Välfärdsstatsundersökningen 1992 Åsikter om den offentliga sektorn och skatterna 1992 Welfare state survey 1992 snd0489-1-1.0 https://doi.org/10.5878/002649 Swedish National Data Service Svensk nationell datatjänst Landing page http://libris.kb.se/bib/7265214 http://books.google.com/books?id=m7hTYgEACAAJ&dq=ISBN:9138134853&hl=&source=gbs_api Välfärdsstatsundersökningen 1992 Åsikter om den offentliga sektorn och skatterna 1992 Welfare state survey 1992 snd0489-1-1.0 https://doi.org/10.5878/002649 9789138134856 Edlund, Jonas Edlund, Jonas Halleröd, Björn Halleröd, Björn Svallfors, Stefan Svallfors, Stefan Åberg, Rune Åberg, Rune Swedish National Data Service Svensk nationell datatjänst Welfare surveys In the survey respondents had to give their opinion on public expences and social services: if they wanted the amount of tax money spent on a number of different areas to increase, decrease or to be kept unchanged; how to finance education, medical service, child care and care of the elderly; and best suited to take care of education, medical service, child care, care of elderly, and social welfare. Furthermore, the respondents had to state how to distribute the responsibility for financing social insurances between the individual and the public sector; how common they believe it to be that social security benefits and social care services are misused; and how well the public sector manage to maintain different services. Respondents also had to report their own as well as their family´s and friends´ experiences of social services during the last three years. Other questions dealt with the probability of being unemployed; not getting the medical care you need; not managing a month of sick leave without serious economical consequences; not affording to pay a visit to the doctor; having to move because of high housing costs; having a state pension that would not give an acceptable living standard. Respondents also had to state if they felt a need for private insurances to supplement the public welfare system. A number of questions dealt with opinions on Swedish taxes: willingness to pay more tax if the money was spent on specific areas such as medical care, support for elderly, support for families with children, social allowance, schooling, and measures for generating employment; the pressure of taxation in general, and for various income brackets; and the respondents´ judgement on total taxation for recipients of high, middle and low incomes. For a number of statements occurring in the current Swedish debate the respondents had to state if they agreed or not. Socio-economic background information include occupation, trade union affiliation, education, income, marital status, spouse´s occupation, household income, number of children, and political preference. I serien undersöks svenskarnas attityder till välfärdspolitik. Ett antal av undersökningens frågor återfinns också i ISSP-undersökningen som genomförs varje år i flera länder. I undersökningen fick respondenterna ange i vilken grad de instämde i ett antal påståenden som hämtats från den aktuella svenska debatten. De fick också ange sin inställning till och erfarenhet av offentliga utgifter och social service, hur de ansåg att olika verksamheter ska finansieras och vilka som är bäst lämpade att sköta olika verksamheter. Ett antal frågor berörde inställningen till socialförsäkringar och hur respondenterna ansåg att ansvaret bör fördelas mellan den enskilde och det offentliga när det gäller att betala dessa försäkringar. Respondenterna fick även ange hur vanligt de tror det är att sociala bidrag och tjänster missbrukas och vilka egna erfarenheter de haft av social service. En serie frågor berörde sannolikheten för att själv komma att råka ut för en situation där privatekonomin kommer att påverkas negativt och om de känner ett behov av att komplettera det offentliga välfärdssystemet med egna privata försäkringar. Ett annat frågebatteri behandlade åsikter om de svenska skatterna, skattetrycket allmänt samt för olika inkomstgrupper och inställning till att inte uppge alla inkomster och därigenom betala mindre i inkomstskatt. Socio-ekonomiska bakgrundsuppgifter inkluderar sysselsättning, facklig organisationstillhörighet, utbildning, politisk preferens, bostad, inkomst, civilstånd, makes/sambos sysselsättning och inkomst, antal barn i hushållet samt föräldrars medborgarskap. Landing page http://libris.kb.se/bib/7265214 http://books.google.com/books?id=m7hTYgEACAAJ&dq=ISBN:9138134853&hl=&source=gbs_api PUBLIC SECTOR OFFENTLIG SEKTOR CARE OF THE ELDERLY ÄLDREOMSORG FISCAL POLICY SKATTEPOLITIK SOCIAL WELFARE SOCIAL VÄLFÄRD PUBLIC EXPENDITURE OFFENTLIG UTGIFT SOCIAL WELFARE EXPENDITURE UTGIFT FÖR SOCIAL VÄLFÄRD EDUCATIONAL EXPENDITURE UTBILDNINGSUTGIFT CHILD CARE BARNOMSORG MEDICAL CARE SJUKVÅRD PUBLIC SERVICES OFFENTLIG SERVICE PRIVATIZATION PRIVATISERING TAXATION BESKATTNING SOCIAL SECURITY BENEFITS SOCIALFÖRSÄKRINGSFÖRMÅNER EDUCATION UTBILDNING SOCIAL WELFARE FINANCE FINANSIERING AV SOCIAL VÄLFÄRD WELFARE ECONOMICS VÄLFÄRDSEKONOMI SOCIAL WELFARE PHILOSOPHY SOCIAL VÄLFÄRDSFILOSOFI Economic policy, public expenditure and revenue Ekonomisk politik, offentliga utgifter och intäkter Social welfare policy Välfärdspolitik