Serviceundersökningen: Barnomsorg i fem typkommuner 1993 Service survey: Child care in five type municipalities 1993 snd0486-1-1.0 https://doi.org/10.5878/002438 Swedish National Data Service Svensk nationell datatjänst Landing page Serviceundersökningen: Barnomsorg i fem typkommuner 1993 Service survey: Child care in five type municipalities 1993 snd0486-1-1.0 https://doi.org/10.5878/002438 Nilsson, Lennart Nilsson, Lennart Strömberg, Lars Strömberg, Lars Johansson, Vicki Johansson, Vicki Swedish National Data Service Svensk nationell datatjänst Landing page CHILDREN BARN PARENTAL ROLE FÖRÄLDRAROLL DOMESTIC RESPONSIBILITIES HUSHÅLLSANSVAR CHILD CARE BARNOMSORG LOCAL GOVERNMENT SERVICES KOMMUNAL SERVICE PARENTAL LEAVE FÖRÄLDRALEDIGHET SOCIAL WELFARE FINANCE FINANSIERING AV SOCIAL VÄLFÄRD HOUSEHOLDS HUSHÅLL WELFARE POLICY SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Gender and gender roles Kön och könsroller Family life and marriage Familjeliv och äktenskap Children Barn Specific social services: use and availability Specifika sociala tjänster: användning och tillgänglighet This survey was carried out within the framework of the research programme ´Demokrati i förändring´. The survey was carried out in four municipalities; Grästorp, Kävlinge, Lidköping and Luleå, and in one district of Göteborg, Centrum. The choice of municipalities was made with regard to the classification of municipalities done in the citizen survey of the research programme, Local citizen survey 1991 (SSD 0306). The questionnaire was distributed to guardians of children aged 1-6 years. In one half of the cases women were requested to answer the questionnaire and in the other half men were requested. The questionnaire included questions on household composition, the child´s closeness to and access to grandparents, kind of child daycare, having the kind of child daycare one wants and to the extent and on hours wanted, and if one is queuing for municipal child daycare. Parents with child daycare outside of home were asked about: their confidence in and contacts with personnel working within the daycare; information about the child´s daily activities; opinions about distance to the child´s daycare and on the surroundings of the area where the daycare is situated; and opinion of the content of the activities. Furthermore there were questions about changes carried out within the daycare, if these were regarded positively or negatively, and if there had been enough information about the changes. The parent had to state how often she/he personally handed over to and collected the child from the daycare, stayed at home when the child was ill, gathered together spare-clothes, and participated in parent-teacher association meetings. The parent also had to state from whom one could get help minding the children on hours when the daycare is not available; use of the public open pre-school; and if the child participated in any group activity for children. A number of questions dealt with opinion on how public daycare ought to be worked out; economic aid to alternative daycare; economic aid to families with small children; distribution of daycare between various groups of children; and under what circumstances one is prepared to pay for daycare. The questionnaire also included questions on how often the child during the last six months had visited child health care centre, paediatric surgery, or casualty department; opinion of the distribution of medical care between various groups; and under what circumstances one is prepared to pay for medical care. The parents also had to state their opinion on local authority services in various areas; service areas most important to focus on and service areas possible to cut down; opinion on local authority service in general; and experience of their own contacts with local government officers within the child daycare department. Furthermore the respondents had to declare if they agreed or not in a number of statements about local authority services and taxes. Denna studie har genomförts inom ramen för det statsvetenskapliga diciplinprogrammet 'Demokrati i förändring'. Undersökningen genomfördes i de fyra kommunerna Grästorp, Kävlinge, Lidköping och Luleå samt i stadsdelen Centrum i Göteborg. Valet av kommuner har gjorts med ut-gångspunkt från den kommungruppsindelning som gjordes för programmets medborgarundersökning, Kommunmedborgarundersökningen 1991. Undersökningens frågeformulär sändes ut till vårdnadshavare för ett namngivet barn mellan ett och sex år. I hälften av fallen uppmanades kvinnor besvara frågorna och i hälften männen. I de fall där vårdnadshavaren var ensamstående uppmanades denna, oberoende av kön, besvara frågorna. Enkätfrågorna tar upp hushållets sammansättning; barnets närhet till och umgänge med far- och morföräldrar; typ av barnomsorg; om man har den barnomsorg man önskar och i den omfattning och på de tider man önskar; samt om man står i kö för kommunal barnomsorg i de fall man inte har detta. Till föräldrar med barnomsorgen ordnad utanför hemmet ställdes frågor om förtroende för och kontakter med personalen inom barnomsorgen; om dessa ger information om barnets aktiviteter under dagen; hur man upplever avståndet till barnomsorgen och miljön i det område barnomsorgen ligger; samt vad man tycker om innehållet i verksamheten. Därutöver ställdes frågor om förändringar som genomförts under den tid man haft barnet inom barnomsorgen, om dessa varit positiva eller negativa och om man fått tillräcklig information. Föräldern fick ange hur ofta hon/han lämnar resp. hämtar barnet från barnomsorgen; är hemma när barnet är sjukt; plockar ihop extrakläder; samt deltar i föräldramöten. Föräldern fick även ange av vem man brukar få hjälp med barntillsyn på tider man inte har tillgång till barnomsorg, om man utnyttjar kommunens öppna förskolor och om barnet deltar i gruppverksamhet för barn. Ett antal frågor berörde inställningen till hur kommunens barnomsorg borde utformas; stöd till alternativa former av barnomsorg; utformning av stödet till småbarnsföräldrar; fördelning av barnomsorg mellan olika barngrupper; och under vilka omständigheter man är beredd att betala för barnomsorgen. Enkäten innehöll även frågor om hur ofta barnet besökt barnavårdscentral, barnmedicinsk mottagning eller akutsjukhus senaste halvåret, inställning till sjukvårdens fördelning mellan olika grupper och under vilka omständigheter man är beredd att betala för sjukvård. Föräldern fick även ange vilken inställning man har till kommunens service på olika områden; vilka områden det är mest angeläget att satsa på och vilka serviceområden man i första hand kan minska på; inställning till den kommunala servicen totalt; samt hur man upplevde sina egna kontakter med tjänstemännen inom barnomsorgen. Därutöver fick man ange om man instämde eller ej i ett antal påståenden om servicen och skatten. 1993-11-01 1994-05-01 Sweden Sverige IndividualIndividual IndividIndivid Guardians of children aged 1-6 years in Grästorp, Kävlinge, Lidköping and Luleå, and one district of Göteborg, Centrum. Vårdnadshavare för barn i åldrarna 1-6 år i kommunerna Grästorp, Kävlinge, Lidköping och Luleå, samt stadsdelen Centrum i Göteborg. Numeric Cross-sectionCross-section TvärsnittTvärsnitt Self-administered questionnaire: PaperSelf-administered questionnaire: Paper Självadministrerat frågeformulär: papperSjälvadministrerat frågeformulär: papper Access to data through SND. Access to data is restricted. Åtkomst till data via SND. Tillgång till data är begränsad. restrictedAccess