https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Den GIS-baserade tidsmodellen av Göteborg syftar till att kartlägga processen för stadsutveckling i Göteborg sedan 1960 och särskilt att dokumentera förändringarna i den rumsliga strukturen av staden - gator, byggnader och fastigheter - genom tiden. Stora steg har tagits under de senaste decennierna när det gäller att förstå hur städer fungerar. Väsentlig är förändringen från att förstå städer som platser till att förstå dem som flöden (Batty 2013)1. I princip betyder detta att vi måste förstå platser som definieras av flöden (eller olika former av trafik), snarare än platser som endast betjänas av flöden. Detta innebär att vi måste förstå den byggda formen och den rumsliga strukturen för städer som ett system. Det antyder också den ganska fascinerande förståelse att vad som händer på en plats är beroende av dess förhållande till alla andra platser (Hillier 1996)2. För att förstå den enskilda platsen behöver vi därför en modell av staden som helhet. Forskning i denna riktning har ägt rum under de senaste åren, som också har haft inflytande i praktiken, inte minst i Sverige. Med den GIS-baserade tidsmodellen för Göteborg som vi presenterar här tar vi upp nästa utmaning. Plats är inte bara något som definieras av dess rumsliga relation till alla andra platser i sitt system, utan också av dess historia eller dess utveckling över tid. Eftersom den byggda formen av staden förändras över tid, ofta genom att städer växer men ibland också genom att städer krymper, förändras den rumsliga relationen mellan platser över tiden. När städer växer, oftast genom att utöka sin periferi, får de flesta platser en mer central plats över tid. Om detta är en allmän tendens betyder det inte att alla platser ökar sin centralitet i lika hög grad. Beroende på strukturen blir olika platser mer centralt belägna i olika grader samt deras relativa avstånd till andra platser förändras i olika grader. Med andra ord, platser flyttar över tiden! För att fånga, studera och förstå detta behöver vi en "tidsmodell". Den GIS-baserad tidsmodell från Göteborg består av: • 12 GIS-lager av gatunätet, från 1960 till 2015, i 5-års intervaller • 12 GIS-lager av byggnaderna från 1960 till 2015, i 5-års intervaller - Obs! Datasetet har flyttats till https://doi.org/10.5878/t8s9-6y15 och avpublicerats på grund av licensrestriktioner på datasetets källdata. • 12 GIS-lager av fastigheter från 1960 till 2015, i 5-års intervaller Utvecklingen av gator, byggnader och fastigheter kan studeras individuellt, där man till exempel skulle kunna analysera de förändrade mönstren för gatucentralitet över tid genom att fokusera på gatunätverket; eller förtätningsprocesserna genom att fokusera på byggnaderna; eller utvidgningen av staden genom att ockupera mer byggbar mark genom att fokusera på fastigheter. De kombinerade ögonblicksbilderna av gatucentralitet, densitet och fastighetsstruktur kan ge insiktsfulla observationer om stadens rumsliga struktur vid varje tidsram. Observationen av hur de sammanhängande lagren av rumslig form tillsammans utvecklats genom tiden kan ge en mer fullständig bild av den urbana tillväxten. Tidsmodellen skapades enligt principerna för stadens basmodellen som utvecklats av forskningsgruppen Spatial Morphology Group (SMoG) vid Chalmers tekniska universitet, inom det treåriga forskningsprojektet "International Spatial Morphology Lab (SMoL)" . Projektet finansierades av Älvstranden Utveckling AB inom ramen för ett större samarbetsprojekt som heter Fusion Point Göteborg. Denna data delas via SND för att skapa en forskningsinfrastruktur som är öppen för nya forskningsinitiativ. - 12 GIS-lager av gatunätet i Göteborg, från 1960 till 2015, i 5-års intervaller. Filformat: shapefile (.shp), MapinfoTAB (.TAB). Det använda koordinatsystemet är SWEREF 99TM, EPSG: 3006. - 12 GIS-lager av fastigheter i Göteborg, från 1960 till 