Utvärdering genom uppföljning, elever födda 1967 (Elevpanel 1) Evaluation through follow-up - pupils born in 1967 (Student Panel 1) snd0480-3-1 Swedish National Data Service Svensk nationell datatjänst Utvärdering genom uppföljning, elever födda 1967 (Elevpanel 1) Evaluation through follow-up - pupils born in 1967 (Student Panel 1) snd0480-3-1 Emanuelsson, Ingemar Emanuelsson, Ingemar Swedish National Data Service Svensk nationell datatjänst MENTAL HEALTH PSYKISK HÄLSA ABILITY EVALUATION FÄRDIGHETSTEST ACADEMIC ACHIEVEMENT STUDIEPRESTATION SCHOOL-STUDENT RELATIONSHIP SKOLA-ELEVFÖRHÅLLANDE PSYCHOMETRICS PSYKOMETRI PERSONAL EFFICACY SJÄLVFÖRMÅGA INTEREST (COGNITIVE PROCESSES) INTRESSE (KOGNITIVA PROCESSER) EVALUATION OF EDUCATION UTVÄRDERING AV UTBILDNING EDUCATION UTBILDNING Compulsory and pre-school education Obligatorisk utbildning och förskoleutbildning Higher and further education Gymnasial och högre utbildning HEALTH HÄLSA General health and well-being Allmän hälsa och välbefinnande SOCIAL STRATIFICATION AND GROUPINGS SOCIAL STRATIFIERING OCH GRUPPERING Youth Ungdomar Children Barn Since the beginning of the 1960s, Statistics Sweden, in collaboration with various research institutions, has carried out follow-up surveys in the school system. These surveys have taken place within the framework of the IS project (Individual Statistics Project) at the University of Gothenburg and the UGU project (Evaluation through follow-up of students) at the University of Teacher Education in Stockholm, which since 1990 have been merged into a research project called 'Evaluation through Follow-up'. The follow-up surveys are part of the central evaluation of the school and are based on large nationally representative samples from different cohorts of students. Evaluation through follow-up (UGU) is one of the country's largest research databases in the field of education. UGU is part of the central evaluation of the school and is based on large nationally representative samples from different cohorts of students. The longitudinal database contains information on nationally representative samples of school pupils from ten cohorts, born between 1948 and 2004. The sampling process was based on the student's birthday for the first two and on the school class for the other cohorts. For each cohort, data of mainly two types are collected. School administrative data is collected annually by Statistics Sweden during the time that pupils are in the general school system (primary and secondary school), for most cohorts starting in compulsory school year 3. This information is provided by the school offices and, among other things, includes characteristics of school, class, special support, study choices and grades. Information obtained has varied somewhat, e.g. due to changes in curricula. A more detailed description of this data collection can be found in reports published by Statistics Sweden and linked to datasets for each cohort. Survey data from the pupils is collected for the first time in compulsory school year 6 (for most cohorts). Questionnaire in survey in year 6 includes questions related to self-perception and interest in learning, attitudes to school, hobbies, school motivation and future plans. For some cohorts, questionnaire data are also collected in year 3 and year 9 in compulsory school and in upper secondary school. Furthermore, results from various intelligence tests and standartized knowledge tests are included in the data collection year 6. The intelligence tests have been identical for all cohorts (except cohort born in 1987 from which questionnaire data were first collected in year 9). The intelligence test consists of a verbal, a spatial and an inductive test, each containing 40 tasks and specially designed for the UGU project. The verbal test is a vocabulary test of the opposite type. The spatial test is a so-called ‘sheet metal folding test’ and the inductive test are made up of series of numbers. The reliability of the test, intercorrelations and connection with school grades are reported by Svensson (1971). For the first three cohorts (1948, 1953 and 1967), the standartized knowledge tests in year 6 consist of the standard tests in Swedish, mathematics and English that up to and including the beginning of the 1980s were offered to all pupils in compulsory school year 6. For the cohort 1972, specially prepared tests in reading and mathematics were used. The test