<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom">
  <channel>
    <atom:link rel="self" type="application/rss+xml" href="https://researchdata.se/sv/catalogue/search.rss?creatorPerson=0000-0003-3313-8164"/>
    <link>https://researchdata.se/sv/catalogue</link>
    <title>Researchdata.se</title>
    <description>Search results</description>
    <language>sv</language>
    <item>
      <title>Data för: Forest Development and financial outcomes under shelterwood and clearcut regimes in mixed stands</title>
      <description>Data från 12 olika lokaler i Sverige, där försöket lades ut i början på 90-talet i en randomiserad split-plot. På varje lokal lades ett block ut med fyra behandlingar. Behandlingarna som testades var kalavverkning och skärmträd (av främst tall) med och utan markberedning. Så de fyra behandlingarna var; 1) kalavverkning utan markberedning, 2) kalavverkning med markberedning, 3) skärmträd utan markberedning och 4) skärmträd med markberedning. I alla behandlingar planterades 2 500 granplantor ha-1 med förhoppningarna att en blandskog av naturligt föryngrad tall och planterad gran skulle etableras. Försöket mättes in efter några år och artiklar publicerades (Nilsson U, Örlander G, Karlsson M (2006) Establishing mixed forests in Sweden by combining planting and natural regeneration—Effects of shelterwoods and scarification. Forest Ecol Manag 237: 301-311, https://doi.org/10.1016/j.foreco.2006.09.053 samt Karlsson M, Nilsson U (2005) The effects of scarification and shelterwood treatments on naturally regenerated seedlings in southern Sweden. Forest Ecol Manag 205: 183-197, https://doi.org/10.1016/j.foreco.2004.10.046). Nu, knappt 30 år senare har 12 lokaler mätts in igen för att jämföra skillnader i produktion och kalmarksvärde mellan behandlingarna. Data samlades in i fält med provytor på en radie av 5.64 m. Mellan 2-4 provytor per behandling och lokal lades ut. Antalet provytor skiljer sig då det var svårt att avgöra vart vissa behandlingar låg. Det som samlades in på varje provyta för alla träd över 1.3 m var: trädslag och brösthöjdsdiameter. Höjden på de två högsta träden samt de tre närmast provytecentrum per trädslag mättes in med hjälp av en Vertex. Den insamlade fältdatan låg sedan som grund för de simuleringar som gjordes i StandWise, Heureka DSS. Beståndens utveckling simulerades till slutavverkning, där en eller två gallringar utfördes enligt förutbestämda kriterier. Avverkningarna gjordes när kassaflödet eller kalmarksvärdet kulminerade. För mer utförlig beskrivning, se tillhörande vetenskapliga artikel.</description>
      <pubDate>Mon, 29 Jun 2026 08:17:33 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-182</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-182</guid>
      <dc:publisher>Sveriges lantbruksuniversitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Therése Nyberg</dc:creator>
      <dc:creator>Emma Holmström</dc:creator>
      <dc:creator>Mikolaj Lula</dc:creator>
      <dc:creator>Hammed Adekunle</dc:creator>
    </item>
  </channel>
</rss>