2015, i 5-års intervaller. Filformat: shapefile (.shp), MapinfoTAB (.TAB). Det använda koordinatsystemet är SWEREF 99TM, EPSG: 3006. Se bifogad teknisk dokumentation för datasättbeskrivning och ytterligare detaljer om produktionen. Se bifogad rapport för en detaljerad beskrivning av det relaterade forskningsprojektet. Fri, 12 Sep 2025 08:58:29 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1154-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1154-1 Chalmers tekniska högskola Ioanna Stavroulaki Lars Marcus Meta Berghauser Pont Ehsan Abshirini Jan Sahlberg Alice Örnö Ax Datasetet innehåller en förteckning över provträd ≥10 cm DBH från Riksskogstaxeringen. Enskilda provträd som uppmätts och borrats inom en tio meter bred transekt under undersökningen 1923-1929 eller cirkulära provytor under undersökningarna 1953-1962, 1983-1992 och 2013-2022 ingår. Tröskelvärdet på 10 cm användes för att utesluta träd med mindre diameter som endast registrerades på delytor. Variablerna inkluderar bland annat kluster- och provyte-ID, trädslag, diameter, trädålder i brösthöjd och total trädålder, marktäckeklass samt expansionsfaktorer för uppskattning av antal träd och volymer. Den nuvarande riksskogstaxeringen bygger på ett årligt urval av cirka 20 000 cirkulära provytor, grupperade i kluster, varav cirka 12 000 inventeras i fält varje år. Data för ytterligare provträd samt fler variabler för enskilda provträd kan erhållas från Riksskogstaxeringen. För mer detaljerad information se: Jacobsson, Jonas, Fridman, Jonas, Axelsson, Anna-Lena, Milberg, Per (2025). An aging population? A century of change among Swedish forest trees. Forest Ecology and Management. 580:122509. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2025.122509 Datafilen omfattar 17 kolumner och 384790 rader. Tue, 04 Feb 2025 14:36:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-639 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-639 Sveriges lantbruksuniversitet Jonas Fridman Anna-Lena Axelsson Korpusen består av 11 romaner av spanska författare, skrivna mellan 1951 och 1971. Alla romaner är skriven av olika författare. Texterna som ingår i korpusen hör till den första utgåvan av romanerna på spanska. Syftet med korpusen var att skapa digitala texter av denna tidsperiod för att underlätta studier av det spanska språket, och att skapa hjälpmedel för lingvistiska och litterära studier. Texterna är på spanska. Korpusen ingår i samlingen SOL - Spanska Online. Mon, 01 Jan 2024 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/doi-10-23695-ab3a-4543 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/doi-10-23695-ab3a-4543 Göteborgs universitet Arkeologikonsult AB utförde under maj månad 2010 en arkeologisk förundersökning av RAÄ 165, registrerad som grav och en arkeologisk utredning, etapp 2, inom tre områden i Kvillinge socken. Förundersökningen av RAÄ 165 visade att inga spår av eventuella gravar fanns inom förundersökningsområdet som befanns vara urschaktat sedan tidigare. Däremot kan det inte uteslutas att det kan finnas gravar under den befintliga vägbank som löper längs förundersökningsområdets västra begränsning och som inte omfattades av förundersökningen. Den arkeologiska utredningen, etapp 2, genomfördes inom tre separata ytor benämnda Objekt II, III och IV efter en tidigare utförd utredning, etapp 1. Objekt II misstänktes kunna utgöra ett grav- och boplatsläge, Objekt III och IV misstänktes kunna utgöra läget för boplatser. Vid utredningen framkom enstaka härdar inom Objekt II och IV. Härdarna har inte daterats men är förmodligen förhistoriska. Då inga andra anläggningar eller fynd framkom inom områdena tolkades anläggningarna som snarare tillkomna genom tillfälliga besök på platsen än som resultat av boplatsaktiviteter. Datamaterialet från undersökningen sammanställdes och harmoniserades vid Uppsala universitet under 2014 . Detta skedde på uppdrag