in reading consists of 27 tasks and aimed to identify students with reading difficulties. The mathematics test, which was also offered for the fifth cohort, (1977) includes 19 assignments. After a changed version of the test, caused by the previously used test being judged to be somewhat too simple, has been used for the cohort born in 1982. Results on the mathematics test are not available for the 1987 cohort. The mathematics test was not offered to the students in the cohort in 1992, as the test did not seem to fully correspond with current curriculum intentions in mathematics. For further information, see the description of the dataset for each cohort. For several of the samples, questionnaires were also collected from the students 'parents and teachers in year 6. The teacher questionnaire contains questions about the teacher, class size and composition, the teacher's assessments of the class' knowledge level, etc., school resources, working methods and parental involvement and questions about the existence of evaluations. The questionnaire for the guardians includes questions about the child's upbringing conditions, ambitions and wishes regarding the child's education, views on the school's objectives and the parents' own educational and professional situation. The students are followed up even after they have left primary school. Among other things, data collection is done during the time they are in high school. Then school administrative data such as e.g. choice of upper secondary school line / program and grades after completing studies. For some of the cohorts, in addition to school administrative data, questionnaire data were also collected from the students. New sample design compared to previous cohorts. The selection was carried out in two steps. In the first, municipalities were chosen and in the second, school classes with pupils in year 6. A stratified sample was selected from 29 municipalities, after which the school classes were chosen with the help of the class registers in the municipalities in question. In the small municipalities all classes were included, while a random sample was made from the larger ones. The final sample consisted of approximately 9601 students divided into 437 classes in year 6 spring term 1980, and mainly born in 1967. This was at the end 9114 due to the refusal in various forms. The information obtained in 1980 for rides was: 1. School administrative data (school form, class type, year and grades). This information was collected by Statistics Sweden for all in the sample. Tasks 2-5 were collected by the Department of Education at the Stockholm University of Education. 2. Information about the parents' profession and education, housing, guardians, values ​​of school and education, etc. This information was collected mainly through a questionnaire to guardians, which was new compared to the two previous cohorts. Information is available for about 70%. 3. Answers to questions that shed light on students' school attitudes, self-assessments and values, leisure activities and study and vocational plans, including motives for choosing alternative courses. 4. Results on three aptitude tests, one verbal, one spatial and one inductive. The aptitude tests were completely identical, while the questionnaires were partially reworked compared to the two previous cohorts. This information is available to just over 90 percent of the students. 5. Standard test results in reading, writing, mathematics and English, in the cases where they occurred in the municipality in question at the time of the examination. Standard test results are available for fewer individuals (approx. 5,600) mainly due to the fact that grading and the use of standard tests only occurred in approximately half of the municipalities included in the sample. Sedan början av 1960-talet har Statistiska centralbyrån i samverkan med olika forskningsinstitutioner genomfört uppföljningsundersökningar inom skolväsendet. Dessa undersökningar har kopplats till IS-projektet (Individualstatistikprojektet vid Göteborgs universitet och UGU-projektet (Utvärdering genom uppföljning av elever) vid Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. De båda projekten sammanslogs år 1990 till ett gemensamt projekt vid Göteborgs universitet benämnt ”Utvärdering genom uppföljning” (UGU). Hittills har tio uppföljningsundersökningar genomförts. Dessa baseras på stora och riksrepresentativa