LSH-studien: Livsvillkor, Stress och Hälsa The LSH-study: Life condition Stress and Health ext0256-1-1 Swedish National Data Service Svensk nationell datatjänst LSH-studien: Livsvillkor, Stress och Hälsa The LSH-study: Life condition Stress and Health ext0256-1-1 oai:DiVA.org:liu-122112 10.1371/journal.pone.0138290 urn:nbn:se:liu:diva-122112 oai:DiVA.org:liu-124641 urn:nbn:se:liu:diva-124641 10.1007/s11136-015-1068-6 oai:DiVA.org:liu-115573 10.1007/s12529-014-9422-6 urn:nbn:se:liu:diva-115573 oai:DiVA.org:liu-122099 urn:nbn:se:liu:diva-122099 10.1177/1403494815592271 Kristenson, Margareta Kristenson, Margareta Swedish National Data Service Svensk nationell datatjänst Swedish Cohort Consortium (Cohorts.se) The Swedish Cohort Consortium (Cohorts.se) is a project aimed at improving management and increasing the use of Swedish population-based cohorts (research databases with sensitive person data) for world-leading research. Coordination of all Swedish prospective population-based cohorts in a common infrastructure will enable more precise research findings and facilitate research on rare diseases and exposures, leading to better utilization of study participants’ data, better return of funders’ investments, and higher benefit to patients and populations. Cohorts.se will support some aspects of single cohort operations and all aspects of collaborations between cohorts. Important components of the infrastructure involve data curation and management, cataloguing of variables, presentation of and access to data, harmonization of variables for research projects, linkage of cohorts and official registries, and statistical analysis including a novel method for distributed data analysis eliminating the need to share data. The project aims to increase collaboration between Swedish universities and with international cohort consortia, and to be a node for researchers who want to collaborate, perhaps extra important for young researchers without a large contact network. SND collaborates with Cohorts.se. Partly through training of data managers and statisticians in the Maelstrom system (maelstrom-research.org), which is tailored for cohort collaboration and will be used in this infrastructure; partly through collaboration around logistics by forwarding researchers seeking access to person data from cohorts to Cohorts.se and the Maelstrom repository. Contact for Cohorts.se: Johan Sundström, Professor at UCR-Uppsala Clinical Research center johan.sundstrom@ucr.uu.se The Swedish Cohort Consortium (Cohorts.se) är ett projekt som syftar till att förbättra förvaltningen och öka utnyttjandet av svenska populationsbaserade kohorter (forskningsdatabaser med känsliga individdata) för världsledande forskning. Genom samutnyttjande av många kohorter kan vi skapa säkrare forskningsresultat till bättre nytta för patienter och allmänhet. Infrastrukturen kommer att omfatta kohorter med känsliga individdata och metadata, mjukvara, och servicetjänster. Infrastrukturen kommer att kurera data, katalogisera kohorter, förvalta kohorter, administrera datauttag och -insättningar och länkningar till andra register, harmonisera variabler vid sammanläggningsprojekt, genomföra statistisk analys, och genomföra utbildningsinsatser. Långsiktig professionell kohortförvaltning som inte är personberoende ger ökad säkerhet och kvalitet. Uniform katalogisering och dokumentation och uniforma uttagsprocesser ger ökad tillgänglighet. Infrastrukturen ger ökat utnyttjande av redan insamlade kohorter, och därmed ökat värde för skattebetalarnas grundinvesteringar i kohorterna. Infrastrukturen kan öka samarbeten mellan svenska lärosäten och med internationella kohortkonsortier, och den kan vara en nod för forskare som vill samarbeta, kanske extra viktigt för unga forskare utan stort kontaktnät. SND samarbetar med Cohorts.se. Dels genom utbildning av data managers och statistiker i den för ändamålet designade mjukvara som framförallt används i infrastrukturen, Maelstrom (maelstrom-research.org). Dels genom att forskare som vill ha tillgång till individdata från kohorter lotsas vidare från SND till Cohorts.se och Maelstrom-katalogen. Kontaktperson Cohorts.se: Johan Sundström, Professor vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet johan.sundstrom@ucr.uu.se Socioeconomic Factors Socioekonomiska faktorer Inflammation Inflammation HEALTH HÄLSA Also the welfare state of Sweden has prominent socioeconomic (SES) differences in health. These are seen for most measures of SES, i e for education, occupation and income, and also for most health outcomes: for all-cause mortality, for morbidity in most diseases and for self-rated health. SES differences are, in particular, evident for coronary heart disease (CHD) with a two-fold difference in incidence and death between high and low SES groups. Causes for this are not clear. It