HUS96 - Panelundersökningen 1996 HUS96 - Panel survey 1996 snd0277-33-1.0 https://doi.org/10.5878/002990 Swedish National Data Service Svensk nationell datatjänst Landing page http://books.google.com/books?id=IsW9tgAACAAJ&dq=:Household+market+and+nonmarket+activities+(HUS).+Design,+field+work+and+nonresponse.+Memorandum+nr.+144.+G%C3%B6teborg:+Nationalekonomiska+institutionen.&hl=&source=gbs_api HUS96 - Panelundersökningen 1996 HUS96 - Panel survey 1996 snd0277-33-1.0 https://doi.org/10.5878/002990 Klevmarken, Anders Klevmarken, Anders Flood, Lennart Flood, Lennart Swedish National Data Service Svensk nationell datatjänst The Household Market and Nonmarket Activities (HUS) The Household Market and Nonmarket Activities (HUS) project started as a joint research project between the Industrial Institute for Economic and Social Research (IUI) and Göteborg University in 1980. The ambition was to build a consistent longitudinal micro data base on the use of time, money and public services of households. The first main survey was carried out in 1984. In addition to a contact interview with the selected individuals, all designated individuals participated in a personal interview and two telephone interviews. All respondents were asked about their family background, education, marital status, labor market experience, and employment. In addition, questions about the household were asked of the head of household, concerning family composition, child care, health status, housing, possession of vacation homes, cars, boats and other consumption durables. At the end of the personal interview the household head had to fill out a questionnaire including questions about financing of current home, construction costs for building a house, house value and loans, imputation of property values and loans, additions/renovations 1983, maintenance and repairs, leasing, sale of previous home, assets and liabilities, and non-taxable benefits. All the respondents had to fill out a questionnaire including questions about tax-return information 1983, employment income, and taxes and support payments. Two telephone interviews were used primarily to collect data on the household´s time use and consumption expenditures. The 1986 HUS-survey included both a follow-up of the 1984 sample (panel study) and a supplementary sample. The 1986 sample included 1) all respondents participating in the 1984 survey, 2) the household heads, partners and third persons who should have participated in 1984 but did not (1984 nonresponse), 3) those individuals who started living together after the 1984 interview with an selected individual who participated or was supposed to participate in 1984, 4) members of the 1984 household born in 1966 or 1967. If entering a new household, for example because of leaving their parental home, the household head and his/her partner were also interviewed. Respondents participating in the 1984 survey were interviewed by telephone in 1986. Questions dealt with changes in family composition, housing, employment, wages and child care, and it was not only recorded whether a change had occurred, and what sort of change, but also when it occurred. The respondents also received a questionnaire by mail with questions mainly concerning income and assets. Respondents not participating in the earlier survey were interviewed in person and were asked approximately the same questions as in the 1984 personal interview. The 1988 HUS-survey was considerably smaller than the previous ones. It was addressed exclusively to participants in the 1986 survey, and consisted of a self-enumerated questionnaire with a nonrespondent follow-up by telephone. The questions dealt with changes in housing conditions, employment and household composition. The questionnaire also contained some questions on household income. In many respect the 1991 HUS-survey replicated the 1988 survey. The questions were basically the same in content and range, and the survey was conducted as a self-enamurated questionnaire sent out by mail. This time, however, in contrast to the 1988 survey, an attempt was made to include in the survey the new household members who had moved into sample households since 1986, as well as young people who turned 18 after the 1986 survey. Earlier respondents received a questionnaire by mail containing questions about their home, their primary occupation and weekly work hours since May 1988 (event-history data), earnings in 1989, 1990 and 1991, household composition and any changes in it that might have occurred since 1988, child care and some questions on income. New respondents were also asked about their education and labor-market experience. With respect to its design and question wording, the 1993 survey is a new version of the 1986 survey. The survey is made up of four parts: 1) the panel survey, which was addressed mainly to respondents in the 1991 survey, with certain additions; 2) the so-called supplementary survey, which focused on a new random sample of individuals; 3) the so-called nonresponse survey, which encompassed respondents who had participated in at least one of the earlier surveys but had since dropped out; 4) the time-use survey, which included the same sample of respondents as those in the panel and supplementary surveys. Individuals