stickprov av elever och i allmänhet ingår cirka 10 000 i varje. Utvärdering genom uppföljning (UGU) är en av landets största forskningsdatabaser inom utbildningsområdet. UGU är ett led i den centrala utvärderingen av skolan och baseras på stora riksrepresentativa stickprov från olika årskullar av elever. I den longitudinella databasen finns uppgifter om riksrepresentativa stickprov av skolelever från tio årskullar, födda mellan 1948 och 2004. Urvalet baseras på elevens födelsedag för de två första och på skolklass för de övriga kohorterna. För varje årskull insamlas uppgifter av huvudsakligen två slag. Skoladministrativa data insamlas årligen av SCB under den tid som eleverna befinner sig inom det allmänna skolsystemet (grund- och gymnasieskolan), för de flesta årskullar med start i grundskolans åk 3. Dessa uppgifter lämnas av skolexpeditionerna och innehåller information om, bl.a. skola, klass, särskilt stöd, studieval och betyg. Uppgifter som införskaffats har varierat något bl.a. på grund av förändringar i läroplaner. En närmare beskrivning av denna datainsamling finns i rapporter utgivna av SCB och kopplade vid dataset för respektive årskull. Enkätuppgifter från eleverna insamlas, för de flesta kohorter, första gången i grundskolans åk 6. Insamlingen i åk 6 rör bl.a. frågor om självuppfattning och intresse att lära, skolinställning, fritidsintressen, skolmotivation och framtidsplaner. De har dock haft skiftande utformning vid de 10 insamlingar som gjorts. För några årskullar insamlas enkätuppgifter även åk3 och åk9 i grundskola och i gymnasieskola. Vidare ingår resultat från olika begåvningstest och kunskapsprov i datainsamlingen åk6. De begåvningstest som använts har varit identiska vid samtliga tillfällen förutom en (årskull födda 1987 från vilken enkätuppgifter insamlades först i åk 9). Begåvningstesten består av ett verbalt, ett spatialt och ett induktivt test, vardera innehållande 40 uppgifter och speciellt konstruerade för UGU-projektet. Det verbala testet är ett ordförrådstest av motsatstyp. Det spatiala testet är ett s.k. plåtvikningstest och det induktiva testet är uppbyggt av talserier. Testens reliabilitet, interkorrelationer samt samband med skolbetyg redovisas av Svensson (1971). För de tre första årskullarna (1948, 1953 och 1967) utgörs kunskapsproven i åk6 av de standardprov i svenska, matematik och engelska som fram till och med början av 80-talet bjöds till samtliga elever i grundskolans åk 6. För den fjärde årskullen (1972) användes särskilt utarbetade prov i läsning och matematik. Provet i läsning består av 27 uppgifter och hade som syfte att identifiera elever med lässvårigheter. Matematikprovet, som också bjöds till den femte årskullen, (1977) innehåller 19 uppgifter. Detta har efter en tämligen omfattande omarbetning, orsakad av att det tidigare använda provet bedömdes vara något för enkelt, även erbjudits till den årskullen födda 1982. Resultat på matematikprovet finns inte för 1987 års kohort. Matematikprovet bjöds inte heller till eleverna årskullen 1992 då provet inte tycktes överensstämma till fullo med gällande läroplansintentioner i matematik. För ytterligare information se beskrivning av dataset för respektive årskull. För flera av stickproven har också enkätuppgifter insamlats från elevernas föräldrar och lärare i årskurs 6. Lärarenkät innehåller frågor om läraren, klassens storlek och sammansättning, lärarens bedömningar av klassens kunskapsnivå m.m., skolans resurser, arbetssätt och föräldramedverkan samt frågor om förekomsten av utvärderingar. Enkät till målsmännen innehåller bland annat frågor om barnets uppväxtförhållanden, ambitioner och önskemål vad gäller barnets utbildning, synpunkter på skolans målsättningar samt föräldrarnas egen utbildnings- och yrkessituation. Eleverna följs upp även efter det att de lämnat grundskolan. Bland annat görs datainsamling under den tid de befinner sig i gymnasieskolan. Då införskaffas skoladministrativa data som t.ex. val av gymnasielinje/program och betyg efter avslutade studier. För en del av kohorterna har förutom skoladministrativa data även insamlats enkätuppgifter från eleverna. Nytt urvalsdesign jämfört med tidigare årskullar. Urvalet genomfördes i två steg. I det första valdes kommuner och i det andra skolklasser med elever i årskurs 6. Genom ett stratifierat urval utsågs 29 kommuner, varefter skolklasserna valdes med hjälp av klassregistren i de aktuella kommunerna. I de små kommunerna ingick alla klasser, medan ett slumpurval gjordes från de större. Det slutgiltiga stickprovet kom att bestå av cirka 9601elever fördelade på 437 klasser i årskurs 6 vårtermin 1980, och huvudsakligen födda 1967. Detta blev i slutet 9114 på grund av vägran i olika form. De uppgifter som införskaffades år 1980 för åk var: 1. Skoladministrativa data (skolform, klasstyp, årskurs och betyg). Dessa uppgifter samlades in av SCB för samtliga i urvalet. Uppgifterna 2-5 samlades av den Pedagogiska institutionen i Lärarhögskolan Stockholm. 