<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom">
  <channel>
    <atom:link rel="self" type="application/rss+xml" href="https://researchdata.se/sv/catalogue/search.rss?date.From=500&amp;date.Until=2004"/>
    <link>https://researchdata.se/sv/catalogue</link>
    <title>Researchdata.se</title>
    <description>Search results</description>
    <language>sv</language>
    <item>
      <title>Avrinningsområdets egenskaper och vattenkemi i över 5000 nationellt övervakade svenska sjöar</title>
      <description>Detta dataset innehåller data för avrinningskarakteristika och vattenkemiska data för sjöar i övervakningsprogrammen Sveriges sjömätning, SLS (omdrevstationer) och trendlakestationer (trendlakestationer). Data till Sveriges sjömätning (SLS) och trendlakestationer (trend) samlas in vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som en del av universitetets miljöanalysprogram Sjöar och vattendrag. Detta utgör ett dataset med 5140 sjöar (varav 110 är trendsjöar som övervakas fyra gånger om året och 5030 undersökningssjöar som övervakas vart sjätte år, flera sjöar är båda trendstationer och omdervstationer), alla &gt;1 ha i sjöyta. För vart och ett av dessa program innehåller datasetet (1) tidsserier av vattenkemi för alla stationer, (2) en shapefil med avrinningsområdets avgränsning och stationskoordinater, och (3) en fil som sammanfattar avrinningsområdets egenskaper. Avrinningsområdets egenskaper inkluderar marktäckning, jorddjup, torvtäckning, dikestäthet, dikestäthet i torvområden, NDVI, sjöns vattenkemi, atmosfärisk deposition, nederbörd, temperatur, nederbörd som snö, procentandel över den höga kustlinjen och avrinning. I version 2 av denna dataset har en extra fil, ”significance.csv”, lagts till som innehåller signifikansvärden (p-värden) för lutningsskattare, där sådana finns tillgängliga.

Datasetet innehåller även den kod som används för att extrahera de data som används för att generera tidsserien och dess egenskaper.

Följande filer ingår i datasetet: 

**Dokumentation**
readme_overview.md: En översikt över vad datasetet innehåller (mer detaljerat i readme_data.md) och hur det genererades (mer detaljerat i readme_code.md). 

readme_data.md: Dokumentation av de slutliga datasetfilerna, inklusive enheter, hänvisning till den kod som använts för att generera dem och den ursprungliga datakällan.

readme_code.md: Dokumentation av den kod och de funktioner som använts för att generera datasetet. En statisk version finns i datasetet som git_freeze och en liveversion av koden finns på https://github.com/aalackner/DOC_catchments. 

**Data**
chemistry_SLS.csv:  14107 x 46,  4,8 MB
chemistry_trend.csv: 16018 x 46,  5,1 MB

characteristics_SLS.csv: 5030 x 81,  6 MB
characteristics_trend.csv: 110 x 93,  0,16 MB
significance.csv: 5137 × 27, 1.21 MB