is well known that an unhealthy lifestyle is more common in low SES but this can only explain a part of observed SES differences. One possible explanation is effects of psychosocial factors. High levels of psychosocial risk factors and low availability of psychosocial resources are well documented predictors of CHD and more common in low SES. We and others have demonstrated that these factors are related to poor function of the HPA axis with reduced cortisol reactivity and with higher levels of markers for inflammation and plaque vulnerability, which also are known predictors of CHD. The overall objective of the research program is to analyse, in a prospective design, to what extent socioeconomic differences in CHD incidence and death can be explained by psychosocial factors, especially psychological resources, and if observed effects are mediated by biological markers of stress, inflammation and plaque vulnerability. Our data builds on two cohorts, using the same design of a random sample from a normal middle-aged Swedish population. Data collection: cohort I 2003-2004 (n=1007); cohort II 2012-2015 (n=2051), used a comprehensive design with broad questionnaires on SES, psychosocial risk factors, psychological resources, lifestyle and present disease, anthropometrics, saliva and blood samples. Primary outcome is symptomatic CHD. In a nested case control design data for cases shall be compared to controls. While CHD incidence is falling, SES differences in CHD incidence and mortality remain and causes for this are not clear. This is one of few prospective studies linking the chain from SES, via psychosocial factors to biological markers of stress, inflammation and plaque vulnerability and CHD. The study has, therefore, the potential to generate important knowledge on causes behind SES disparities in CHD and on “how stress gets under your skin” More information about study design, study populations and timeline is available in document under the tab Documentation. Cohort 1: Data collection is conducted in collaboration with 10 Primary Health Care centers (PHCs) in Östergötland county council and sampling was done from the normal population of the catchment area for each PHC. The study is build on a comprehensive design with broad questionnaires on SES, psychosocial risk factors, psychological resources, lifestyle and present disease, anthropometrics, saliva and blood samples. Cohort 2: Data collection is conducted in collaboration with 27 PHCs in Östergötland and 19 PHCs in Jönköping county council. The same methods are used for collecting data, as described for cohort 1. Även välfärdslandet Sverige har påtagliga socioekonomiska skillnader i hälsa. Dessa skillnader återkommer oavsett om man använder mått på socioekonomisk status (SES) i form av utbildningsnivå, inkomst eller yrkesstatus. Skillnaderna återkommer också för dödlighet och sjuklighet oavsett diagnos samt för självskattad hälsa men är särskilt väl visat för risk att insjukna och dö i hjärtinfarkt, med dubbel risk i låg SES. Orsakerna är inte klarlagda. Vi vet att låg SES är förenat med mer ogynnsamma levnadsvanor, men dessa kan bara förklara en del av SES skillnader i hälsa. En möjlig förklaring är effekt av psykosociala faktorer. En ogynnsam psykosocial karaktäristisk med höga nivåer av psykosociala riskfaktorer eller bristande tillgång till psykologiska resurser är idag välkända prediktorer för hjärtinfarkt och också vanligare i låg SES. Vi, och andra, har visat att dessa samvarierar med bristande funktion i HPA axeln och försvagad kortisolreaktivitet liksom med höjda nivåer av markörer för låggradig inflammation och plaque vulnerabilitet som också är prediktorer för hjärtinfarkt. Vårt syfte är att, prospektivt, studera om och hur psykosociala faktorer, särskilt psykologiska resurser, kan förklara SES skillnader i insjuknande och död i hjärtinfarkt samt om observerade effekter kan förklaras av biologiska markörer för HPA-funktion, inflammation och plaque vulnerabilitet. Vi studerar två kohorter av deltagare (45-70 år, 50% kvinnor) båda slumpmässigt valda ur befolkningen och där datainsamling följt samma protokoll. Datainsamling: kohort I 2003-2004 (n=1007); kohort II 2012-2015 (n=7051) innefattade omfattade frågeformulär om SES, psykosociala riskfaktorer, psykologiska resurser, levnadsvanor och aktuell sjukdom, antropometriska mått, saliv-prov i hemmet och blodprov som sparas i biobank. Huvudutfall är hjärtinfarkt och instabil angina, vars data kommer att jämföras med kontroller i en nested case-control design. Medan insjuknande och död i hjärninfarkt sjunker kvarstår oförändrade SES skillnader, och orsakerna till detta är inte klarlagda. Det saknas prospektiva studier som studerar betydelsen av psykosociala faktorer, särskilt psykologiska resurser, och som samtidigt analyserar betydelsen av biologiska mekanismer