2. Uppgifter om föräldrarnas yrke och utbildning, bostad, vårdnadshavare,värderingar av skola och utbildning m.m. Dessa uppgifter samlades från huvudsakligen genom ett frågebormulär till vårdnadshavare, som var nytt jämfört med de två tidigare kohorter. Information finns för ca 70%. 3. Svar på frågor som belyser elevernas skolinställning, självskattningar och värderingar, fritidssysselsättningar samt studie- och yrkesplaner inklusive motiv för val av alternativkurser. Dessa uppgifter samlades även i ett frågeformulär till samtliga individer ett år efter avslutad grundskola (1984) och börjat respektive inte börjat i gymnasieskolan. Svarsfrekvensen i denna enkätstudie blev 77 %. 4. Resultat på tre begåvningstest, ett verbalt, ett spatialt och ett induktivt. Begåvningsproven var helt identiska medan frågeformulären delvis omarbetades jämfört med de två tidigare kohorterna. Dessa uppgifter föreligger för drygt 90 procent av eleverna. 5. Standardprovsresultat i läsning, skrivning, matematik och engelska, i de fall som de förekom i den aktuella kommunen vid undersökningstillfället. Standardprovsresultat finns för färre individer (ca 5 600) främst beroende på att betygsättning och användningen av standardprov endast förekom i ungefär hälften av de kommuner som ingick i urvalet. 1980 1980 1980 1980 1980 1983 1980 1980 1984 2000 Sweden Sverige GroupGroup GruppGrupp IndividualIndividual IndividIndivid Pupils born in 1948, 1953, 1967, 1972, 1977, 1982, 1987, 1992, 1998 and 2004 Skolelever födda 1948, 1953, 1972, 1977, 1982, 1987, 1992, 1998 och 2004 Numeric Longitudinal: Cohort/Event-basedLongitudinal: Cohort/Event-based Longitudinell: Kohort/HändelsebaseradLongitudinell: Kohort/Händelsebaserad ProbabilityProbability SannolikhetsurvalSannolikhetsurval Probability: Systematic randomProbability: Systematic random Sannolikhetsurval: systematiskt slumpmässigt urvalSannolikhetsurval: systematiskt slumpmässigt urval Probability: Cluster: Stratified randomProbability: Cluster: Stratified random Sannolikhetsurval: klusterurval: stratifierat slumpmässigt urvalSannolikhetsurval: klusterurval: stratifierat slumpmässigt urval Educational measurements and testsEducational measurements and tests Pedagogiska mätningar och testerPedagogiska mätningar och tester Psychological measurements and testsPsychological measurements and tests Psykologiska mätningar och testerPsykologiska mätningar och tester Self-administered questionnaire: PaperSelf-administered questionnaire: Paper Självadministrerat frågeformulär: papperSjälvadministrerat frågeformulär: papper Self-administered questionnaire: PaperSelf-administered questionnaire: Paper Självadministrerat frågeformulär: papperSjälvadministrerat frågeformulär: papper Compilation/SynthesisCompilation/Synthesis Kompilering/SyntesKompilering/Syntes Access to data through an external actor. Access to data is restricted. Åtkomst till data via extern aktör. Tillgång till data är begränsad. restrictedAccess Härnqvist, K. (1998) A longitudinal program for studying education and career development. Göteborg : Univ., Department of Education and Educational Research Härnqvist, K. (1998) A longitudinal program for studying education and career development. Göteborg : Univ., Department of Education and Educational Research Statistics Sweden (1976) Individualstatistiken. Skoldata för ett urval elever födda 1948 och 1953. Memorandum from SCB, no. 8. Statistics Sweden (1976) Individualstatistiken. Skoldata för ett urval elever födda 1948 och 1953. Memorandum from SCB, no. 8. Härnqvist, K., Emanuelsson, I., Reuterberg, S-E., & Svensson, A. (1994) Dokumentation av projektet 'Utvärdering genom uppföljning'. Report no. 1994:03. Göteborg: Department of Education. Härnqvist, K., Emanuelsson, I., Reuterberg, S-E., & Svensson, A. (1994) Dokumentation av projektet 'Utvärdering genom uppföljning'. Report no. 1994:03. Göteborg: Department of Education.