Social welfare systems/structures Sociala välfärdssystem/-strukturer Specific social services: use and availability Specifika sociala tjänster: användning och tillgänglighet Social behaviour and attitudes Socialt beteende och attityder This survey inquiring the Swedish people´s attitudes towards their taxes was financed by the ministry of finance through the ´Kommittén för utvärdering av skattereformen´ (KUSK). For a number of statements occurring in the current Swedish debate the respondents had to state if they agreed or not. Other questions dealt with their opinion on public expenses and social service; if they wanted the amount of tax money spent on a number of different areas to increase, decrease or to be kept unchanged; how to finance education, medical service, child care and care of the elderly; and best suited to take care of education, medical service, child care, care of elderly, and social welfare. Furthermore, the respondents had to state how to distribute the responsibility for financing social insurances between the individual and the public sector; how common they believe it to be that social security benefits and social care services are misused. Respondents also had to report their own experiences of social services during the last three years. A number of questions dealt with opinions on the Swedish taxes; the pressure of taxation in general and the respondents´ judgement on total taxation for recipients of high, middle and low incomes; and opinion on the tax reform introduced in 1991. Socio-economic background information include occupation, trade union affiliation, education, housing, income, marital status, spouse´s occupation and income, number of children, citizenship of parents, and political preferences. Denna undersökning om svenska folkets inställning till skatterna finansierades av finansdepartementet genom 'Kommittén för utvärdering av skattereformen' (KUSK). Respondenterna fick för ett antal påståenden, hämtade från den aktuella svenska debatten, ange om man instämde eller ej. Därutöver fick man ange sin inställning till, och erfarenhet av, offentliga utgifter och social service, hur man anser olika verksamheter skall finansieras och vilka som är bäst lämpade att sköta olika verksamheter. Ett antal frågor berör socialförsäkringar och hur ansvaret bör fördelas mellan den enskilde och det offentliga när det gäller att betala dessa försäkringar. Respondenterna fick även ange hur vanligt man tror det är att sociala bidrag och tjänster missbrukas och vilka egna erfarenheter man haft av social service. En serie frågor behandlade åsikter om de svenska skatterna, skattetrycket allmänt och för olika inkomstgrupper, samt inställning till det nya skattesystem som infördes 1991. Socio-ekonomiska bakgrundsuppgifter inkluderar sysselsättning, facklig organisationstillhörighet, utbildning, politisk preferens, bostad, inkomst, civilstånd, makes/sambos sysselsättning och inkomst, antal barn i hushållet, samt föräldrars medborgarskap. Svarsbenägenheten är relaterad till inkomst. Ju högre inkomst, desto större benägenhet att svara. Svarsbenägenheten är lägre i Stockholm än övriga landet, samt en något lägre svarsfrekvens hos kvinnor och ensamstående. (Sundström & Svallfors: Åsikter om den offentliga sektorn och skatterna. Kodbok för maskinläsbar datafil) 1992-02-01 1992-05-01 Sweden Sverige IndividualIndividual IndividIndivid Individuals aged 18-74 years and residing in Sweden Personer i åldrarna 18-74 år och bosatta i Sverige Numeric Longitudinal: Trend/Repeated cross-sectionLongitudinal: Trend/Repeated cross-section Longitudinell: Trend/Upprepat tvärsnittLongitudinell: Trend/Upprepat tvärsnitt Probability: Simple randomProbability: Simple random Sannolikhetsurval: obundet slumpmässigt urvalSannolikhetsurval: obundet slumpmässigt urval Self-administered questionnaire: PaperSelf-administered questionnaire: Paper Självadministrerat frågeformulär: papperSjälvadministrerat frågeformulär: papper Access to data through SND. Access to data is restricted. Åtkomst till data via SND. Tillgång till data är begränsad. restrictedAccess Åberg, R. (1993) Århundradets skattereform? Politik och opinion kring 1991 års skattereform. Stockholm: Norstedts. Åberg, R. (1993) Århundradets skattereform? Politik och opinion kring 1991 års skattereform. Stockholm: Norstedts. 9789138134856 1993 Svallfors, S. (1995) Den svenska välfärdsopinionen. Välfärdsbulletinen, nr 1, 1995. Svallfors, S. (1995) Den svenska välfärdsopinionen. Välfärdsbulletinen, nr 1, 1995. 1995 Eger, M A. Even in Sweden: The effect of immigration on support for welfare state spending. Studentarbete vid Department of Sociology, University of Washington Eger, M A. Even in Sweden: The effect of immigration on support for welfare state spending. Studentarbete vid Department of Sociology, University of Washington 2009 Svallfors, S. (1995) Den stabila välfärdsopinionen : attityder till svensk välfärdspolitik 1986-1992. Report no 5, project Opinioner kring 1991 års skattereform. Umeå: Department of Sociology. Svallfors, S. (1995) Den stabila välfärdsopinionen : attityder till svensk välfärdspolitik 1986-1992. Report no 5, project Opinioner kring 1991 års skattereform. Umeå: Department of Sociology. 1995