av Trafikverket samt Länsstyrelserna i Östergötland, Södermanland och Stockholms län, i ett projekt med syfte att sammanställa arkeologiska undersökningar och utredningar inom den beslutade korridoren för Ostlänken samt den närmsta omgivningen. Syfte: Syftet med förundersökningen av RAÄ 165 var att fastställa, avgränsa och klargöra karaktären och dateringen av fornlämningen. Den arkeologiska utredningen etapp 2 syftade till att avgöra om fasta fornlämningar kan komma att beröras av den planerade exploateringen. ZIP-filen innehåller data i form av tre shape-filer med information om schakt, påträffade forn- och kulturlämningar, eventuella fynd samt andra metadata från den arkeologiska undersökningen, samt tre georefererade schaktplaner i GeoTIFF-format . Mon, 15 Dec 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2443-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2443-1 Uppsala universitet I samband med schaktning för informationstavlor med tillhörande el- och fiberkablar i Linköping längs Vasavägen - Klostergatan och Storgatan samt invid Norrköpingsvägen inom fastigheten Kallerstad 1:4 genomfördes en arkeologisk förundersökning i form av en antikvarisk kontroll. De två förstnämnda sträckorna är belägna inom RAÄ 153, Linköpings medeltida stadsområde. Dessa schakt följde äldre ledningsstråk varvid endast sentida fyllnadsmassor berördes. Ledningen invid Norrköpingsvägen är placerad nära RAÄ 356, ett boplatsområde. I närområdet har även kungsladugården tidigare legat. Längs denna sträckning påträffades två partier med raseringslager. I raseringslagren fanns tegel och murbruk som pekar på en datering till 1800-1900-tal. Datamaterialet från förundersökningen sammanställdes och harmoniserades vid Uppsala universitet under 2014 . Detta skedde på uppdrag av Trafikverket samt Länsstyrelserna i Östergötland, Södermanland och Stockholms län, i ett projekt med syfte att sammanställa arkeologiska undersökningar och utredningar inom den beslutade korridoren för Ostlänken samt den närmsta omgivningen. Syfte: Syftet med den arkeologiska förundersökningen var i första hand att se till att arbetet berör fast fornlämning i så liten omfattning som möjligt. Fast fornlämning som framkom skulle dokumenteras avseende karaktär och omfattning, samt om möjligt dateras. ZIP-filen innehåller data i form av två shape-filer med information om schakt, eventuella anläggningar och fynd samt andra metadata från den arkeologiska undersökningen, samt fem georefererade planer/kartor (© Lantmäteriet i2014/00696) över undersökningsområdet i GeoTIFF-format. Tue, 04 Nov 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2413-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2413-1 Uppsala universitet Östergötlands länsmuseum utförde under oktober och november 2001 en arkeologisk förundersökning inom kvarteret Palmen i Linköping. Dessutom berördes gatusträckningen Hamngatan – Storgatan – Brandmannagatan. I samband med schaktningarna påträffades inga lagskyddade lämningar varmed det planerade arbetet kunde fortsätta utan vidare arkeologiska åtgärder. På den västra strandkanten av Stångån framkom yngre bebyggelserester och lager i ett schakt. Lämningarna har daterats till 1800- och 1900-talen och kan sättas i samband med de verksamheter som har bedrivits på platsen. Datamaterialet från undersökningen sammanställdes och harmoniserades vid Uppsala universitet under 2014 . Detta skedde på uppdrag av Trafikverket samt Länsstyrelserna i Östergötland, Södermanland och Stockholms län, i ett projekt med syfte att sammanställa arkeologiska undersökningar och utredningar inom den beslutade korridoren för Ostlänken samt den närmsta omgivningen. Syfte: Syftet med den arkeologiska förundersökningen var i första hand att undvika att fast fornlämning berördes av arbetsföretaget. Om mindre ingrepp kom att ske skulle lämningarna undersökas och dokumenteras i avseende att fastställa