in the nonresponse group were not included in the time-use survey. Most of the questions in the first three surveys were the same, but certain questions sequences were targeted to the respondents in a specific survey. Thus certain retrospective questions were asked of the nonresponse group, while specific questions on social background, labor market experience etc. were addressed to new respondents. In the case of respondents who had already participated in the panel, a combined contact and main interview was conducted by telephone, after which a self-enumerated questionnaire was sent out to each respondent by mail. The panel sample also included young people in panel households who were born in 1973 or 1974 as well as certain new household members who had not previously been interviewed. These individuals, like new respondents, were not interviewed by telephone until they had been interviewed personally. Thus technically they were treated in the same manner as individuals in the supplementary sample. The new supplementary sample was first contacted by telephone and then given a fairly lengthy personal interview, at the conclusion of which each respondent was asked to fill out a written questionnaire. In this respect the survey design for the nonresponse sample was the same as for the supplementary sample. The nonresponse sample also included young people born in 1973 or 1974 as well as certain new household members. The time-use interviews were conducted by telephone. For each respondent two days were chosen at random from the period from February 15, 1993 to February 14, 1994 and the respondents were interviewed about their time use during those two days. If possible, the time-use interviews were preceded by the other parts of the survey, but this was not always feasible. In each household the household head and spouse/partner were interviewed, as well as an additional person in certain households. Questions regarding the household as a whole were asked of only one person in the household, preferably the household head. As in earlier surveys, data from the interviews was subsequently supplemented by registry data, but only for those respondents who had given their express consent. There is registry information for 75-80 percent of the sample. The telephone interview is divided into following sections: administrative data; labor market experience; employment; job-seekers; not in labor force; education; family composition; child care; health status; other household members; housing conditions; vacation homes; and cars and boats. The questionnaire was divided into twelve sections: sale of previous home; acquisition of current home; construction costs for building a home; house value and loans; repairs; insurance; home-related expenses; sale of previous home; assets; household income; taxes; and respondent income 1992. The 1996 telephone interview is divided into following sections: administrative data; labor market experience; employment; job-seekers; not in labor force; education; family composition; child care; health status; other household members; housing conditions; vacation homes; cars and boats; and environment. The questionnaire was divided into twelve sections: sale of previous home; acquisition of current home; construction costs for building a home; house value and loans; repairs; insurance; home-related expenses; sale of previous home; assets; household income; taxes; and respondent income 1995. The 1998 telephone interview is divided into following sections: administrative data; labor market experience; employment; job-seekers; not in labor force; education; family composition; child care; health status; other household members; housing conditions; vacation homes; cars and boats; and municipal service. The questionnaire was divided into nine sections: sale of previous home; house value and loans; insurance; home-related expenses; assets; household income; inheritances and gifts; black-market work; and respondent income 1997. Projektet Hushållens marknads- och icke-marknadsaktiviteter (HUS) startade som ett gemensamt forskningsprojekt mellan Industriens Utredningsinstitut (IUI) och Göteborgs universitet år 1980. Ambitionen var att bygga upp en sammanhängande longitudinell mikrodatabas över hushållens användning av tid, pengar och offentliga tjänster. Den första huvudundersökningen genomfördes 1984. Utöver en kontaktintervju med de utvalda individerna deltog alla utvalda individer i en personlig intervju och två telefonintervjuer. Samtliga respondenter fick frågor om sin familjebakgrund, utbildning, civilstånd, arbetsmarknadserfarenhet och sysselsättning. Därutöver ställdes frågor om hushållet till hushållets referensperson, avseende hushållets sammansättning, barnomsorg, hälsotillstånd, bostadsförhållanden samt innehav av fritidshus, bilar, båtar och andra varaktiga konsumtionsvaror. I slutet av den personliga intervjun skulle hushållets referensperson fylla i ett frågeformulär med frågor om finansiering av den nuvarande bostaden, byggkostnader för uppförande av ett hus, husets värde och lån, uppskattning av fastighetsvärden och lån, till- och ombyggnader under 1983, underhåll och reparationer, uthyrning, försäljning av tidigare bostad, tillgångar och skulder samt skattefria