Kommunalpolitikerundersökningen 1979-80 - Kommunfullmäktiges ledamöter Local politicians 1979-80 - Local government councillors snd0101-1-1.0 https://doi.org/10.5878/002360 Swedish National Data Service Svensk nationell datatjänst Landing page http://libris.kb.se/bib/226938 http://libris.kb.se/bib/7268760 http://books.google.com/books?id=BwLLAAAACAAJ&dq=:De+nya+kommunerna&hl=&source=gbs_api http://libris.kb.se/bib/7268939 http://books.google.com/books?id=QSKoAQAACAAJ&dq=ISBN:9138905728&hl=&source=gbs_api Kommunalpolitikerundersökningen 1979-80 - Kommunfullmäktiges ledamöter Local politicians 1979-80 - Local government councillors snd0101-1-1.0 https://doi.org/10.5878/002360 0346-5721 91-38-06612-2 9789138903186 9789138905722 Wallin, Gunnar Wallin, Gunnar Swedish National Data Service Svensk nationell datatjänst Evaluation of the commune reapportionment reform In December 1978 the Parliament decided to appropriate funds for a scientific evaluation of the consequences of the reapportionment reform for local self-government. The evaluation was to be carried out in accordance with the research program entitled "Evaluation of the Commune Reapportionment Reform" (DsKn 1978:5) which was worked out by the Commission on Local Democracy. The research program was divided into three major sub-programs: THE CITIZENS AND THE COMMUNE Sub-program I was concerned with the input side of the analytical model. Three projects take up the significant channels between the people and the local political system, i.e. the mass media, political parties, and organizations. It has seemed natural to include in the mass media project a study of public information on local issues. A fourth project in this sub-program sums up public activity via the various channels. LOCAL GOVERNMENT ORGANIZATION Sub-program II was concerned with the center of the political system. It is there the demands and desires concerning communal activity are considered and decisions made. The principal actors are local politicians and administrative officers. Their relationship to the people and the opinion representativeness of the politicians are studied. Important questions concern the recruitment, composition, and work of politicians, the development of the administrative organization, and the relationship between politicians and administrators. The budgetary process is also studied. COMMUNAL SERVICE Sub-program III was concerned with what, from the point of view of the people, is the primary output of the local government system. Service was studied in relation to three main questions: how services develop and how they vary between communes, what changes have occurred in the availability of services after the reapportionment reform, and how services are assessed by the inhabitants of the commune. SAMPLE OF THE COMMUNES Given the design of the research program, it was clear from the start that the studies would have to focus on investigations of a large number of communes in a representative sample. One consideration in making this decision was the findings of the earlier Local Government Research Group showing that there are considerable variations between communes in a number of relevant aspects. Considering the fact that the major cities of Stockholm, Göteborg, and Malmö were only marginally affected by the reapportionment reform and that conditions in these communes are in many respects special and would demand a large share of the limited resources available in order to be studied, it was decided that the major cities should be excluded. One idea behind the selection of the sample design was that the commune sample should be used for all of the studies which might be conducted within the overall research program. This was motivated by methodological considerations. A common sample of communes would increase the possibilities for coordinating the planning and analysis of results of different studies. There was also a practical consideration related to the fact that a large amount of background data and archive materials could be utilized jointly in the