https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Datat innehåller vårfrostrelaterade inkdikatorer för Fennoskandien. Indikatorerna beräknades från dagliga medel- och minimivärden av temperaturdata från regionala klimatmodeller från CORDEX-CMIP5. Se den engelska beskrivningen för mer information. Tue, 07 Jul 2026 10:43:04 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-178 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-178 SMHI - Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Gustav Strandberg Valresultat för samtliga valdistrikt vid kommunalvalen 1976. Innehåller uppgifter om det totala antalet röstberättigade, antal röstande, antal giltiga respektive ogiltiga valsedlar samt antalet poströster. Dessutom finns uppgifter om antalet röster för de större partierna. Datasetet är skapat av data hämtade från SCB, och bearbetade av Svensk samhällsvetenskaplig datatjänst (SSD) vid Göteborgs universitet. Thu, 18 Jun 2026 12:16:02 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0239-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0239-1 Göteborgs universitet Valresultat för landstingsvalen 1976 för alla valdistrikt i Sverige. Innehåller uppgifter om totala antalet röstberättigade, antal röstberättigade utländska medborgare, antal röstande, antal giltiga respektive ogiltiga valsedlar samt antalet röster för de större partierna. Datasetet är skapat av data hämtade från SCB, och bearbetade av Svensk samhällsvetenskaplig datatjänst (SSD) vid Göteborgs universitet. Thu, 18 Jun 2026 12:10:22 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0238-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0238-1 Göteborgs universitet Forskningsprojektet Politisk resocialisation av invandrare (PRI) syftade till att analysera den politiska resocialiseringen av invandrare i Sverige, med särskilt fokus på politiskt intresse och deltagande. Projektets övergripande mål var att belysa invandrares relation till det svenska samhället och det politiska systemet, deras levnadsförhållanden, erfarenheter av migrationsprocessen samt de faktorer som kan stimulera ett ökat politiskt engagemang. Vidare undersöktes politiska attityder och beteenden, uppfattningar om politiska företrädare och krav, samt tillgången till information om det svenska administrativa och politiska systemet. Den första större datainsamlingen genomfördes under perioden våren 1975 till våren 1976 genom personliga intervjuer. Ur denna respondentgrupp gjordes ett nytt urval som intervjuades i direkt anslutning till riksdagsvalet 1976 – det första svenska valet där invandrare hade rösträtt. Den inledande intervjun omfattade ett brett spektrum av teman, däribland tidpunkt för ankomst till Sverige och till Stockholm, antal tidigare boplatser, språkkunskaper hos respondenten samt eventuella make/maka och barn, läsvanor (svenska och utländska tidningar), nyhetskonsumtion (svenska respektive utländska källor), agerande vid risk för arbetslöshet, socialt umgänge, föreningsmedlemskap och aktivitetsnivå, kännedom om offentliga institutioner och kontaktvägar i Stockholm, myndighetskontakter, uppfattningar om samhällsproblem, intresse för svensk politik, valdeltagande i ursprungsland och i Sverige, jämförelser mellan situationen i Sverige och i ursprungslandet inom olika områden, samt upplevd samhällsposition i relation till andra invandrare och till svenskar. Intervjun innehöll även frågor om respondentens och föräldrars utbildningsnivå, yrkesverksamhet, religiositet och föreningsaktivitet, samt självupplevd samhällsposition i både ursprungslandet och i Sverige. I anslutning till intervjun ombads respondenterna även att fylla i en enkät. Denna inkluderade ett trettiotal generella påståenden samt ett antal specifika påståenden om den egna invandrargruppen, vilka skulle besvaras med grad av instämmande. Enkäten innehöll dessutom ett antal faktabaserade frågor. Valintervjun, som genomfördes efter valet 1976, fokuserade på valrelaterade aktiviteter och upplevelser. Den innehöll frågor om vilka valprogram man följt i radio eller TV, deltagande i studiecirklar om valet, mottagna informationsbroschyrer, deltagande i politiska möten, kännedom om kandidater, röstningsbeteende, upplevt viktiga valfrågor, partiernas engagemang i invandrarrelaterade frågor, eventuell påverkan av andra väljares beslut, jämförelser mellan svenska och utländska partier, intresse för valutgången samt tidpunkt för beslut om att rösta eller att avstå från att rösta. Thu, 11 Jun 2026 11:56:24 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0459-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0459-1 Stockholms universitet Tomas Hammar Det centrala syftet med studien är att undersöka olika aspekter av politisk perception som en funktion av sociopolitisk ideologi. De politiskt uppfattade objekten består huvudsakligen av politiska partier, partiledare och länder. Mätningen av politisk perception görs genom multidimensionell skalning, semantisk differential och politisk differential. Politisk ideologi operationaliseras genom partitillhörighet och sociopolitiska attityder (mätta med en särskilt utformad skala). Utifrån dessa data genereras vissa index på individnivå för kognitiv artikulation och kognitiv differentiering, vilka sedan relateras till individens sociopolitiska ideologi. Den första delen av studien innehåller frågor om attityder till olika fenomen i samhället, socioekonomiska frågor, partipreferenser (egna och föräldrars), anhörigas utbildning samt skattningar av vänster–höger-position, religiositet och extremism. Den andra delen (där urvalet utgörs av en delgrupp av den första delens urval) innehåller samma frågor samt dessutom skattningar av vissa svenska politiker, länder (Sverige, USA, Sovjetunionen och Kina) samt svenska politiska