SLS.zip: 6194 polygoner, 20 MB
trend.zip: 111 polygoner, 0,3 MB

etc.zip: 114 MB
etc.zip är en mapp med ytterligare tidsseriedata som används vid beräkningen av egenskaper.</description>
      <pubDate>Tue, 19 May 2026 07:31:12 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-256</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-256</guid>
      <dc:publisher>Sveriges lantbruksuniversitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Anna Lackner</dc:creator>
      <dc:creator>Emil Back</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Sociopolitiska attityder 1975</title>
      <description>Det centrala syftet med studien är att undersöka olika aspekter av politisk perception som en funktion av sociopolitisk ideologi. De politiskt uppfattade objekten består huvudsakligen av politiska partier, partiledare och länder. Mätningen av politisk perception görs genom multidimensionell skalning, semantisk differential och politisk differential.
Politisk ideologi operationaliseras genom partitillhörighet och sociopolitiska attityder (mätta med en särskilt utformad skala). Utifrån dessa data genereras vissa index på individnivå för kognitiv artikulation och kognitiv differentiering, vilka sedan relateras till individens sociopolitiska ideologi.
Den första delen av studien innehåller frågor om attityder till olika fenomen i samhället, socioekonomiska frågor, partipreferenser (egna och föräldrars), anhörigas utbildning samt skattningar av vänster–höger-position, religiositet och extremism.
Den andra delen (där urvalet utgörs av en delgrupp av den första delens urval) innehåller samma frågor samt dessutom skattningar av vissa svenska politiker, länder (Sverige, USA, Sovjetunionen och Kina) samt svenska politiska partier.</description>
      <pubDate>Thu, 23 Apr 2026 13:18:06 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0210-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0210-1</guid>
      <dc:publisher>Stockholms universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Bo Ekehammar</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Ogift samboende och äktenskapsfrekvens 1974</title>
      <description>Syftet är att materialet ska illustrera det ogifta samboförhållandet som har blivit vanligare sedan mitten av 1960-talet. Gifta par jämförs med ogifta sambopar från Gävle. Frågor rör personuppgifter, bakgrund till samboförhållande och/eller äktenskap, förlovning och giftermål, föräldrar samt kunskap om juridiska och sociala frågor.</description>
      <pubDate>Thu, 16 Apr 2026 11:27:13 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0125-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0125-1</guid>
      <dc:publisher>Uppsala universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Jan Trost</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Arbetet, facket och medbestämmandet 1979 och 1981</title>
      <description>År 1977 trädde en ny lag i kraft i Sverige, kallad ”Medbestämmandelagen” (MBL). Enligt denna lag har fackföreningar rätt att bli informerade om alla omständigheter som är, eller kan vara, av betydelse för medlemmarna. Fackföreningarna har rätt att framföra sina synpunkter i nästan varje viktig fråga på arbetsplatsen. Detta sker inom ramen för en särskild typ av förhandling. Arbetsgivaren har dock, efter genomförda förhandlingar, rätt att fatta beslut utan att behöva ta hänsyn till fackföreningens uppfattning. Lagen syftar till att reglera fackföreningarnas rätt att delta i beslutsprocessen på arbetsplatsen. Den utgör en viktig del av det komplexa system av formella normer som reglerar relationerna mellan fackföreningar och arbetsgivare i Sverige. Forskningsprojektet ”Work, Unions and Participation” undersökte hur lokala aktörer – fackföreningar och arbetsgivare – har anpassat sig till detta normsystem.

Studien består av två enkätundersökningar, utformade som en panelstudie. Populationen är begränsad till följande branscher: tillverkningsindustri, handel, transporter och kommunikationer, utbildning, socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Urvalet omfattar cirka 500 arbetsplatser, vilket motsvarar 25 procent av populationen. Två typer av enkäter skickades till respondenter på dessa arbetsplatser. Den ena skickades till den lokala ledningen och besvarades vanligen av den lokala chefen eller motsvarande befattningshavare. Den andra enkäten skickades till varje fackförening som var verksam på arbetsplatsen. 