deras karaktär, omfattning och datering. Om större ingrepp på lagskyddad fornlämning kom att ske skulle länsstyrelsen kontaktas för vidare beslut i ärendet. Förundersökningen utfördes i samband med schaktningar inför nedläggning av ledningar för fjärrkyla till ett nyuppfört hotell. ZIP-filen innehåller data i form av shape-filer med information om schakt, anläggningar, eventuella fyndföremål samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen och en georefererad fastighetskarta (© Lantmäteriet i2014/00696) över utredningsområdet i GeoTIFF-format . Thu, 30 Oct 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2399-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2399-1 Uppsala universitet Östergötlands länsmuseum utförde i september 2000 en arkeologisk förundersökning väster om kv Pelargonian i Linköpings stad och kommun. Redan i oktober samma år utfördes en slutundersökning inom en begränsad del av förundersökningsytan. Undersökningarna utfördes i samband med schaktningar för en parkeringsplats och en grillkiosk. Vid undersökningarna framkom kulturlager från nyare tid, 17- till 1900-tal, med fynd av glas, keramik och tegel. Datamaterialet från undersökningen sammanställdes och harmoniserades vid Uppsala universitet under 2014 . Detta skedde på uppdrag av Trafikverket samt Länsstyrelserna i Östergötland, Södermanland och Stockholms län, i ett projekt med syfte att sammanställa arkeologiska undersökningar och utredningar inom den beslutade korridoren för Ostlänken samt den närmsta omgivningen. Syfte: Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att se till att fast fornlämning kom till skada i så liten utsträckning som möjligt. Fast fornlämning som påträffades skulle undersökas och dokumenteras avseende karaktär och omfattning samt om möjligt även dateras. Målsättningen med slutundersökningen var att dokumentera kulturlagren som påträffades vid förundersökningen. De aktuella frågeställningarna var bl a a att fastställa fornlämningarnas omfattning och karaktär samt datering. Dessutom skulle det fastställas om det gick att koppla samman kulturlagren med den äldre bebyggelse som funnits i området. ZIP-filen innehåller tre shape-filer med information från den arkeologiska undersökningen, samt en georefererad fastighetskarta (© Lantmäteriet i2014/00696) över undersökningsområdet i GeoTIFF-format. Thu, 02 Oct 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2395-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2395-1 Uppsala universitet Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen: Sektor arkeologi vid Sörmlands museum har under år 2001 utfört en arkeologisk förundersökning i kvarteret Varmbadet, inom Nyköpings gamla stadsområde, RAÄ 231. Undersökningen genomfördes med anledning av planerad nybyggnation av bostadshus inom kvarteret. Kvarteret Varmbadet ligger i den norra utkanten av det som räknas som Nyköpings äldre stadskärna, norr om Nikolai kyrka och strax väster om ån. Vid undersökningens etapp 1 och 2 öppnades totalt 17 spridda schakt, där de bevarade kulturlagren undersöktes och dokumenterades. Samtliga föremål samt allt benmaterial insamlades för senare registrering. Vid etapp 3 utfördes undersökningen endast som en schaktövervakning där ett urval daterande lösfynd insamlades. Förutom en mindre yta av en stenläggning i det östligaste delen av undersökningen, så påträffades inga anläggningar eller spår av byggnader. Resultatet av 14C-analysen i kombination med den typologiska bedömningen av fyndmaterialet daterade det uppskattningsvis äldsta kulturlagret på platsen till mitten av 1600-talet. Den aktuella undersökningen har med undantag för den stenlagda ytan i det östligaste schaktet enbart berört odlad mark. Det relativt stora fyndmaterialet tolkas härröra från hushållsavfall deponerat inom respektive tomt. Vid denna undersökning har det varit möjligt att utan spår efter huskonstruktioner kunna