förmåner. Samtliga respondenter skulle också fylla i ett frågeformulär med frågor om uppgifter från 1983 års självdeklaration, arbetsinkomster samt skatter och transfereringar. De två telefonintervjuerna användes främst för att samla in uppgifter om hushållets tidsanvändning och konsumtionsutgifter. HUS-undersökningen 1986 omfattade både en uppföljning av 1984 års urval (panelstudie) och ett kompletterande urval. Urvalet 1986 omfattade 1) alla respondenter som deltog i 1984 års undersökning, 2) hushållens referenspersoner, partner och tredje personer som skulle ha deltagit 1984 men inte gjorde det (1984 års bortfall), 3) de personer som efter intervjun 1984 började leva tillsammans med en utvald individ som deltog eller skulle ha deltagit i 1984 års undersökning, 4) medlemmar i 1984 års hushåll som var födda 1966 eller 1967. Om en respondent flyttade till ett nytt hushåll, till exempel genom att lämna föräldrahemmet, intervjuades även hushållets referensperson och dennes partner. Respondenter som deltog i 1984 års undersökning intervjuades per telefon 1986. Frågorna avsåg förändringar i hushållets sammansättning, boende, sysselsättning, löner och barnomsorg, och det registrerades inte bara om en förändring hade inträffat och vilken typ av förändring det var, utan även när den inträffade. Respondenterna fick också ett frågeformulär per post med frågor som huvudsakligen rörde inkomster och tillgångar. Respondenter som inte deltagit i den tidigare undersökningen intervjuades personligen och fick i stort sett samma frågor som i den personliga intervjun 1984. HUS-undersökningen 1988 var avsevärt mindre än de tidigare undersökningarna. Den riktade sig uteslutande till deltagare i 1986 års undersökning och bestod av ett självadministrerat frågeformulär med telefonuppföljning av personer som inte svarade. Frågorna avsåg förändringar i boendeförhållanden, sysselsättning och hushållssammansättning. Frågeformuläret innehöll också några frågor om hushållets inkomster. HUS-undersökningen 1991 var i många avseenden en replikering av 1988 års undersökning. Frågorna var i huvudsak desamma vad gäller innehåll och omfattning, och undersökningen genomfördes som ett självadministrerat frågeformulär som skickades ut per post. Denna gång gjordes emellertid, till skillnad från 1988 års undersökning, ett försök att inkludera de nya hushållsmedlemmar som hade flyttat in i urvalshushållen sedan 1986 samt de ungdomar som hade fyllt 18 år efter 1986 års undersökning. Tidigare respondenter fick ett frågeformulär per post med frågor om sin bostad, sin huvudsakliga sysselsättning och sina veckoarbetstimmar sedan maj 1988 (händelsehistoriska data), inkomster under 1989, 1990 och 1991, hushållets sammansättning och eventuella förändringar sedan 1988, barnomsorg samt några frågor om inkomster. Nya respondenter fick dessutom frågor om sin utbildning och arbetsmarknadserfarenhet. Vad gäller utformning och frågeformulering är 1993 års undersökning en ny version av 1986 års undersökning. Undersökningen består av fyra delar: 1) panelundersökningen, som huvudsakligen riktade sig till respondenter i 1991 års undersökning, med vissa tillägg, 2) den så kallade kompletteringsundersökningen, som fokuserade på ett nytt slumpmässigt urval av individer, 3) den så kallade bortfallsundersökningen, som omfattade respondenter som hade deltagit i minst en av de tidigare undersökningarna men därefter fallit bort, samt 4) tidsanvändningsundersökningen, som omfattade samma urval av respondenter som panel- och kompletteringsundersökningarna. Individer i bortfallsgruppen ingick inte i tidsanvändningsundersökningen. De flesta frågorna i de tre första undersökningarna var desamma, men vissa frågesekvenser var riktade till respondenter i en specifik undersökning. Därför ställdes vissa retrospektiva frågor till bortfallsgruppen, medan särskilda frågor om social bakgrund, arbetsmarknadserfarenhet med mera ställdes till nya respondenter. För respondenter som redan deltagit i panelen genomfördes en kombinerad kontakt- och huvudintervju per telefon, varefter ett självadministrerat frågeformulär skickades per post till varje respondent. Panelurvalet omfattade även ungdomar i panelhushåll som var födda 1973 eller 1974 samt vissa nya hushållsmedlemmar som inte tidigare hade intervjuats. Dessa personer intervjuades, liksom nya respondenter, inte per telefon förrän de hade intervjuats personligen. Tekniskt sett behandlades de därför på samma sätt som individer i kompletteringsurvalet. Det nya kompletteringsurvalet kontaktades först per telefon och genomgick därefter en relativt omfattande personlig intervju, varefter varje respondent ombads fylla i ett skriftligt frågeformulär. I detta avseende var undersökningsupplägget för bortfallsurvalet detsamma som för kompletteringsurvalet. Bortfallsurvalet omfattade även ungdomar födda 1973 eller 1974 samt vissa nya hushållsmedlemmar. Tidsanvändningsintervjuerna genomfördes per telefon. För varje respondent valdes två dagar slumpmässigt från perioden 15 februari 1993 till 14 februari 1994, och respondenterna intervjuades om sin tidsanvändning under dessa två dagar. Om möjligt föregicks tidsanvändningsintervjuerna av undersökningens övriga delar, men detta var inte alltid möjligt. I varje hushåll intervjuades hushållets referensperson