning, inkomst och utbildningsnivå. Samtliga frågor i formuläret hade fasta svarsalternativ. 2023-01 2023-12 Sweden Sverige IndividualIndividual IndividIndivid Individuals aged 9-85 years Personer i åldrarna 9-85 år Numeric Cross-sectionCross-section TvärsnittTvärsnitt The Media Barometer aims to describe the Swedish population’s use of and access to various media. By “population,” this refers to all individuals aged 9 to 85 who are registered residents in Sweden, regardless of citizenship. A sampling frame of 120,000 randomly selected individuals has been drawn from the Swedish Tax Agency’s register service, Navet, for the first part of the data collection period (starting at the end of January) and the second part (starting at the end of August). Different segments of the population have varying tendencies to respond to surveys. The difference in response rates between different groups has increased over time. To ensure a robust response base across various population groups, a stratified sampling method has been used. The sample has been stratified by gender, age, and place of residence. This means that the sample size for certain subgroups of the population has been scaled up, while others have been scaled down. This may introduce some uncertainty in the accuracy of responses to questions where there are larger differences within the population, such as between different generations.The Media Barometer aims to describe the Swedish population’s use of and access to various media. By “population,” this refers to all individuals aged 9 to 85 who are registered residents in Sweden, regardless of citizenship. A sampling frame of 120,000 randomly selected individuals has been drawn from the Swedish Tax Agency’s register service, Navet, for the first part of the data collection period (starting at the end of January) and the second part (starting at the end of August). Different segments of the population have varying tendencies to respond to surveys. The difference in response rates between different groups has increased over time. To ensure a robust response base across various population groups, a stratified sampling method has been used. The sample has been stratified by gender, age, and place of residence. This means that the sample size for certain subgroups of the population has been scaled up, while others have been scaled down. This may introduce some uncertainty in the accuracy of responses to questions where there are larger differences within the population, such as between different generations. Mediebarometern syftar till att beskriva den svenska befolkningens användning av och tillgång till olika medier. Med befolkningen, eller populationen, avses här samtliga personer i åldern 9 till 85 år som är folkbokförda i Sverige, oavsett medborgarskap. En urvalsram om 120 000 slumpmässigt utvalda individer har dragits ur Skatteverkets registertjänst Navet inför den första delen av insamlingsperioden (som börjar i slutet av januari) och den andra delen (som börjar i slutet av augusti). Olika delar av befolkningen är olika benägna att svara på frågeundersökningar. Skillnaden i svarsbenägenhet mellan olika grupper har ökat över tid. För att säkerställa ett robust svarsunderlag i olika befolkningsgrupper har ett stratifierat urval använts. Urvalet har stratifierats på kön, ålder och boendeort. Det innebär att urvalsstorleken på vissa undergrupper av befolkningen har skalats upp, medan andra har skalats ner. Detta kan medföra en viss osäkerhet i träffsäkerheten på frågor där de existerar större skillnader i befolkningen, exempelvis mellan olika generationer.Mediebarometern syftar till att beskriva den svenska befolkningens användning av och tillgång till olika medier. Med befolkningen, eller populationen, avses här samtliga personer i åldern 9 till 85 år som är folkbokförda i Sverige, oavsett medborgarskap. En urvalsram om 120 000 slumpmässigt utvalda individer har dragits ur Skatteverkets registertjänst Navet inför den första delen av insamlingsperioden (som börjar i slutet av januari) och den andra delen (som börjar i slutet av augusti). Olika delar av befolkningen är olika benägna att svara på frågeundersökningar. Skillnaden i svarsbenägenhet mellan olika grupper har ökat över tid. För att säkerställa ett robust svarsunderlag i olika befolkningsgrupper har ett stratifierat urval använts. Urvalet har stratifierats på kön, ålder och boendeort. Det innebär att urvalsstorleken på vissa undergrupper av befolkningen har skalats upp, medan andra har skalats ner. Detta kan medföra en viss osäkerhet i träffsäkerheten på frågor där de existerar större skillnader i befolkningen, exempelvis mellan olika generationer. ProbabilityProbability SannolikhetsurvalSannolikhetsurval The 2023 Media Barometer has been conducted as a combined web and telephone survey. All people in the sample were initially contacted via letter with log-in details for a web survey. Responding via telephone interview was available for those who preferred to complete the survey by phone.The 2023 Media Barometer has been conducted as a combined web and telephone survey. All people in the sample were initially contacted via letter with log-in details for a web survey. Responding via telephone interview was available for those who preferred to complete the survey by phone. Mediebarometern 2023 har genomförts som en kombinerad webb- och telefonundersökning. Samtliga personer i urvalet har inledningsvis kontaktats via brev med inloggningsuppgifter till en webbenkät. Svar med hjälp av telefonintervjuer möjlig till dem som hellre besvarar enkäten via telefon.Mediebarometern 2023 har genomförts som en kombinerad webb- och telefonundersökning. Samtliga personer i urvalet har inledningsvis kontaktats via brev med inloggningsuppgifter till en webbenkät. Svar med hjälp av telefonintervjuer möjlig till dem som hellre besvarar enkäten via telefon. Self-administered questionnaireSelf-administered questionnaire Självadministrerat frågeformulärSjälvadministrerat frågeformulär Access to data through SND. Access to data is restricted. Åtkomst till data via SND. Tillgång till data är begränsad. restrictedAccess Ohlsson, J. (Red.). (2024). Mediebarometern 2023. Göteborg: Nordicom Ohlsson, J. (Red.). (2024). Mediebarometern 2023. Göteborg: Nordicom urn:nbn:se:norden:org:diva-13191 10.48335/9789189864009 2024