koppla fyndmaterial till tomtägare, berätta något skillnader i hushållens ekonomi samt hur avfall deponerats under 1600- och 1700-talet. Data från undersökningen sammanställdes och harmoniserades 2014 vid Uppsala universitet. Detta skedde på uppdrag av Trafikverket samt Länsstyrelserna i Östergötland, Södermanland och Stockholms län, i ett projekt med syfte att sammanställa arkeologiska undersökningar och utredningar inom den beslutade korridoren för Ostlänken samt den närmsta omgivningen. Syfte: Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att inom det av länsstyrelsens angivna undersökningsområdet fastställa omfattning, karaktär, innehåll, datering, bevarandegrad och vetenskaplig potential för kulturlagren i denna del av Nyköpings gamla stadsområde, 231:1. ZIP-filen innehåller ritningar och planer i form av shapefiler, med information om schakt, eventuella anläggningar och fynd samt andra data och metadata från den arkeologiska undersökningen. Tue, 17 Jun 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2364-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2364-1 Uppsala universitet Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen: Inför detaljplaneläggning inom fastigheterna Kälebo 2:39, 2:40, 2:49 och 2:67 i Jonsbergs socken och Norrköpings kommun utförde Östergötlands länsmuseum en arkeologisk utredning etapp 1. Det aktuella utredningsområdet var ca 13,8 hektar stort och omfattar delar av Vikbolandets kustområde. Inom utredningsområdet finns inga sedan tidigare kända fornlämningar. I närområdet förekommer fåtaliga gravar i form av rösen och stensättningar. Utredningen visade att det inte är sannolikt att en eventuell exploatering inom det aktuella detaljplaneområdet kommer att beröra fast fornlämning. Syfte: Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen: Syftet med den arkeologiska utredningen var att ge en bild av de kända forn- och kulturlämningarnas karaktär och belägenhet, påvisa sedan tidigare ej kända forn- och kulturlämningar samt lokalisera eventuella presumtiva lägen för fornlämningar inom utredningsområdet. ZIP-filen innehåller GIS-filer vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen Mon, 28 Apr 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2261-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2261-1 Uppsala universitet När denna studie började genomföras på 1940-talet utgick forskarna från uppfattningen att en kyrklig enhetskultur som tidigare varit mer eller mindre enarådande i Sverige var på väg att lösas upp. Det tidiga 1800-talets socioekonomiska förändringar antogs ha lett till att de religiösa föreställningarna differentierats och seder och bruk blivit mindre självklara. Man menade att bara rester återstod av en tidigare självklar och enhetlig kyrklig kultur. Med utgångspunkt i denna föreställning utförde forskarna ett omfattande projekt för att samla in uppgifter om de rester av detta tidigare kyrkoliv som ännu fanns kvar, på samma sätt som den allmänna folklivsforskningen utforskade seder och bruk inom andra livsområden. Man menade att den andliga sidan av folklivet förbisetts i tidigare forskning och att detta var problematiskt eftersom man då missade en viktig del av befolkningens vardagsliv och tankesätt som var djupt förankrade i kristendomen. Syfte: Att dokumentera de kyrkliga seder och bruk som vid studiens genomförande uppfattades som försvinnande rester av en tidigare "kyrklig enhetskultur". Ca 5 600 textfiler med svar i fritext på studiens frågor från respondenter i hela Sverige. Filerna är ordnade efter stift och socken. I setet ingår också en accessionskatalog i Excel-format.OBS! Notera att textfilerna är kodade i UTF-8. Om å, ä och ö visas som andra tecken behöver du byta programmets teckenkodning till UTF-8. Tue, 25 Mar 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0923-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0923-1 Lunds universitet