och make/maka eller partner samt, i vissa hushåll, ytterligare en person. Frågor som rörde hela hushållet ställdes endast till en person i hushållet, företrädesvis hushållets referensperson. Liksom i tidigare undersökningar kompletterades intervjudata i efterhand med registeruppgifter, men endast för de respondenter som uttryckligen hade lämnat sitt samtycke. Registeruppgifter finns för 75–80 procent av urvalet. Telefonintervjun var indelad i följande avsnitt: administrativa uppgifter, arbetsmarknadserfarenhet, sysselsättning, arbetssökande, personer utanför arbetskraften, utbildning, hushållssammansättning, barnomsorg, hälsotillstånd, övriga hushållsmedlemmar, boendeförhållanden, fritidshus samt bilar och båtar. Frågeformuläret var indelat i tolv avsnitt: försäljning av tidigare bostad, förvärv av nuvarande bostad, byggkostnader för uppförande av bostad, bostadsvärde och lån, reparationer, försäkringar, bostadsrelaterade utgifter, försäljning av tidigare bostad, tillgångar, hushållsinkomster, skatter samt respondentens inkomster 1992. Telefonintervjun 1996 var indelad i följande avsnitt: administrativa uppgifter, arbetsmarknadserfarenhet, sysselsättning, arbetssökande, personer utanför arbetskraften, utbildning, hushållssammansättning, barnomsorg, hälsotillstånd, övriga hushållsmedlemmar, boendeförhållanden, fritidshus, bilar och båtar samt miljö. Frågeformuläret var indelat i tolv avsnitt: försäljning av tidigare bostad, förvärv av nuvarande bostad, byggkostnader för uppförande av bostad, bostadsvärde och lån, reparationer, försäkringar, bostadsrelaterade utgifter, försäljning av tidigare bostad, tillgångar, hushållsinkomster, skatter samt respondentens inkomster 1995. Telefonintervjun 1998 var indelad i följande avsnitt: administrativa uppgifter, arbetsmarknadserfarenhet, sysselsättning, arbetssökande, personer utanför arbetskraften, utbildning, hushållssammansättning, barnomsorg, hälsotillstånd, övriga hushållsmedlemmar, boendeförhållanden, fritidshus, bilar och båtar samt kommunal service. Frågeformuläret var indelat i nio avsnitt: försäljning av tidigare bostad, bostadsvärde och lån, försäkringar, bostadsrelaterade utgifter, tillgångar, hushållsinkomster, arv och gåvor, svartarbete samt respondentens inkomster 1997. Landing page http://books.google.com/books?id=IsW9tgAACAAJ&dq=:Household+market+and+nonmarket+activities+(HUS).+Design,+field+work+and+nonresponse.+Memorandum+nr.+144.+G%C3%B6teborg:+Nationalekonomiska+institutionen.&hl=&source=gbs_api HOUSING BOENDE ENVIRONMENT MILJÖ FISCAL POLICY SKATTEPOLITIK HEALTH HÄLSA WAGES LÖNER CHILD CARE BARNOMSORG UNEMPLOYMENT ARBETSLÖSHET LOCAL GOVERNMENT SERVICES KOMMUNAL SERVICE CARS BILAR SAVINGS SPARANDE TAXATION BESKATTNING INCOME INKOMST HOUSING ECONOMICS BOSTADSEKONOMI LABOUR AND EMPLOYMENT ARBETE OCH SYSSELSÄTTNING INHERITANCE ARV EDUCATION UTBILDNING MOONLIGHTING SVARTARBETE HOME OWNERSHIP BOSTADSÄGANDE HOUSING TENURE BOENDEFORMER PROPERTY, OWNERSHIP AND TENURE EGENDOM, ÄGANDE OCH BESITTNING HOME SELLING BOSTADSFÖRSÄLJNING HOME BUYING BOSTADSINKÖP HOUSING FINANCE BOSTADSFINANSIERING BOATS BÅTAR BUILDING COSTS BYGGNADSKOSTNAD EXPENDITURE UTGIFT WORKING CONDITIONS ARBETSFÖRHÅLLANDEN HOUSEHOLDS HUSHÅLL SHARES AKTIER SECOND HOMES FRITIDSBOSTÄDER HOURS OF WORK ARBETSTID Economic conditions and indicators Ekonomiska förhållanden och indikatorer Consumption and consumer behaviour Konsumtion och konsumentbeteende Income, property and investment/saving Inkomster, egendom och investeringar/sparande Housing Bostäder Employment Sysselsättning Family life and marriage Familjeliv och äktenskap Time use Tidsanvändning The Household Market and Nonmarket Activities (HUS) project started as a joint research project between the Industrial Institute for Economic and Social Research (IUI) and Göteborg University in 1980. The ambition was to build a consistent longitudinal micro data base on the use of time, money and public services of households. The first main survey was carried out in 1984. In addition to a contact interview with the selected individuals, all designated individuals participated in a personal interview and two telephone interviews. All respondents were asked about their family background, education, marital status, labor market experience, and employment. In addition, questions about the household were asked of the head of household, concerning family composition, child care, health status, housing, possession of vacation homes, cars, boats and other consumption durables. At the end of the personal interview the household head had to fill out a questionnaire including questions about financing of current home, construction costs for building a house, house value and loans, imputation of property values and loans, additions/renovations 1983, maintenance and repairs, leasing, sale of previous home, assets and liabilities, and non-taxable benefits. All the respondents had to fill out a questionnaire including questions about tax-return information 1983, employment income, and taxes and support payments. Two telephone interviews were used primarily to collect data on the household´s time use and consumption expenditures. The 1986 HUS-survey included both a follow-up of the 1984 sample (panel study) and a supplementary sample. The 1986 sample included 1) all