Mediebarometern 1980 Media barometer 1980 snd0119-1-1.0 https://doi.org/10.5878/000960 Swedish National Data Service Svensk nationell datatjänst Landing page http://libris.kb.se/bib/1491581 Mediebarometern 1980 Media barometer 1980 snd0119-1-1.0 https://doi.org/10.5878/000960 Radio Sweden Publik- och programforskning, Sveriges Radio Swedish National Data Service Svensk nationell datatjänst Media barometer The first Media Barometer was conducted in 1979 and since then the survey has been carried out annually. The purpose is to explore how the Swedish population is using different media during an average day. Mediebarometern är en årlig räckviddsundersökning som avser att belysa hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag under respektive år tagit del av ett antal enskilda medier: radio, TV, text-TV, video, bio, ljudkassett, grammofon/CD, morgontidning, kvällstidning, vecko-/månadstidning, tidskrift och bok. Från 1995 omfattas även direktreklam och ny medieteknologi. Ett särskilt område rör internetanvändning. Syftet är att beskriva tendenser och förändringar i människors nyttjande av massmedier. Undersökningen bygger på telefonintervjuer till ett slumpmässigt urval av befolkningen mellan 9-79 år (3-99 år för åren 1990-1993). Mediebarometern genomfördes första gången 1979 och har sedan dess genomförts varje år. Tanken med Mediebarometern var redan från starten att långsiktigt följa mediepubliken. Det gällde således inte att skapa en studie där resultaten ett enskilt år skulle vara avgörande. En följd av detta var bedömningen att mått på många medier var viktigare än förfinade mått på några få medier. Den ansats som valts för Mediebarometern är mediers faktisk räckvidd. Undersökningen avser således inte människors medievanor, utan vad man faktiskt gjort en viss tidsperiod. Tekniskt brukar detta nämnas 'recency', i motsats till 'frequency', som avser regelbundenhet eller vanan. Mediebarometern var ursprungligen inriktad på radio och TV och inte på enskilda kanaler respektive på morgon- och kvällspress och inte på enskilda tidningar. Utvidgningar till mer specifika enheter och fler medier har dock genomförts som en konsekvens av medieutvecklingen, både totalt och för vissa perioder. Nya frågeområden har också tillkommit, t ex vad gäller persondatorer- och internetanvändning. Mediebarometern utgår från gårdagen som tidsenhet för mediekonsumtionen. Frågorna avser om man igår t ex läste någon morgontidning, om man tittade på video eller lyssnade på CD. För vissa av medierna har gårdagen uppfattats som ett något missvisande mått. Detta har i första hand gällt veckopress, tidskrifter och bio. De personer som där svarar att de inte läst eller tittat i en veckotidning eller tidskrift igår får följdfrågan om man i så fall gjort detta under någon av de föregående sex dagarna. På så sätt kan mediebarometern för dessa medier redovisa en veckoräckvidd. Numera kan veckoräckvidd anges för samtliga medier. För vissa medier - morgonpress, kvällspress, vecko-/månadstidningar, tidskrifter och böcker - ställs det också en fråga om antalet man tagit del av. Därmed kan andelen exponerade för två eller fler morgontidningar etc redovisas. Till dem som har tagit del av ett medium under den givna tidsrymden ställs frågan om hur lång tid de ägnat åt mediet. Undersökningen genomfördes till en början under en höstvecka varje år, men 1983 utökades insamlingsperioden till två veckor på hösten. Mediebarometern blev årsrepresentativ först 1985 genom att de 14 undersökningsdagarna slumpmässigt spreds ut över året. Från och med 1988 har Mediebarometern genomförts över ett kalenderår med första mätdagen i januari och den sista i december. Under sommarmånaderna har emellertid aldrig några intervjuer gjorts. Undersökningsperioden utökades 1990 till 21 dagar utspridda över året. Redan från starten har intervjuerna genomförts alla veckodagar, vilket betyder att antalet måndagar, tisdagar, onsdagar o s v alltid varit lika stort. Sedan starten 1979 har frågor om allmänhetens användning av radio, TV, morgonpress, kvällspress, grammofonskivor, kassettband, video och böcker ställts till svarspersonerna. Året därefter inkluderades frågor om populärpress och tidskrifter. Mediebarometern innefattar vidare mellan 1985 och 1995 även serietidningar. Mediebarometern har sedan 1990, utöver frågorna om medieanvändning under en genomsnittlig dag, även ställt frågor om användning av olika massmedier en genomsnittlig vecka, månad och under senaste året. I Mediebarometern 1979-1992 har frågor om TV- och videotittande samt om radiolyssnande inte ställts tillsammans med frågorna om användning av andra medier. Uppgifterna om radio, TV och video har istället hämtats från PUB:s kontinuerliga publikräkningar. Svarspersonerna har här mer i detalj fått ange vilka program de tittat respektive lyssnat på under gårdagen. Från dessa svar har tittar- och lyssnartiden räknats ut för varje svarsperson genom att summera tiden för de program de tittat på. Efter PUB:s avveckling halvårsskiftet 1993 fanns det inte längre möjlighet att använda samma metod som tidigare för mätning av den tid som ägnats åt TV, video och radio. I 1993 års Mediebarometer har svarspersonerna istället på samma vis som de tidigare år gjort med övriga medier, fått göra