various projects, and that travels to the communes could be coordinated, etc. One problem with the construction of the sample was that the various projects had different demands on sample size. For certain studies it was desirable to have as large a sample as possible, for others which were especially costly only a few communes could be studied. The sample was constructed according to the Chinese box principle. For the studies requiring a large number of communes in order to present a representative picture of the communes a sample of 50 communes was decided on. The sample was constructed so that it could be divided into two samples of 25 communes each. In one of the samples of 25 communes, five "mode" communes which could be used for more intensive studies were selected. The selection of the sample of 50 communes was based on a factor analysis about 30 different commune characteristics - demographic, economic, and political - among which several described developments over time. This information was used to divide the 274 communes in the country (with three of the major cities excluded), into 25 strata in such a way that the communes which were classified in each stratum were as similar to each other as possible. Two communes were then selected from each of these strata. In this way two samples of 25 communes were obtained. BAKGRUND Riksdagen beslöt i december 1978 (prop. 78/78:61, KU1978/79:17) att anslå ca 7 miljoner kronor till en vetenskaplig utvärdering av kommunindelningsreformens konsekvenser. Utvärderingen skulle enligt riksdagsbeslutet ske i enlighet med det forskningsprogram "Utvärdering av kommunindelningsreformen" (Ds Kn 1978:5) som utarbetats av kommunaldemokratiska kommitten. Kommunaldemokratiska kommitten var en parlamentarisk kommitte som tillsattes hösten 1977 och omfattade 7 ledamöter och lika många sakkunniga. Kommitten fick i uppdrag att vara administrativt ansvarig för utvärderingen. För forskningsarbetet svarade kommunaldemokratiska forskningsgruppen vilken bildades under våren 1979. Projektansvariga var Jörgen Westerståhl, Lars Strömberg, Lennart Brantgärde (Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet), Janerik Gidlund (Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet), Gunnar Wallin (Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet), Håkan Magnusson, Leif Johansson (Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet), Gunnar Törnqvist, Lars-Olof Olander och Jan Widberg (Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds universitet). Forskningsprogrammet var utformat mot bakgrund av den debatt som fördes om den kommunala självstyrelsen och den kommunala demokratin, framförallt i samband med 1960-talets kommunindelningsreform. Genom de arbeten som en tidigare kommunalforskningsgrupp, med stöd av Riksbankens Jubileumsfond, utförde under åren 1966-1970 var förutsättningarna för en utvärdering av indelningsreformen goda, jämfört med vad som är vanligt när det gäller samhällsreformer av denna storlek. Undersökningarna koncentrerades på förhållandet i kommunerna. I större inriktning än tidigare undersökningar inriktades de på frågor rörande skillnader inom kommunerna, när det gäller möjligheterna för medborgerligt deltagande, tillgång till service etc. Därigenom blev det lättare att bedöma behovet av ytterligare reformer av kommunernas arbetsformer och organisation. Även förutsättningarna för och konsekvenserna av att i vissa fall ompröva genomförda kommunsammanläggningar, kunde på detta sätt belysas. Forskningsprogrammet var uppdelat i tre delprogram: KOMMUNEN SOM DEMOKRATISK SJÄLVSTYRELSEORGANISATION Tre av de tillhörande delprojekten behandlade de väsentliga kanalerna mellan medborgarna och det kommunalpolitiska systemet, nämligen massmedier, partier och organisationer. Till massmedieprojektet lades också ett studium av medborgarnas information i kommunalpolitiska frågor. Det fjärde projektet i detta delprogram summerade den medborgerliga aktiviteten via de olika kanalerna, men också direkt i förhållande till det kommunalpolitiska systemet. KOMMUNEN