respondents participating in the 1984 survey, 2) the household heads, partners and third persons who should have participated in 1984 but did not (1984 nonresponse), 3) those individuals who started living together after the 1984 interview with an selected individual who participated or was supposed to participate in 1984, 4) members of the 1984 household born in 1966 or 1967. If entering a new household, for example because of leaving their parental home, the household head and his/her partner were also interviewed. Respondents participating in the 1984 survey were interviewed by telephone in 1986. Questions dealt with changes in family composition, housing, employment, wages and child care, and it was not only recorded whether a change had occurred, and what sort of change, but also when it occurred. The respondents also received a questionnaire by mail with questions mainly concerning income and assets. Respondents not participating in the earlier survey were interviewed in person and were asked approximately the same questions as in the 1984 personal interview. The 1988 HUS-survey was considerably smaller than the previous ones. It was addressed exclusively to participants in the 1986 survey, and consisted of a self-enumerated questionnaire with a nonrespondent follow-up by telephone. The questions dealt with changes in housing conditions, employment and household composition. The questionnaire also contained some questions on household income. In many respect the 1991 HUS-survey replicated the 1988 survey. The questions were basically the same in content and range, and the survey was conducted as a self-enamurated questionnaire sent out by mail. This time, however, in contrast to the 1988 survey, an attempt was made to include in the survey the new household members who had moved into sample households since 1986, as well as young people who turned 18 after the 1986 survey. Earlier respondents received a questionnaire by mail containing questions about their home, their primary occupation and weekly work hours since May 1988 (event-history data), earnings in 1989, 1990 and 1991, household composition and any changes in it that might have occurred since 1988, child care and some questions on income. New respondents were also asked about their education and labor-market experience. With respect to its design and question wording, the 1993 survey is a new version of the 1986 survey. The survey is made up of four parts: 1) the panel survey, which was addressed mainly to respondents in the 1991 survey, with certain additions; 2) the so-called supplementary survey, which focused on a new random sample of individuals; 3) the so-called nonresponse survey, which encompassed respondents who had participated in at least one of the earlier surveys but had since dropped out; 4) the time-use survey, which included the same sample of respondents as those in the panel and supplementary surveys. Individuals in the nonresponse group were not included in the time-use survey. Most of the questions in the first three surveys were the same, but certain questions sequences were targeted to the respondents in a specific survey. Thus certain retrospective questions were asked of the nonresponse group, while specific questions on social background, labor market experience etc. were addressed to new respondents. In the case of respondents who had already participated in the panel, a combined contact and main interview was conducted by telephone, after which a self-enumerated questionnaire was sent out to each respondent by mail. The panel sample also included young people in panel households who were born in 1973 or 1974 as well as certain new household members who had not previously been interviewed. These individuals, like new respondents, were not interviewed by telephone until they had been interviewed personally. Thus technically they were treated in the same manner as individuals in the supplementary sample. The new supplementary sample was first contacted by telephone and then given a fairly lengthy personal interview, at the conclusion of which each respondent was asked to fill out a written questionnaire. In this respect the survey design for the nonresponse sample was the same as for the supplementary sample. The nonresponse sample also included young people born in 1973 or 1974 as well as certain new household members. The time-use interviews were conducted by telephone. For each respondent two days were chosen at random from the period from February 15, 1993 to February 14, 1994 and the respondents were interviewed about their time use during those two days. If possible, the time-use interviews were preceded by the other parts of the survey, but this was not always feasible. In each household the household head and spouse/partner were interviewed, as well as an additional person in certain households. Questions regarding the household as a whole were asked of only one person in the household, preferably the household head. As in earlier surveys, data from the interviews was subsequently supplemented by registry data, but only for those respondents who had given their express consent. There is registry information for 75-80 percent of the sample. The telephone interview is divided into following sections: