<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom">
  <channel>
    <atom:link rel="self" type="application/rss+xml" href="https://researchdata.se/sv/catalogue/search.rss?date.From=200&amp;date.Until=1523"/>
    <link>https://researchdata.se/sv/catalogue</link>
    <title>Researchdata.se</title>
    <description>Search results</description>
    <language>sv</language>
    <item>
      <title>Uppgifter om mäns och kvinnors försörjningsaktiviteter i domböcker från Sunne tingslags häradsrätt, Jämtland perioden 1840–1859</title>
      <description>Datasetet består av utdrag ur domböcker från Sunne tingslag i Jämtland från vårtinget år 1840 till och med hösttinget år 1859, samt urtima ting och syner år 1840–1859. Utdragen innehåller skriftliga beskrivningar av försörjningsaktiviteter som utförts av en eller flera individer. Dessa källtexter har transkriberats och analyserats inom projektet Genus och arbete (fas 3) vid Uppsala universitet samt valts ut i syfte att klargöra sammanhanget där individ och försörjningsaktivitet förekommer. 

Datasetet innehåller (a) en lista över aktiviteter som beskrivs i domstolsregistren, med variabler som specificerar vem som utförde aktiviteten, när och var den utfördes, och under vilka förhållanden, och (b) transkriptioner i de fall i domstolsregistren från vilka aktiviteterna är extraherade. 

Källtexter och källtrogna variabler har registrerats bokstavstroget av i första hand Örjan Kardell och i ett fåtal fall från vårtinget år 1840 av Karin Hassan Jansson, båda forskare inom projektet Gender and Work. Kvalitetskontroll är utförd av Jonas Lindström. Materialet är sökbart i databasen GaW: https://www.uu.se/forskning/gender-and-work</description>
      <pubDate>Mon, 15 Jun 2026 13:05:59 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-122</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-122</guid>
      <dc:publisher>Uppsala universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Örjan Kardell</dc:creator>
      <dc:creator>Karin Hassan Jansson</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>3D-modell av romersk bronsbyst (DC321_BLM28583_61) från en kittel, mitten av 200-talet e.Kr.</title>
      <description>Detta dataset innehåller en 3D-modell av en bronsbyst av en man med tydliga ansiktsdrag, bar överkropp och en grekisk-romersk frisyr med tvinnade flätor. På baksidan finns en 18 mm bred krok med ett handtag. Av provinsiellt romerskt ursprung som kan spåras till den sydöstra delen av dagens Tjeckien. Daterad till mitten av 100-talet e.Kr. Bysten har använts som dekoration på en bronskittel. En byst och ett handtag är associerade med samma kittel.

Länk till plattformen Dynamic Collection:
https://dyncolldev.ht.lu.se/plus/artifact_view.php?item=321</description>
      <pubDate>Fri, 19 Dec 2025 06:07:53 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-357</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-357</guid>
      <dc:publisher>Blekinge museum</dc:publisher>
      <dc:creator>Nicolò Dell'Unto</dc:creator>
      <dc:creator>Marco Callieri</dc:creator>
      <dc:creator>Domenica Dininno</dc:creator>
      <dc:creator>Danilo Marco Campanaro</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>3D-modell av medeltida lavett från fartygsvraket Gribshunden (1495) (DC78_ BLM 28314:6)</title>
      <description>Detta dataset innehåller en 3D-modell av en lavett till en smidd bakladdad svängbössa. Lavetten är tillverkad ur en fyrkantig ekstok med en halvrund ränna längs ovansidan, avsedd att fungera som bädd för eldröret. Genom ett genomborrat hål i stockens mittparti har en järngaffel varit monterad, vilket möjliggjorde rikting och höjning av vapnet.

Föremålet påträffades vid en marinarkeologisk undersökning som Kalmar läns museum utförde år 2002 på det danska örlogsfartyget Gribshunden, beläget vid S:t Ekön (Ekösund) söder om Saxemara i Ronneby skärgård, Blekinge. Undersökningen inriktades på dokumentation och bärgning av lösfynd som riskerade att utsättas för plundring. Arbetet omfattade lokalisering, identifiering, inmätning, dokumentation och upptagning av lösfynd. Bland materialet från kampanjen ingick ett gångspel (capstan) samt nio lavetter till tre olika typer av smidda bakladdade eldrör.

I Blekinge museums katalog är lavetten registrerad som Blm 28314:6 (objektnummer 28314, delnummer 6). Den är klassificerad som arkeologiskt fynd (jordfynd) och vapen, och är daterad till medeltiden. Tillverkningsperioden anges till 1400-talet före 1495, och brukningsperioden till 1400-talet fram till 1495. Den historiska landskontexten är Danmark. Lavetten är tillverkad av ek, med uppmätta mått 2570 mm (längd), 200 mm (bredd) och 200 mm (höjd).