länkade till stress, inflammation och sårbarhet. Detaljerad information om studiedesign, studiepopulation och tidslinje finns i seprat dokument under fliken Dokumentation. Kohort 1: Datainsamling avser ett slumpmässigt urval av befolkningen i Östergötland. Deltagarna besvarade omfattande enkäter med validerade instrument, samlade saliv i hemmet morgon och kväll, besökte en vårdcentral för kroppsmått, och provtagning. Rutinprover såsom blodsocker och lipidstatus analyserades direkt. Därefter har prover förvarats frysta i Linköpings Biobank. Kohort 2: Datainsamling avser ett slumpmässigt urval av befolkningen i Östergötland och Jönköping. Deltagarna besvarade omfattande enkäter med validerade instrument, samlade saliv i hemmet morgon och kväll, besökte en vårdcentral för kroppsmått, och provtagning. Rutinprover såsom blodsocker och lipidstatus analyserades direkt. Därefter har prover förvarats frysta i Linköpings Biobank. 2003-09-30 2004-03-03 2003-09-30 2004-03-03 2012-08-21 2015-12-31 2012-08-21 2015-12-31 Sweden Sverige IndividualIndividual IndividIndivid Numeric LongitudinalLongitudinal LongitudinellLongitudinell Random samples from the normal population.Random samples from the normal population. Randomiserat urval från normalbefolkningen.Randomiserat urval från normalbefolkningen. ProbabilityProbability SannolikhetsurvalSannolikhetsurval Measurements and testsMeasurements and tests Mätningar och testerMätningar och tester Self-administered questionnaireSelf-administered questionnaire Självadministrerat frågeformulärSjälvadministrerat frågeformulär Self-administered questionnaireSelf-administered questionnaire Självadministrerat frågeformulärSjälvadministrerat frågeformulär Measurements and testsMeasurements and tests Mätningar och testerMätningar och tester Access to data through an external actor. Access to data is restricted. Åtkomst till data via extern aktör. Tillgång till data är begränsad. restrictedAccess Garvin, P., Jonasson, L., Nilsson, L., Falk, M., & Kristenson, M. (2015). Plasma Matrix Metalloproteinase-9 Levels Predict First-Time Coronary Heart Disease: An 8-Year Follow-Up of a Community-Based Middle Aged Population. In PLOS ONE (Vol. 10, Issue 9, pp. e0138290-). https://doi.org/10.1371/journal.pone.0138290 Garvin, P., Jonasson, L., Nilsson, L., Falk, M., & Kristenson, M. (2015). Plasma Matrix Metalloproteinase-9 Levels Predict First-Time Coronary Heart Disease: An 8-Year Follow-Up of a Community-Based Middle Aged Population. In PLOS ONE (Vol. 10, Issue 9, pp. e0138290-). https://doi.org/10.1371/journal.pone.0138290 10.1371/journal.pone.0138290 urn:nbn:se:liu:diva-122112 oai:DiVA.org:liu-122112 2015 oai:DiVA.org:liu-122112 Garvin, P., Nilsson, E., Ernerudh, J., & Kristenson, M. (2015). The joint subclinical elevation of CRP and IL-6 is associated with lower health-related quality of life in comparison with no elevation or elevation of only one of the biomarkers. In Quality of Life Research (Vol. 25, Issue 1, pp. 213–221). https://doi.org/10.1007/s11136-015-1068-6 Garvin, P., Nilsson, E., Ernerudh, J., & Kristenson, M. (2015). The joint subclinical elevation of CRP and IL-6 is associated with lower health-related quality of life in comparison with no elevation or elevation of only one of the biomarkers. In Quality of Life Research (Vol. 25, Issue 1, pp. 213–221). https://doi.org/10.1007/s11136-015-1068-6 urn:nbn:se:liu:diva-124641 10.1007/s11136-015-1068-6 oai:DiVA.org:liu-124641 2015 oai:DiVA.org:liu-124641 Pössel, P., Mitchell, A. M., Sjögren, E., & Kristenson, M. (2015). Do Depressive Symptoms Mediate the Relationship Between Hopelessness and Diurnal Cortisol Rhythm? In International Journal of Behavioral Medicine (Vol. 22, Issue 2, pp. 251–257). https://doi.org/10.1007/s12529-014-9422-6 Pössel, P., Mitchell, A. M., Sjögren, E., & Kristenson, M. (2015). Do Depressive Symptoms Mediate the Relationship Between Hopelessness and Diurnal Cortisol Rhythm? In International Journal of Behavioral Medicine (Vol. 22, Issue 2, pp. 251–257). https://doi.org/10.1007/s12529-014-9422-6 10.1007/s12529-014-9422-6 urn:nbn:se:liu:diva-115573 oai:DiVA.org:liu-115573 2015 oai:DiVA.org:liu-115573 Granström, F., Molarius, A., Garvin, P., Elo, S., Feldman, I., & Kristenson, M. (2015). Exploring trends in and determinants of educational inequalities in self-rated health. In Scandinavian Journal of Public Health (Vol. 43, Issue 7, pp. 677–686). https://doi.org/10.1177/1403494815592271 Granström, F., Molarius, A., Garvin, P., Elo, S., Feldman, I., & Kristenson, M. (2015). Exploring trends in and determinants of educational inequalities in self-rated health. In Scandinavian Journal of Public Health (Vol. 43, Issue 7, pp. 677–686). https://doi.org/10.1177/1403494815592271 urn:nbn:se:liu:diva-122099 10.1177/1403494815592271 oai:DiVA.org:liu-122099 2015 oai:DiVA.org:liu-122099