administrative data; labor market experience; employment; job-seekers; not in labor force; education; family composition; child care; health status; other household members; housing conditions; vacation homes; and cars and boats. The questionnaire was divided into twelve sections: sale of previous home; acquisition of current home; construction costs for building a home; house value and loans; repairs; insurance; home-related expenses; sale of previous home; assets; household income; taxes; and respondent income 1992. The 1996 telephone interview is divided into following sections: administrative data; labor market experience; employment; job-seekers; not in labor force; education; family composition; child care; health status; other household members; housing conditions; vacation homes; cars and boats; and environment. The questionnaire was divided into twelve sections: sale of previous home; acquisition of current home; construction costs for building a home; house value and loans; repairs; insurance; home-related expenses; sale of previous home; assets; household income; taxes; and respondent income 1995. The 1998 telephone interview is divided into following sections: administrative data; labor market experience; employment; job-seekers; not in labor force; education; family composition; child care; health status; other household members; housing conditions; vacation homes; cars and boats; and municipal service. The questionnaire was divided into nine sections: sale of previous home; house value and loans; insurance; home-related expenses; assets; household income; inheritances and gifts; black-market work; and respondent income 1997. Projektet Hushållens marknads- och icke-marknadsaktiviteter (HUS) startade som ett gemensamt forskningsprojekt mellan Industriens Utredningsinstitut (IUI) och Göteborgs universitet år 1980. Ambitionen var att bygga upp en sammanhängande longitudinell mikrodatabas över hushållens användning av tid, pengar och offentliga tjänster. Den första huvudundersökningen genomfördes 1984. Utöver en kontaktintervju med de utvalda individerna deltog alla utvalda individer i en personlig intervju och två telefonintervjuer. Samtliga respondenter fick frågor om sin familjebakgrund, utbildning, civilstånd, arbetsmarknadserfarenhet och sysselsättning. Därutöver ställdes frågor om hushållet till hushållets referensperson, avseende hushållets sammansättning, barnomsorg, hälsotillstånd, bostadsförhållanden samt innehav av fritidshus, bilar, båtar och andra varaktiga konsumtionsvaror. I slutet av den personliga intervjun skulle hushållets referensperson fylla i ett frågeformulär med frågor om finansiering av den nuvarande bostaden, byggkostnader för uppförande av ett hus, husets värde och lån, uppskattning av fastighetsvärden och lån, till- och ombyggnader under 1983, underhåll och reparationer, uthyrning, försäljning av tidigare bostad, tillgångar och skulder samt skattefria förmåner. Samtliga respondenter skulle också fylla i ett frågeformulär med frågor om uppgifter från 1983 års självdeklaration, arbetsinkomster samt skatter och transfereringar. De två telefonintervjuerna användes främst för att samla in uppgifter om hushållets tidsanvändning och konsumtionsutgifter. HUS-undersökningen 1986 omfattade både en uppföljning av 1984 års urval (panelstudie) och ett kompletterande urval. Urvalet 1986 omfattade 1) alla respondenter som deltog i 1984 års undersökning, 2) hushållens referenspersoner, partner och tredje personer som skulle ha deltagit 1984 men inte gjorde det (1984 års bortfall), 3) de personer som efter intervjun 1984 började leva tillsammans med en utvald individ som deltog eller skulle ha deltagit i 1984 års undersökning, 4) medlemmar i 1984 års hushåll som var födda 1966 eller 1967. Om en respondent flyttade till ett nytt hushåll, till exempel genom att lämna föräldrahemmet, intervjuades även hushållets referensperson och dennes partner. Respondenter som deltog i 1984 års undersökning intervjuades per telefon 1986. Frågorna avsåg förändringar i hushållets sammansättning, boende, sysselsättning, löner och barnomsorg, och det registrerades inte bara om en förändring hade inträffat och vilken typ av förändring det var, utan även när den inträffade. Respondenterna fick också ett frågeformulär per post med frågor som huvudsakligen rörde inkomster och tillgångar. Respondenter som inte deltagit i den tidigare undersökningen intervjuades personligen och fick i stort sett samma frågor som i den personliga intervjun 1984. HUS-undersökningen 1988 var avsevärt mindre än de tidigare undersökningarna. Den riktade sig uteslutande till deltagare i 1986 års undersökning och bestod av ett självadministrerat frågeformulär med telefonuppföljning av personer som inte svarade. Frågorna avsåg förändringar i boendeförhållanden, sysselsättning och hushållssammansättning. Frågeformuläret innehöll också några frågor om hushållets inkomster. HUS-undersökningen 1991 var i många avseenden en replikering av 1988 års undersökning. Frågorna var i huvudsak desamma vad gäller innehåll och omfattning, och undersökningen genomfördes som ett självadministrerat frågeformulär som skickades ut per post. Denna gång gjordes emellertid, till skillnad från 1988 års undersökning, ett försök att inkludera de nya hushållsmedlemmar