Fyndomständigheterna är registrerade under RAÄ Ronneby 728. Fyndet gjordes 2002 vid S:t Ekön (Ekösund) i Saxemara, Ronneby kommun, Blekinge län, och införlivades i Blekinge museums samlingar samma år. Platsen är registrerad som en fartygslämning inom Ronneby kommun. Fyndkontexten anges som en marinarkeologisk undersökning 2002.

Föremålet har konserverats genom impregnering med PEG 400 och därefter frystorkats under vakuum. Ett dendrokronologiskt prov togs från lavetten, men resultatet var inte avgörande.

Länk till Dynamic Collection-plattformen:
https://dyncolldev.ht.lu.se/plus/artifact_view.php?item=78</description>
      <pubDate>Thu, 18 Dec 2025 13:32:59 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-355</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-355</guid>
      <dc:publisher>Blekinge museum</dc:publisher>
      <dc:creator>Brendan Foley</dc:creator>
      <dc:creator>Nicolò Dell'Unto</dc:creator>
      <dc:creator>Marco Callieri</dc:creator>
      <dc:creator>Dininno Domenica</dc:creator>
      <dc:creator>Danilo Marco Campanaro</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>GIS-material för arkeologiskt projekt: Gravar och gravfält vid Linköpings flygplats</title>
      <description>Riksantikvarieämbetet UV Öst har under våren 2001 utfört förundersökningar av ett flertal fornlämningsområden inom området för Linköpings flygplats. Undersökningarna föranleddes av stundande markarbeten i anslutning till start- och landningsbanan. Fornlämningarna utgjordes av gravar och gravgrupper som är belägna på de kvarvarande höjdpartier som idag omger flygfältet. Undersökningarna visade att tre av platserna utgjordes av gravfält med ett flertal gravar medan en lokal omfattade en mindre gravgrupp. I huvudsak kan gravarna dateras till äldre järnålder. Flera av platserna uppvisade även fynd från äldre stenålder (informationen är hämtad ur rapporten för undersökningen).

Syfte (informationen är hämtad ur rapporten för undersökningen):
Förundersökningarna syftade till att klargöra art och gravskick av de registrerade gravarna och gravfälten samt av eventuellt nyfunna lämningar inom fornlämningsområdena. Syftet var även att avgränsa respektive fornlämningsområde samt att bedöma omfattningen av lämningarna inom dessa. Resultaten skall även användas som underlag inför bedömningen av efterföljande slutundersökningsbehov.

Datamaterialet innehåller GIS-filer (.shp alt. .gml) samt tillhörande databaser (.mdb alt. csv) vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen.

Vid förundersökningarna grävdes sökschakt inom fornlämningsområdena med hjälp av maskin. Torvskikt och matjord avlägsnades skiktvis ned till orörd mark eller anläggningsnivå. Därefter vidtog handrensning av påträffade lämningar. All plandokumentation utfördes med hjälp av digitalt mätinstrument, s k totalstation (Geodimeter) och finns registrerad i RAÄ/UV's GIS-baserade informationssystem Intrasis. Lager, anläggningar och fynd mättes således in digitalt och registrerades. Ett fåtal för lokalerna representativa anläggningar undersöktes i syfte att utgöra underlagsmaterial inför kommande slutundersökningar. Dokumentationen av sektioner utfördes manuellt.
Fotodokumentation utfördes analogt och digitalt i form av snedbilder över enskilda anläggningar eller ytor. Ett fåtal 14C-prover har analyserats för att fastställa dateringar.

Saab 125: Äldre järnålder
Saab 17-18: Folkvandringstid
Saab 19: Bronsålder, Järnålder
Saab 122: Bronsålder, Järnålder
Saab 123; Bronsålder, Båtyxkultur, Järnålder</description>
      <pubDate>Fri, 12 Sep 2025 09:11:38 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2004-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2004-1</guid>
      <dc:publisher>Uppsala universitet</dc:publisher>
    </item>
    <item>
      <title>Stensöborg 2015</title>
      <description>Arkeologiska undersökningar (2015) i Stensöborg, Östra Husby socken, Östergötland, identifierade västra delen av borgens ringmur, samt ett antal högar med byggnadsmaterial som brutits ur ruinerna för återanvändning. En runristning upptäcktes på det södra tornets utsida med namnet Helge - möjligen en byggnadsarbetare eller tornets arkitekt. Utgrävningarna gav rika fynd av medeltida keramik, mestadels äldre rödgods (ca. 1250-1350 e.K.).