Denna databeskivning innehåller dataset för: 
Arbetet, facket och medbestämmandet 1981 – Facklig organisation
Arbetet, facket och medbestämmandet 1981 – Arbetsorganisation 
Arbetet, facket och medbestämmandet 1979 – Facklig organisation
Arbetet, facket och medbestämmandet 1979 – Arbetsorganisation</description>
      <pubDate>Tue, 07 Apr 2026 14:00:56 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0041-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0041-1</guid>
      <dc:publisher>Göteborgs universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Sven-Åke Hörte</dc:creator>
      <dc:creator>Horst Hart</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Ungdom och sexualitet 1978</title>
      <description>Ett samarbetsprojekt mellan sociologiska institutionen vid Uppsala universitet och skolgynekologiska kliniken i Uppsala, vars syfte är att belysa ungdomars inställning till och erfarenheter av sexualitet. 
Studiepopulationen består av två grupper: en grupp patienter vid den skolgynekologiska kliniken och en grupp studenter som inte har varit i kontakt med kliniken. Båda grupperna har besvarat identiska enkäter om personuppgifter, information om sex, sexuella attityder, kunskap om sex, sexuella erfarenheter, preventivmedel/användning, kunskap, attityder, känslor kring sex samt inställning till sexuellt beteende.</description>
      <pubDate>Thu, 02 Apr 2026 10:35:07 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0107-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0107-1</guid>
      <dc:publisher>Uppsala universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Bo Lewin</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Samhällsförändring i Sverige 1976</title>
      <description>Syftet med undersökningen var att kartlägga vilka samband som finns mellan anställdas arbetssituation/arbetsförhållanden och deras uppfattning av och inställning till olika typer av samhällsförändring. En viktig del av undersökningen var utnyttjandet av s.k. hotbilder. Materialet samlades in i två steg, där det första utgörs av ett frågeformulär som besvarades av 1294 respondenter. I steg två genomfördes intervjuer med 164 av respondenterna i steg ett.</description>
      <pubDate>Wed, 01 Apr 2026 14:46:54 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0094-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0094-1</guid>
      <dc:publisher>Uppsala universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Ulf Himmelstrand</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Meteorological data from Mälaren - Galten Island, 1999-01-02–2025-11-30</title>
      <description>Automatic weather station data from locations within the distributed Swedish research infrastructure SITES. Check preview or file for the specific parameters included at this location. Data has been quality controlled and cleaned from outliers and other events producing unrealistic data. Gaps have not been filled.
Erken Laboratory (2026). Meteorological data from Mälaren - Galten Island, 1999-01-02–2025-11-30 [Data set]. Swedish Infrastructure for Ecosystem Science (SITES). https://hdl.handle.net/11676.1/ZjqIof7xjkVPTjAwq_DHdF8i</description>
      <pubDate>Tue, 31 Mar 2026 00:00:00 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/sites-zjqiof7xjkvptjawq-dhdf8i</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/sites-zjqiof7xjkvptjawq-dhdf8i</guid>
      <dc:publisher>Uppsala universitet</dc:publisher>
    </item>
    <item>
      <title>Meteorological data from Mälaren - Galten Island, 1999-01-01–2025-12-01</title>
      <description>Automatic weather station data from locations within the distributed Swedish research infrastructure SITES. Check preview or file for the specific parameters included at this location. Data has been quality controlled and cleaned from outliers and other events producing unrealistic data. Gaps have not been filled.
Erken Laboratory (2026). Meteorological data from Mälaren - Galten Island, 1999-01-01–2025-12-01 [Data set]. Swedish Infrastructure for Ecosystem Science (SITES). https://hdl.handle.net/11676.1/MRnUdaWGjQL0RLHXHe-ex0So</description>
      <pubDate>Tue, 31 Mar 2026 00:00:00 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/sites-mrnudawgjql0rlhxhe-ex0so</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/sites-mrnudawgjql0rlhxhe-ex0so</guid>
      <dc:publisher>Uppsala universitet</dc:publisher>
    </item>
    <item>
      <title>Data and R-code for the publication Projected wind energy on forest land – A land use transition trajectory to reach 100% renewable energy goal in Sweden</title>
      <description>Datafiler och R-kod som ligger till grund för resultaten som presenteras i publikationen. De flesta datafilerna bygger på zonbaserad statistik för att analysera förekomsten av marktäcke, markägarkategorier och olika skogstyper på fyra nivåer (vindplats, planeringsområde, län och ekoregion). Uppgifterna är därför numeriska och återspeglar förekomsten av en viss typ eller kategori per pixel (10×10 m). Uppgifterna är sorterade efter län.</description>
      <pubDate>Wed, 25 Mar 2026 10:10:27 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-22</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-22</guid>
      <dc:publisher>Sveriges lantbruksuniversitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Wiebke Neumann</dc:creator>
      <dc:creator>Johan Svensson</dc:creator>
      <dc:creator>Therese Bjärstig</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>The International Cooperative Programme on Integrated Monitoring of Air Pollution Effects on Ecosystems (ICP IM)</title>
      <description>The International Cooperative Programme on Integrated Monitoring of Air Pollution Effects on Ecosystems (ICP IM)  presenterar ett omfattande långtidsdataset från pågående integrerad ekosystemövervakning i europeiska skogsbevuxna avrinningsområden. Datasetet omfattar mätningar från övervakningsstationer i 14 europeiska länder, med tidsmässig täckning som sträcker sig från 1990-talet till 2020. Nya data kommer med en årlig uppdatering. Den integrerade övervakningsmetoden tillämpas över flera övervakningsprogram för att samtidigt mäta fysikaliska, kemiska och biologiska egenskaper i olika ekosystemkomponenter, inklusive atmosfär, nederbörd, krondropp, mark, markvatten, grundvatten, avrinningsvatten, vegetation och biota. Alla mätningar följer standardiserade protokoll som beskrivs i ICP IM-manualen, vilket säkerställer datakvalitet och jämförbarhet mellan platser och tidsperioder. Datasetet stöder forskning om ekosystemens respons på luftföroreningar, klimatförändringarnas effekter och biogeokemiska kretslopp. 