som hade flyttat in i urvalshushållen sedan 1986 samt de ungdomar som hade fyllt 18 år efter 1986 års undersökning. Tidigare respondenter fick ett frågeformulär per post med frågor om sin bostad, sin huvudsakliga sysselsättning och sina veckoarbetstimmar sedan maj 1988 (händelsehistoriska data), inkomster under 1989, 1990 och 1991, hushållets sammansättning och eventuella förändringar sedan 1988, barnomsorg samt några frågor om inkomster. Nya respondenter fick dessutom frågor om sin utbildning och arbetsmarknadserfarenhet. Vad gäller utformning och frågeformulering är 1993 års undersökning en ny version av 1986 års undersökning. Undersökningen består av fyra delar: 1) panelundersökningen, som huvudsakligen riktade sig till respondenter i 1991 års undersökning, med vissa tillägg, 2) den så kallade kompletteringsundersökningen, som fokuserade på ett nytt slumpmässigt urval av individer, 3) den så kallade bortfallsundersökningen, som omfattade respondenter som hade deltagit i minst en av de tidigare undersökningarna men därefter fallit bort, samt 4) tidsanvändningsundersökningen, som omfattade samma urval av respondenter som panel- och kompletteringsundersökningarna. Individer i bortfallsgruppen ingick inte i tidsanvändningsundersökningen. De flesta frågorna i de tre första undersökningarna var desamma, men vissa frågesekvenser var riktade till respondenter i en specifik undersökning. Därför ställdes vissa retrospektiva frågor till bortfallsgruppen, medan särskilda frågor om social bakgrund, arbetsmarknadserfarenhet med mera ställdes till nya respondenter. För respondenter som redan deltagit i panelen genomfördes en kombinerad kontakt- och huvudintervju per telefon, varefter ett självadministrerat frågeformulär skickades per post till varje respondent. Panelurvalet omfattade även ungdomar i panelhushåll som var födda 1973 eller 1974 samt vissa nya hushållsmedlemmar som inte tidigare hade intervjuats. Dessa personer intervjuades, liksom nya respondenter, inte per telefon förrän de hade intervjuats personligen. Tekniskt sett behandlades de därför på samma sätt som individer i kompletteringsurvalet. Det nya kompletteringsurvalet kontaktades först per telefon och genomgick därefter en relativt omfattande personlig intervju, varefter varje respondent ombads fylla i ett skriftligt frågeformulär. I detta avseende var undersökningsupplägget för bortfallsurvalet detsamma som för kompletteringsurvalet. Bortfallsurvalet omfattade även ungdomar födda 1973 eller 1974 samt vissa nya hushållsmedlemmar. Tidsanvändningsintervjuerna genomfördes per telefon. För varje respondent valdes två dagar slumpmässigt från perioden 15 februari 1993 till 14 februari 1994, och respondenterna intervjuades om sin tidsanvändning under dessa två dagar. Om möjligt föregicks tidsanvändningsintervjuerna av undersökningens övriga delar, men detta var inte alltid möjligt. I varje hushåll intervjuades hushållets referensperson och make/maka eller partner samt, i vissa hushåll, ytterligare en person. Frågor som rörde hela hushållet ställdes endast till en person i hushållet, företrädesvis hushållets referensperson. Liksom i tidigare undersökningar kompletterades intervjudata i efterhand med registeruppgifter, men endast för de respondenter som uttryckligen hade lämnat sitt samtycke. Registeruppgifter finns för 75–80 procent av urvalet. Telefonintervjun var indelad i följande avsnitt: administrativa uppgifter, arbetsmarknadserfarenhet, sysselsättning, arbetssökande, personer utanför arbetskraften, utbildning, hushållssammansättning, barnomsorg, hälsotillstånd, övriga hushållsmedlemmar, boendeförhållanden, fritidshus samt bilar och båtar. Frågeformuläret var indelat i tolv avsnitt: försäljning av tidigare bostad, förvärv av nuvarande bostad, byggkostnader för uppförande av bostad, bostadsvärde och lån, reparationer, försäkringar, bostadsrelaterade utgifter, försäljning av tidigare bostad, tillgångar, hushållsinkomster, skatter samt respondentens inkomster 1992. Telefonintervjun 1996 var indelad i följande avsnitt: administrativa uppgifter, arbetsmarknadserfarenhet, sysselsättning, arbetssökande, personer utanför arbetskraften, utbildning, hushållssammansättning, barnomsorg, hälsotillstånd, övriga hushållsmedlemmar, boendeförhållanden, fritidshus, bilar och båtar samt miljö. Frågeformuläret var indelat i tolv avsnitt: försäljning av tidigare bostad, förvärv av nuvarande bostad, byggkostnader för uppförande av bostad, bostadsvärde och lån, reparationer, försäkringar, bostadsrelaterade utgifter, försäljning av tidigare bostad, tillgångar, hushållsinkomster, skatter samt respondentens inkomster 1995. Telefonintervjun 1998 var indelad i följande avsnitt: administrativa uppgifter, arbetsmarknadserfarenhet, sysselsättning, arbetssökande, personer utanför arbetskraften, utbildning, hushållssammansättning, barnomsorg, hälsotillstånd, övriga hushållsmedlemmar, boendeförhållanden, fritidshus, bilar och båtar samt kommunal service. Frågeformuläret var indelat i nio avsnitt: försäljning av tidigare bostad, bostadsvärde och lån, försäkringar, bostadsrelaterade utgifter, tillgångar, hushållsinkomster, arv och gåvor, svartarbete samt respondentens inkomster 1997. 