Datasetet innehåller bilder tagna under arkeologiska undersökningen, samt en excel-fil som dokumenterar dessa bilder. Dataset-mappen innehåller även en utgrävningsrapport.</description>
      <pubDate>Thu, 11 Sep 2025 12:20:04 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0998-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0998-1</guid>
      <dc:publisher>Umeå universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Martin Rundkvist</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Tidigare arkeologiska undersökningar längs Ostlänken-korridoren 1965-2012: Femton kilometer forntid under motorvägen</title>
      <description>Undersökningarna föranleddes av en ny sträckning och utbyggnad av E4:an inom Södermanlands län och utfördes under tiden maj 1979 - september 1981. Sammanlagt undersöktes ca 60 000 m2. Flera av fornlämningarna var okända och syntes ej i markytan före undersökningen. De framkom omedelbart före eller under avbaningarna för vägbygget. Samtliga fornlämningars matjordslager avbanades med maskin. Därefter skedde traditionell handgrävning. De undersökningar vars data finns tillgängliga i denna studie omfattar undersökning av tre gravfält, två boplatslämningar samt en stensättning. Fornlämningarna omfattar perioderna bronsålder samt äldre och yngre järnålder.

Datamaterialet från undersökningen sammanställdes och harmoniserades vid Uppsala universitet under 2014 . Detta skedde på uppdrag av Trafikverket samt Länsstyrelserna i Östergötland, Södermanland och Stockholms län, i ett projekt med syfte att sammanställa arkeologiska undersökningar och utredningar inom den beslutade korridoren för Ostlänken samt den närmsta omgivningen.

Syfte:
Undersökningarna föranleddes av en ny sträckning och utbyggnad av nya E4:an inom Södermanlands län samt därmed förenade arbeten. Målsättningen var i initialskedet att undersöka de registrerade fornlämningar som berördes av exploateringen. Vägverkets avbaningar medförde ett betydligt större antal fornlämningar än beräknat. Tyngdpunkten lades då på att försöka få en övergripande syn på den totala fornlämningsbilden inom området samt att utföra antikvariska kontroller och provgrävningar på presumtiva fornlämningar.

ZIP-fil 001: Filen innehåller en shape-fil med metadata från undersökningen och två kartor i GeoTIFF-format. Motsvarande material finns också i gml-format. 
Fornlämning 209 bestod av två härdar och ett delvis sönderschaktat område med sot och skörbränd sten invid Åbro gård. Härdarna undersöktes i juni 1979, det större området i november samma år. Endast en av härdarna innehöll bränd lera och kol. Lämningarna daterades till yngre järnålder och medeltid.

ZIP-fil 002: Filen innehåller tre shape-filer med information om schakt och anläggningar, samt en karta i GeoTIFF-format. Motsvarande material finns också i gml-format.
Undersökningen berörde den norra delen av ett gravfält. Efter avtorvning framkom 28 anläggningar på den undersökta ytan. Hälften av dessa saknade gravgömma, delvis på grund av skador. Sju anläggningar var troliga skelettgravar. Fyndmaterial och gravskick daterar gravfältet till yngre järnålder. I åkern väster om gravfältet uppmättes relativt höga fosfatvärden. Inga förhistoriska lämningar påträffades dock vid den efterföljande schaktningen. Boplatsmaterial i form av härdar, sot och skärvsten framkom dock under gravfältet. 

ZIP-fil 003: Filen innehåller tre shape-filer med information om schakt och anläggningar, samt en karta i GeoTIFF-format. Motsvarande material finns också i gml-format.
Undersökningen berörde ett gravfält med 40 gravar, varav drygt hälften stensättningar. Gravfältet kan med utgångspunkt i gravformer, gravskick samt fyndmaterial placeras i äldre järnålder - folkvandringstid. Under gravfältet framkom ett boplatslager med 30 anläggningar i form av bl a härdar, stolphål och ett skärvstensflak. Ytterligare ett boplatslager framkom väster detta, bestående av bl a härdar, en slaggrop och två skärvstenshögar. Boplatsområdena daterades delvis till äldre järnålder, med nedslag i bronsålder och vendeltid. Mellan boplatsområdena gick en bergsrygg med skålgropar. 

ZIP-fil 004: Filen innehåller tre shape-filer med information om schakt och anläggningar, samt en karta i GeoTIFF-format. Motsvarande material finns också i gml-format.
Undersökningen utfördes i augusti och september 1979 och berörde delar av ett gravfält med tio registrerade lämningar. Fyra stensättningar, varav två fyrsidiga, samt en härd undersöktes. De fåtaliga fynd som påträffades möjliggör ingen säker datering. Gravform, spridda brända ben och avsaknaden av direkta gravgåvor pekar dock mot äldre järnålder. 