SOM FÖRVALTNINGSORGANISATION Delprogram II behandlade den kommunala organisationen, dvs själva centrum i det kommunalpolitiska systemet. Här beaktas krav och önskemål rörande den kommunala verksamheten och här fattas besluten. Huvudaktörerna är kommunalpolitiker och tjänstemän. Även deras relationer till medborgarna belystes liksom politikernas åsiktsrepresentativitet. Väsentliga frågeställningar gällde politikerkårens rekrytering och sammansättning, politikernas arbete, förvaltningsorganisationens utveckling och förhållandet mellan politiker och tjänstemän. Den centrala budgetprocessen specialstuderades. KOMMUNEN SOM SERVICEPRODUCENT OCH ENHET FÖR SAMHÄLLSPLANERING Delprogram III behandlade den kommunala servicen, dvs det som från medborgarnas synpunkt främst kommer ut av det kommunala systemet. Servicen studerades från tre huvudsakliga utgångspunkter: Hur den utvecklas och hur den varierar mellan kommunerna, vilka förändringar som skett med servicens tillgänglighet efter kommunindelningsreformen och hur medborgarna bedömer den service de erbjuds. KOMMUNURVALET Mot bakgrund av forskningsprogrammets uppläggning stod det tidigt klart att undersökningarna måste inriktas på studier av många kommuner i ett representativt urval. Till detta beslut bidrog de resultat som den tidigare kommunalforskningsgruppen kommit fram till, nämligen att variationerna mellan de svenska kommunerna är avsevärda i en mängd relevanta avseenden. Med hänsyn till att storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö endast marginellt påverkades av indelningsreformen och att förhållandena i dessa kommuner i många avseenden var speciella och skulle kräva en stor andel av de begränsade forskningsresurserna för att kunna undersökas beslöts att storstäderna skulle uteslutas ur målpopulationen. En grundläggande utgångspunkt vid valet av urval var tanken att kommunurvalet skulle kunna användas för alla de undersökningar som skulle bli aktuella i forskningsprogrammet. Detta motiverades främst av metodiska skäl. Ett gemensamt kommunurval skulle öka möjligheterna att samanalysera resultat från olika delundersökningar. Till detta kom också en rent praktisk synpunkt, nämligen att en lång rad bakgrundsdata och annat arkivmaterial skulle kunna samutnyttjas i olika projekt, besök i kommunerna av forskningspersonal kunna koordineras osv. Ett problem vid urvalskonstruktionen var att olika planerade projekt ställde olika krav på urvalets storlek. För vissa undersökningar var det önskvärt med så stort kommunurval som möjligt, för andra särskilt resurskrävande studier skulle endast ett fåtal kommuner kunna undersökas. För de studier som skulle kräva många kommuner för att kunna ge en representativ bild av kommunerna utanför storstäderna bestämdes antalet till 50. Urvalet konstruerades så att det var möjligt att dela i två hälfter med 25 kommuner i varje. I ett av 25-urvalen ingick 5 typkommuner som skulle kunna användas för mera intensiva studier. Som grundval för urvalsdragningen av de 50 kommunerna låg en faktoranalys av ett 30-tal olika kommunegenskaper: demografiska, ekonomiska och politiska bland vilka flera belyste utvecklingen över tid. Faktoranalysen visade att sex dimensioner präglade kommunpopulationen: majoritetsförhållande i kommunfullmäktige, geografiskt läge, invånarantal, kommuntyp (glesbygdskommuner, mindre bruksorter, större industriorter, kommuner med förvaltningsinslag), centralortsförhållanden (tvåkärniga kommuner, enkärniga med svag centralort, enkärniga med stark centralort, enkärniga med mycket stark centralort) samt tidpunkt för senaste kommunsammanslagning. Denna information användes för att indela landets 274 kommuner utanför storstäderna i 25 strata på ett sådant sätt att de kommuner som hamnade i respektive stratum var så lika varandra som möjligt. Ur vart och ett av dessa 25 strata valdes sedan 2 kommuner. Därigenom erhölls också två 25-kommunurval. De kommuner som specialstuderades valdes i första hand med hänsyn till behovet av att kunna utnyttja ett inom den kulturgeografiska institutionen i Lund insamlat