1984-01-01 1998-01-01 Sweden Sverige HouseholdHousehold HushållHushåll Swedish speaking households 1984, where the head of the household is born 1910-1965. Svensktalande hushåll 1984 där hushållsföreståndaren är född 1910-1965. Numeric Longitudinal: PanelLongitudinal: Panel Longitudinell: PanelLongitudinell: Panel The 1984 sample was a two-stage random sample of about 2000 households with a response rate of 76%. The population excluded people 75 years or older, those who lived in institutions or abroad, and those who did not speak Swedish well enough for an interview. In households with two spouses both spouses were interviewed. In some households also a third adult was interviewed. New supplementary samples were drawn in 1986, 1993, 1996 and in 1998.The 1984 sample was a two-stage random sample of about 2000 households with a response rate of 76%. The population excluded people 75 years or older, those who lived in institutions or abroad, and those who did not speak Swedish well enough for an interview. In households with two spouses both spouses were interviewed. In some households also a third adult was interviewed. New supplementary samples were drawn in 1986, 1993, 1996 and in 1998. Probability: Simple randomProbability: Simple random Sannolikhetsurval: obundet slumpmässigt urvalSannolikhetsurval: obundet slumpmässigt urval Access to data through SND. Access to data is restricted. Åtkomst till data via SND. Tillgång till data är begränsad. restrictedAccess Flood, L., Klevmarken, A., & Olovsson, P. (1997) Household market and nonmarket activities (HUS). 1993 Supplementary survey. Volume V. Uppsala: Department of Economics. Flood, L., Klevmarken, A., & Olovsson, P. (1997) Household market and nonmarket activities (HUS). 1993 Supplementary survey. Volume V. Uppsala: Department of Economics. Klevmarken, N. A., Olovsson, P., Flood, L., et. al. (1986) Hushållens ekonomiska levnadsförhållanden (HUS). Teknisk beskrivning och kodbok för 1984 års HUS-data. Göteborg: Department of Economics. Klevmarken, N. A., Olovsson, P., Flood, L., et. al. (1986) Hushållens ekonomiska levnadsförhållanden (HUS). Teknisk beskrivning och kodbok för 1984 års HUS-data. Göteborg: Department of Economics. Flood, L., & Olovsson, P. (1999) Household market and nonmarket activities (HUS). Survey description. 1996 Panel survey. Volume VII. Göteborg: Department of Economics. Flood, L., & Olovsson, P. (1999) Household market and nonmarket activities (HUS). Survey description. 1996 Panel survey. Volume VII. Göteborg: Department of Economics. Flood, L., Klevmarken, A., & Olovsson, P. (1997) Household market and nonmarket activities (HUS). 1993 Nonresponse Study. Volume IV. Uppsala: Department of Economics. Flood, L., Klevmarken, A., & Olovsson, P. (1997) Household market and nonmarket activities (HUS). 1993 Nonresponse Study. Volume IV. Uppsala: Department of Economics. Flood, L. (1997) Household market and nonmarket activities (HUS). Procedures and Codes for 1993 Time-use Survey. Volume VI. Uppsala: Department of Economics. Flood, L. (1997) Household market and nonmarket activities (HUS). Procedures and Codes for 1993 Time-use Survey. Volume VI. Uppsala: Department of Economics. Eurenius, O och Regnér, J. (2009) Vägen till högskolan - en studie av sambandet mellan social bakgrund och högre studier. Studentarbete i statistik, Institutionen för informationsvetenskap, Uppsala universitet Eurenius, O och Regnér, J. (2009) Vägen till högskolan - en studie av sambandet mellan social bakgrund och högre studier. Studentarbete i statistik, Institutionen för informationsvetenskap, Uppsala universitet 2009 Flood, L., Klevmarken, A., & Olovsson, P. (1997) Household market and nonmarket activities (HUS). Survey description. 1993 Panel survey. Volume III. Uppsala: Department of Economics. Flood, L., Klevmarken, A., & Olovsson, P. (1997) Household market and nonmarket activities (HUS). Survey description. 1993 Panel survey. Volume III. Uppsala: Department of Economics. Klevmarken, N. A. (ed.) (1986) Tid och pengar. Om svenska hushålls ekonomi. Göteborg: Department of Economics and the Industrial Institute for Economics and Social Research (IUI). Klevmarken, N. A. (ed.) (1986) Tid och pengar. Om svenska hushålls ekonomi. Göteborg: Department of Economics and the Industrial Institute for Economics and Social Research (IUI). 1986 Klevmarken, N. A. (1990) Household market and nonmarket activities (HUS). Design, field work and nonresponse. Memorandum nr. 144. Göteborg: Department of Economics. Klevmarken, N. A. (1990) Household market and nonmarket activities (HUS). Design, field work and nonresponse. Memorandum nr. 144. Göteborg: Department of Economics. 1990 Klevmarken, N. A., & Olovsson, P. (1993) Household market and nonmarket activities. Procedures and codes 1984-1991. Volume I and II. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Klevmarken, N. A., & Olovsson, P. (1993) Household market and nonmarket activities. Procedures and codes 1984-1991. Volume I and II. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Flood, L., & Olovsson, P. (2000) Household market and nonmarket activities (HUS). Survey description. 1998 Panel survey. Volume VIII. Göteborg: Department of Economics. Flood, L., & Olovsson, P. (2000) Household market and nonmarket activities (HUS). Survey description. 1998 Panel survey. Volume VIII. Göteborg: Department of Economics.