ZIP-fil 005: Filen innehåller tre shape-filer med information om schakt och anläggningar, samt en karta i GeoTIFF-format. Motsvarande material finns också i gml-format.
Fornlämningen undersöktes i augusti 1980 och bestod av en stensättning, en härd samt en stensättningsliknande lämning, som visade sig vara en naturbildning. I stensättningen påträffades endast rena brända ben från en vuxen individ. Med hänsyn till läget och benfynden kan graven troligen dateras till äldre järnålder. Härden påträffades ca 15 m norr om stensättningen vid maskinavbaning.</description>
      <pubDate>Mon, 24 Feb 2025 13:31:45 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2383-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2383-1</guid>
      <dc:publisher>Uppsala universitet</dc:publisher>
    </item>
    <item>
      <title>Data for: The Becoming of Boats. Craft Practices in Southern Norwegian Boatbuilding. 1050 - 1700 CE. (PhD Thesis) Appendix I Binary Matrix Shipwrecks</title>
      <description>Uppgifterna innehåller en Excel-tabell över 112 skeppsvrak i Sydnorge och Västsverige. Uppgifterna är systematiserade med hjälp av 64 olika variabler och innehåller ytterligare information om datering och proveniens. Tabellen är organiserad som en binär indikatormatris. Den tillämpas i en statistisk analys (Falck, T. 2024. The Becoming of Boats. Craft Practices in Southern Norwegian Boatbuilding. 1050 – 1700 CE. PhD Thesis. Stockholm University). För att förklara innehållet i variablerna bifogas ett utdrag ur avhandlingen (kapitel 3). Här granskas, definieras och diskuteras användningen av tekniska variabler i tabellen.</description>
      <pubDate>Thu, 07 Nov 2024 17:40:20 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-502</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-502</guid>
      <dc:publisher>Stockholms universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Tori Falck</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>GIS-material för arkeologiskt projekt: Fem arkeologiska undersökningar i västra Östergötlands slättbygd</title>
      <description>Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen:
Riksantikvarieämbetet UV Öst har med anledning av Banverkets planering för utbyggnad till dubbelspår av järnvägssträckningen mellan Motala och Mjölby och därtill anslutande planskilda korsningar utfört särskilda arkeologiska undersökningar längs med sträckan under åren 2003-2005. Undersökningarna ägde rum inom sammanlagt fem skilda lokaler som tillsammans utgjorde delprojektet Fågelstaprojektet, inom det övergripande linjeprojektet Slättbygdsprojektet - västra Östergötland i ett långtidsperspektiv. Lämningarna utgjordes av neolitiska och förromerska boplatslämningar, gropschaktugnar från övergången mellan brons- och järnålder, gravar och kultbyggnad från vendel- och vikingatid samt en medeltida vägsträckning (Landstorp, invid RAÄ 21, 27, Västra Stenby socken); fossil åkermark från övergången bronsålder - järnålder, boplats från yngre järnålder, tidigmedeltida anläggningar och smedja från historisk tid (Fågelstads by, RAÄ 225, Västra Stenby socken); boplatslämningar och lösfynd från stenålder - äldre järnålder, bl a en stor boplats från äldre järnålder (Hallingstorp, invid RAÄ 14-19, Västra Stenby socken); boplatser och boplatslämningar från tidigneolitikum, senneolitikum, bronsålder, övergången brons- och järnålder respektive romersk tid samt vendel/vikingatida hus, eventuellt tidig byetablering? (Sund, invid RAÄ 32, Fivelstad socken) och slutligen boplatslämningar från neolitisk tid och bronsålderboplats, fossil åkermark från bronsålder respektive förromersk järnålder samt förromerskt aktivitets- eller hantverksområde (Russingstorp, invid RAÄ 26, Fivelstad socken). Sammanlagt undersöktes ca 23 300 m2.

Syfte:
Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen:
För Fågelstaprojektet formulerades initialt ett övergripande tema: Slättbygdens människor - bebyggelseförändringar i ett långtidsperspektiv. Den övergripande målsättningen var att betrakta landskapsutvecklingen i området ur ett helhetsperspektiv. Den övergripande målsättningen bröts i sin tur ned i fyra underteman med tillhörande frågeställningar: Kontinuitet och brytningstider, Lokalisering och markutnyttjande i ett lokalt perspektiv, Bebyggelse och boplatsstruktur samt Centrala platser och centrala områden. Avsikten är också att ställa bilden av den förhistoriska utvecklingen och resursutnyttjandet i västra Östergötland i relation till de centrala och östra delarna av Östergötland samt till andra närliggande regioner.