en uppskattning av hur lång tid de ägnat åt radio, TV och video under gårdagen. Det byte av insamlingsmetod för radio, TV och video som genomfördes 1993 har huvudsakligen haft två konsekvenser. För det första innebär det att den tid som ägnats åt olika medier nu mäts med samma metod för samtliga medier. Det innebär att den tid som ägnats åt respektive medium är direkt jämförbar mellan olika medier fr o m 1993. Tidigare år har radio-, TV- och videotiden mätts med en metod och tiden som ägnats åt samtliga övriga medier med en annan metod. För det andra innebär bytet av metod att den tid som avsätts för radio, TV och video 1993 och därefter inte kan jämföras fullt ut med tittar- och lyssnartiden mellan 1979 och 1992. Mediebarometern 1994 utökades med frågor som gäller användning av text-TV och biobesök. I 1994 års Mediebarometer presenterade för första gången sedan starten 1979 helt jämförbar statistik över hur lång tid svenskarna ägnar sig åt olika massmedier. Samma mått användes för samtliga medier för att mäta läs-, tittar- och lyssnartid, vilket inte varit fallet tidigare år. Nordicom-Sverige har sedan 1994 haft samordningsansvar för Mediebarometern. Nordicom har knutit ett vetenskapligt råd till undersökningen Mediebarometern för att säkerställa vetenskaplig kvalitet och oberoende. I detta ingår professor Karl Erik Rosengren, Lunds universitet, professor Stig Hadenius, Stockholms universitet och professor Olle Findahl, Umeå universitet. Den modell för Mediebarometerns organisation och finansiering som Nordicom arbetat efter bygger på en tredelning: 1 Huvudansvaret för genomförandet ligger hos en oberoende institution, NORDICOM-Sverige, som fungerar som beställare och dataansvarig samt ansvarar för en årlig presentation. 2 Ansvaret för datainsamlingen läggs ut på ett undersökningsföretag efter sedvanlig upphandling. 3 Grundanslaget kommer från Kulturdepartementet men genomförandet av undersökningen möjliggörs av intressenters och bidragsgivares medverkan till finansiering. Kulturdepartementet har anslagit medel motsvarande 30% av kostnaderna för Mediebarometern. Övrig finansiering står Mediebarometerns intressenter och bidragsgivare för. Nordicom arrangerar vartannat år ett seminarium för Mediebarometerns intressenter och bidragsgivare. Här redovisas aktuella forskningsresultat och olika mätfrågor diskuteras. Tanken är att skapa en mötesplats där forskare från universitet/högskolor och medieanalytiker från mediebranschen träffas för att utveckla kunskapen om medier och mediemätningar. Landing page http://libris.kb.se/bib/1491581 NEWSPAPER READERSHIP TIDNINGS LÄSEKRETS PERIODICALS READERSHIP TIDSKRIFTSLÄSARE LISTENING TO MUSIC MUSIKLYSSNANDE BOOK USE BOKANVÄNDNING LOCAL BROADCASTING LOKALSÄNDNINGAR HOUSEHOLDS HUSHÅLL RADIO LISTENING RADIOLYSSNANDE READING (ACTIVITY) LÄSANDE Media Media The first Media Barometer was conducted in 1979 and since then the survey has been carried out annually. The purpose is to explore how the Swedish population is using different media during an average day. In 1980 the respondents were asked if they had been doing any of the following the day before: watching video, listening to record player or tape recorder. If so, they were asked for how long period. They were also asked if the had been reading any of the following the day before: morning paper, evening paper, weekly magazine or any other magazine, or book. If so, they were asked how many and for how long period. A new question in the 1980 survey concerned radio listening habits. Background variables includes information on age, gender, education, occupation, and household composition. Purpose: Describe the trends and changes in people's use of mass media. Mediebarometern genomfördes första gången 1979 och har sedan dess genomförts varje år. Undersökningen avser att belysa hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag tagit del av ett antal enskilda medier. Syftet är att beskriva tendenser och förändringar i människors utnyttjande av massmedier. Syfte: Beskriva tendenser och förändringar i människors nyttjande av massmedier. 1980-09-29 1980-10-05 Sweden Sverige IndividualIndividual IndividIndivid Individuals aged 9-79 years Personer i åldrarna 9-79 år Numeric Longitudinal: Trend/Repeated cross-sectionLongitudinal: Trend/Repeated cross-section Longitudinell: Trend/Upprepat tvärsnittLongitudinell: Trend/Upprepat tvärsnitt Urvalet är riksomfattande och slumpmässigt, draget från registret över totalbefolkningen, och omfattar personer födda 1901-1971.Urvalet är riksomfattande och slumpmässigt, draget från registret över totalbefolkningen, och omfattar personer födda 1901-1971. Probability: Simple randomProbability: Simple random Sannolikhetsurval: obundet slumpmässigt urvalSannolikhetsurval: obundet slumpmässigt urval Telephone interviewTelephone interview TelefonintervjuTelefonintervju Access to data through SND. Access to data is restricted. Åtkomst till data via SND. Tillgång till data är begränsad. restrictedAccess Björkvist Hellingwerf, K. (1992) Mediebarometern 1979-1991. Report no. 18. Göteborg: Department of Journalism and Mass Communication. Björkvist Hellingwerf, K. (1992) Mediebarometern 1979-1991. Report no. 18. Göteborg: Department of Journalism and Mass Communication. 1992