kartmaterial rörande transportapparaten. De valdes också med beaktande av intresset att få med i studien en kommun som inte berördes av indelningsförändringarna (Grästorp), en expansiv förortskommun (Kävlinge), landsbygds- och tätortskommuner av "standardmodell" enligt indelningsförslaget (Sjöbo och Lidköping) samt en större kommun (Luleå). Genom att kommunerna valdes från Skåne, Västergötland och Norbotten uppnåddes en viss spridning över landet rent geografiskt. För en diskussion om urvalet se Sven Eriksson "Kommunurval, väljarurval och analysansatser" (Ds Kn 1982:4). Landing page http://libris.kb.se/bib/226938 http://libris.kb.se/bib/7268760 http://books.google.com/books?id=BwLLAAAACAAJ&dq=:De+nya+kommunerna&hl=&source=gbs_api http://libris.kb.se/bib/7268939 http://books.google.com/books?id=QSKoAQAACAAJ&dq=ISBN:9138905728&hl=&source=gbs_api LOCAL GOVERNMENT POLICY KOMMUNALPOLITIK CHILD CARE BARNOMSORG LOCAL GOVERNMENT SERVICES KOMMUNAL SERVICE MEMBERSHIP MEDLEMSKAP POLITICAL PARTIES POLITISKA PARTIER COUNCILLORS FULLMÄKTIGELEDAMÖTER Political behaviour and attitudes Politiska beteenden och attityder Government, political systems and organisations Regering, politiska system och organisationer The survey forms part of the project ´Local government - an evaluation of the reform of amalgamation of municipalities´. The main issues dealt with how the organisation of political representatives looks like, its size, who becomes a local politician, and the working conditions for local politicians. It also deals with the part the political parties play in the parliamentary arena in the municipalities. Another topic is the reasons for people to leave their municipal positions of trust. The study is partly a replication of Local representatives 1968 (SSD 0110). Studien är en del av projektet för att utvärdera kommunsammanslagningsreformen. De viktigaste frågorna i undersökningen handlar om hur organisationen av de politiska företrädarna ser ut, dess storlek och arbetsvillkoren för lokala politiker. Studien diskuterar även de politiska partiernas roll i den parlamentariska arenan i kommunerna och vilka skäl som kan ligga till grund för politiskt förtroendevalda att lämna sina uppdrag. Studien är delvis en uppföljning av Kommunala förtroendemän 1968 (SND 0110). 1979-09 1980-02 Sweden Sverige IndividualIndividual IndividIndivid Local government councillors, committee members and retiring local government officers within the sample of municipalities (25-sample) Local government councillors, committee members and retiring local government officers within the sample of municipalities (25-sample) Numeric Cross-sectionCross-section TvärsnittTvärsnitt Fullmäktigeenkäten är en totalundersökning av kommunfullmäktige inom kommunurvalet (25-urvalet)Fullmäktigeenkäten är en totalundersökning av kommunfullmäktige inom kommunurvalet (25-urvalet) Probability: MultistageProbability: Multistage Sannolikhetsurval: flerstegsurvalSannolikhetsurval: flerstegsurval Self-administered questionnaire: PaperSelf-administered questionnaire: Paper Självadministrerat frågeformulär: papperSjälvadministrerat frågeformulär: papper Access to data through SND. Access to data is restricted. Åtkomst till data via SND. Tillgång till data är begränsad. restrictedAccess Wallin, G., Bäck, H., & Tabor, M. (1981) Kommunalpolitikerna. Rekrytering - Arbetsförhållanden - Funktioner. Del 2 (Ds Kn 1981:18). Wallin, G., Bäck, H., & Tabor, M. (1981) Kommunalpolitikerna. Rekrytering - Arbetsförhållanden - Funktioner. Del 2 (Ds Kn 1981:18). 0346-5721 91-38-06612-2 1981 Strömberg, L., & Westerståhl, J. (eds.) (1984) De nya kommunerna. Stockholm: Liber. Strömberg, L., & Westerståhl, J. (eds.) (1984) De nya kommunerna. Stockholm: Liber. 9789138903186 1983 Strömberg, L., & Westerståhl, J. (eds.) (1984) The new Swedish communes : a summary of local government research. Stockholm: Liber. ISBN 91-38-90572-8. Strömberg, L., & Westerståhl, J. (eds.) (1984) The new Swedish communes : a summary of local government research. Stockholm: Liber. ISBN 91-38-90572-8. 9789138905722 1984