Data finns tillgängligt i två olika format: en ZIP-fil innehåller GIS-filer (shp) samt en Access datafil vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen. Den andra ZIP-filen består av gml- och xlsx-filer med motsvarande data</description>
      <pubDate>Tue, 13 Aug 2024 11:30:58 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2024-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2024-1</guid>
      <dc:publisher>Uppsala universitet</dc:publisher>
    </item>
    <item>
      <title>GIS-material för arkeologiskt projekt: En brons- och järnåldersboplats i Veta - Mantorp</title>
      <description>Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen:
Inför ny detaljplan för Veta 5:5 med flera i Mantorp, Mjölby kommun utförde Riksantikvarieämbetet UV Öst under 2004 en arkeologisk utredning etapp 2 och en förundersökning inom exploateringsområdet. Sammanlagt under utredningstillfället och förundersökningen påträffades omkring 75 anläggningar i form av härdar, stolphål, gropar och årderspår. Fornlämningsområdet är i avvaktan på tilldelning av RAÄ-nr noterat i fornlämningsregistret som UV 4 Veta socken. Fynd gjordes av järnålderskeramik samt av bränd lera. Delar av nedodlade boplats- och odlingslager kunde konstateras i flera skikt. Under dessa lager påträffades också anläggningar. Dateringar av sex anläggningar visar att lämningarna åtminstone täcker ett tidsspann från äldre bronsålder till folkvandringstid.

Syfte:
Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen:
Syftet med den arkeologiska utredningen, etapp 2, var att avgöra om lagskyddade fasta fornlämningar kan komma att beröras av exploateringen. Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att begränsa boplats- och odlingsytorna och att fastställa deras arkeologiska potential och om det fanns ytterligare förhistoriska eller medeltida lämningar av annan karaktär inom området.

Data finns tillgängligt i två olika format: en ZIP-fil innehåller GIS-filer (shp) samt en Access datafil vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen. Den andra ZIP-filen består av gml- och xlsx-filer med motsvarande data</description>
      <pubDate>Fri, 09 Aug 2024 11:52:02 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2041-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2041-1</guid>
      <dc:publisher>Uppsala universitet</dc:publisher>
    </item>
    <item>
      <title>GIS-material för arkeologiskt projekt: Gällstad-Himna, Linghem</title>
      <description>Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen:
Linköpings kommun arbetar med upprättande av detaljplan för ett drygt 250 000 m2 stort område väster och nordväst om Manstorp, Linghem, Törnevalla socken, Linköpings kommun. Med anledning av detta har Riksantikvarieämbetet UV Öst utfört en arkeologisk utredning, etapp 2, följt av en förundersökning. Vid utredningstillfället påträffades förhistoriska lämningar på två platser, dels alldeles söder om gravfältet RAÄ 32 och dels i områdets västra del. Övriga utredningsområden innehöll inga förhistoriska lämningar. Däremot indikerade både skärvstenskoncentrationer i matjorden och mörkare partier i ytan att delar av boplatser blivit sönderplöjda. I hålvägen kunde konstateras varviga lager ned mot botten och att vägen haft en skålad form. Förmodligen en rid- och gångväg. Inga fynd.
Vid förundersökningen banades ytor av vid de påträffade lämningarna. Endast ett fåtal ytterligare anläggningar påträffades. Alla lämningar dokumenterades, undersöktes och togs bort. Lämningarna representerar dels aktiviteter som utförts vid gravfältet och dels en mindre boplats på en svag förhöjning som också var delvis bortplöjd. Lämningarna kan generellt dateras till äldre järnålder. Efter avslutade undersökningar bedömer Riksantikvarieämbetet UV Öst att området kan exploateras utan vidare antikvariska åtgärder.

Syfte:
Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen:
Vid en arkeologisk utredning, etapp 2, är målsättningen att konstatera huruvida det förekommer omarkerade fasta fornlämningar inom exploateringsområdet. Vid en arkeologisk förundersökning är målsättningen att konstatera karaktären av fornlämningsområdet och om möjligt datera dessa.

Data finns tillgängligt i två olika format: en ZIP-fil innehåller GIS-filer (shp) samt en Access datafil vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen. Den andra ZIP-filen består av gml- och xlsx-filer med motsvarande data</description>
      <pubDate>Fri, 09 Aug 2024 11:40:17 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2051-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2051-1</guid>
      <dc:publisher>Uppsala universitet</dc:publisher>
    </item>
  </channel>
</rss>