partier. Thu, 23 Apr 2026 13:18:06 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0210-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0210-1 Stockholms universitet Bo Ekehammar Syftet med undersökningen var att kartlägga vilka samband som finns mellan anställdas arbetssituation/arbetsförhållanden och deras uppfattning av och inställning till olika typer av samhällsförändring. En viktig del av undersökningen var utnyttjandet av s.k. hotbilder. Materialet samlades in i två steg, där det första utgörs av ett frågeformulär som besvarades av 1294 respondenter. I steg två genomfördes intervjuer med 164 av respondenterna i steg ett. Wed, 01 Apr 2026 14:46:54 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0094-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0094-1 Uppsala universitet Ulf Himmelstrand En allmän uppfattning bland många forskare är att etablerade partier har blivit mindre ideologiskt distinkta med tiden. Ändå, även om detta är en dominerande och återkommande tes, hävdar vi att den i stort sett är ogrundad. Målet med projektet är därför att, med nydanande data och angreppssätt, beskriva och förklara partiernas idé- och policyutveckling sedan 1970-talet och jämföra denna utveckling mellan åtta västeuropeiska länder: Danmark, Frankrike, Irland, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Sverige och Tyskland. Projektet syftar till att besvara följande två frågor: I vad mån konvergerar eller divergerar politiska partiers idéer och policy i de västeuropeiska partisystemen? Initieras förändringen av partiernas idéer och policy i huvudsak av partierna själva eller anpassar de sig efter väljarnas efterfrågan som har sin grund i samhällsförändringar? Projektets genomför banbrytande empiriska studier från åtta västeuropeiska länder. Vi studerar regeringspartiernas ideologiska polarisering och konflikt genom i huvudsak kvalitativa studier av regeringsdeklarationer. Datainsamlingen sker vid fem tillfällen i mitten av respektive decennium, från 1970-talet till 2010-talet, det vill säga omkring 1975, 1985, 1995, 2005 och 2015. Projektet arbetar med olika datafiler. I denna del rör projektet regeringsdeklarationer i Västeuropa från 1970-talet till 2010-talet. Fri, 06 Mar 2026 07:55:37 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-264-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-264-1 Linnéuniversitetet Magnus Hagevi Sofie Blombäck Marie Demker Jonas Hinnfors Karl Loxbo En allmän uppfattning bland många forskare är att etablerade partier har blivit mindre ideologiskt distinkta med tiden. Ändå, även om detta är en dominerande och återkommande tes, hävdar vi att den i stort sett är ogrundad. Målet med projektet är därför att, med nydanande data och angreppssätt, beskriva och förklara partiernas idé- och policyutveckling sedan 1970-talet och jämföra denna utveckling mellan åtta västeuropeiska länder: Danmark, Frankrike, Irland, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Sverige och Tyskland. Projektet syftar till att besvara följande två frågor: I vad mån konvergerar eller divergerar politiska partiers idéer och policy i de västeuropeiska partisystemen? Initieras förändringen av partiernas idéer och policy i huvudsak av partierna själva eller anpassar de sig efter väljarnas efterfrågan som har sin grund i samhällsförändringar? Projektets genomför banbrytande empiriska studier från åtta västeuropeiska länder. Vi studerar partiernas ideologiska polarisering och konflikt genom i huvudsak kvalitativa studier av valmanifest. Datainsamlingen sker vid fem tillfällen i mitten av respektive decennium, från 1970-talet till 2010-talet, det vill säga omkring 1975, 1985, 1995, 2005 och 2015. Projektet arbetar med olika datafiler. I denna del rör projektet valmanifest från västeuropeiska partier från 1970-talet till 2010-talet. Fri, 06 Mar 2026 07:54:21 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-262-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-262-1 Linnéuniversitetet Magnus Hagevi Sofie Blombäck Marie Demker Jonas Hinnfors Karl Loxbo Inventory to follow the population dynamics of small rodents inluding voles (Clethrionomys glareolus* & Microtus agrestis), mice (Apodemus flavicollis & Apodemus sylvaticus) and shrews (Sorex araneus & Sorex minutus); *species dominates the catches all years. 20 Plots x 50 Traps x 3 Days (traps are checked for catches each day) in May and October each year (total 3000 trap days per season). Plots are distributed regularly over Grimsö Research Area (app. 13.000 ha). Data is presented in number of catches per trap nights (n(nights)=3). Grimsö Wildlife Research Station (2026). Small rodent dynamics from Grimsö Research Area, 1973-05-01–2025-09-30 [Data set]. Swedish Infrastructure for Ecosystem Science (SITES). https://hdl.handle.net/11676.1/fAeqC15DofyVljcxaEnVVQb- Tue, 27 Jan 2026 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/sites-faeqc15dofyvljcxaenvvqb- https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/sites-faeqc15dofyvljcxaenvvqb- Sveriges lantbruksuniversitet Inventory on red fox (Vulpes vulpes) reproduction. Approximately 190-220* dens are observed each year (May-June) for reproduction (=confirmed activity and litter) over the Grimsö Research Area; *number of dens varies between years due to destruction of dens by forestry or discovery of new dens. Grimsö Wildlife Research Station (2026). Fox reproduction from Grimsö Research Area, 1973–2025 [Data set]. Swedish Infrastructure for Ecosystem Science (SITES). https://hdl.handle.net/11676.1/f_1j7spOoLHEKPmPqcowN0qq Thu, 22 Jan 2026 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/sites-f-1j7spoolhekpmpqcown0qq https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/sites-f-1j7spoolhekpmpqcown0qq Sveriges lantbruksuniversitet