Data tillhandahålls per delprogram (alla platser och alla år med data i en fil) och koordinaterna finns i en separat fil. Historiska data från inaktiva områden i Vitryssland, Danmark, Island och Storbritannien finns för närvarande tillgängliga på begäran, liksom data från Finland i delprogrammen TF, SF, SC, SW, FC, LF, FD, VG, EP och BV och data från Polen. Övervakningen sker inom ramen för FN:s konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP) och har även en viktig roll i rapporteringen enligt EU:s direktiv för utsläpp av luftföroreningar (takdirektivet). Användare uppmanas att läsa ICP IM Monitoring Manual som i detalj beskriver de metoder som används för att göra mätningar i fält och laboratoriet, de dataformat som används, förklaringar av kolumnrubriker och flaggor som används i alla delprogram och exempelfiler. Denna manual finns tillgänglig tillsammans med databasen.</description>
      <pubDate>Thu, 19 Mar 2026 08:16:31 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-180</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-180</guid>
      <dc:publisher>Sveriges lantbruksuniversitet</dc:publisher>
      <dc:creator>James Weldon</dc:creator>
      <dc:creator>Wenche Aas</dc:creator>
      <dc:creator>Barbara Albiniak</dc:creator>
      <dc:creator>Algirdas Augustaitis</dc:creator>
      <dc:creator>Ieva Baužienė</dc:creator>
      <dc:creator>Camilla Capelli</dc:creator>
      <dc:creator>Nicholas Clarke</dc:creator>
      <dc:creator>Thomas Cummins</dc:creator>
      <dc:creator>Heleen de Wit</dc:creator>
      <dc:creator>Thomas Dirnböck</dc:creator>
      <dc:creator>Ika Djukic</dc:creator>
      <dc:creator>Karin Eklöf</dc:creator>
      <dc:creator>Martin Forsius</dc:creator>
      <dc:creator>Martyn Futter</dc:creator>
      <dc:creator>Ulf Grandin</dc:creator>
      <dc:creator>Sergey Gromov</dc:creator>
      <dc:creator>Adéla Holubová Šmejkalová</dc:creator>
      <dc:creator>Ricardo Ibañez</dc:creator>
      <dc:creator>Iveta Indriksone</dc:creator>
      <dc:creator>Sara Jutterström</dc:creator>
      <dc:creator>Johannes Kobler</dc:creator>
      <dc:creator>Heidi Koger</dc:creator>
      <dc:creator>Angelika Kölbl</dc:creator>
      <dc:creator>Andrzej Kostrzewski</dc:creator>
      <dc:creator>Anna Koukhta</dc:creator>
      <dc:creator>Pavel Krám</dc:creator>
      <dc:creator>Robert Kruszyk</dc:creator>
      <dc:creator>Esther Lasheras</dc:creator>
      <dc:creator>Kairi Lõhmus</dc:creator>
      <dc:creator>Mikołaj Majewski</dc:creator>
      <dc:creator>Hampus Markensten</dc:creator>
      <dc:creator>Rafael Miranda</dc:creator>
      <dc:creator>Michael Mirtl</dc:creator>
      <dc:creator>Filip Moldan</dc:creator>
      <dc:creator>Giancarlo Papitto</dc:creator>
      <dc:creator>Johannes Peterseil</dc:creator>
      <dc:creator>Ainis Pivoras</dc:creator>
      <dc:creator>Gisela Pröll</dc:creator>
      <dc:creator>Pernilla Rönnback</dc:creator>
      <dc:creator>Carolina Santamaría</dc:creator>
      <dc:creator>Jesus Miguel Santamaría</dc:creator>
      <dc:creator>Thomas Plha</dc:creator>
      <dc:creator>Krzysztof Skotak</dc:creator>
      <dc:creator>David Elustondo</dc:creator>
      <dc:creator>Mercedes Valerio</dc:creator>
      <dc:creator>Sarah Venier</dc:creator>
      <dc:creator>Lieke Vlaar</dc:creator>
      <dc:creator>Jussi Vuorenmaa</dc:creator>
      <dc:creator>Nicole Wellbrock</dc:creator>
      <dc:creator>Liisa Ukonmaanaho</dc:creator>
      <dc:creator>Ulla Makkonen</dc:creator>
    </item>
  </channel>
</rss>