https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Spannmålstiondet har ofta använts som indikator på skördeutvecklingen, det utgick ju i princip med en tiondel av skörden. Föreliggande databaser bygger på räkenskaper över kronans andel av tiondet för Sverige inom nutida gränser exklusive Skåne. Databaserna avser tiden fr o m 1665, då volymmåtten blev enhetliga i landet, tills tiondet blev en fast skatt utan vidare anknytning till skördarna. Övergången till fast tionde skedde successivt i olika landskap och var i huvudsak avslutad vid 1700-talets mitt. Thu, 11 Sep 2025 09:32:21 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0996-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0996-1 Göteborgs universitet Erik Hallberg Martin Linde Lotta Leijonhufvud Lennart Andersson Palm Sverige har en internationellt sett delvis unik historisk statistik, bl a över befolkningsutvecklingen från 1749 och framåt. I de svenska arkiven finns dock mycket innehållsrika källor av olika slag som skulle kunna föra statistiken mycket längre tillbaks i tiden. Särskilt viktigt är det för jordbruksstatistiken, där den officiella inte börjar bli pålitlig förrän så sent som cirka 1900. Särskilt värdefullt material vad gäller befolkning och jordbruk finns bevarat från perioderna cirka 1570, 1630, 1690. För tiden cirka 1570 och 1630 finns skattelängder över antalet djur socken för socken. Fr o m första halvan av 1600-talet blir det allt vanligare med åkeruppgifter i kartor och anda lantmäteribeskrivningar. Runt 1690 upprättades besiktningsprotokoll och kartor i för 10 000-tals gårdar i samband med införandet av det s k indelningsverket. Från 1736 och framåt har hundratusentals bouppteckningar efter bönder bevarats. De ger uppgifter om de avlidnas djur och ofta spannmålsutsäde. Källorna ger också uppgifter om jordägandet (det s k mantalets skatte-, krono- och frälsejord). För de f d danska och norska landskapen (Halland, Blekinge, Skåne, Gotland, Bohuslän, Jämtland och Härjedalen) före svensktiden ger delvis andra slags källor liknande uppgifter. Syfte: Projektet vill skapa en sockenvid jordbruksstatistik för Sverige inom nutida gränser och perioderna cirka 1570, 1630, 1690, 1750 och 1810 som kan komplettera den folkmängdsstatistik för samma perioder som redan publicerats år 2000 (Lennart Palm, "Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997"). Denna jordbruksstatistik kommer att ge lättillgängliga data för en stor mängd användare, t ex historiker, ekonomhistoriker, kulturgeografer, geografer, sociologer, etnologer, länsstyrelsernas kulturmiljöplanerare, riksantikvarieämbetets och länsmuseernas personal, projektarbetande skolungdom, hembygdsforskare. Mon, 17 Mar 2025 13:21:48 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0910-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0910-1 Göteborgs universitet Lennart Andersson Palm Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen: Riksantikvarieämbetet, UV Öst, har under november och december 2006 genomfört en arkeologisk slutundersökning av RAÄ 146 och 147 vid Herstadbergs säteri inom Herstadberg 9:1, Kvillinge socken, Norrköpings kommun i Östergötland. Norrköpings kommun planerar exploatering för industribebyggelse på området som tidigare varit föremål för ett antal arkeologiska utredningar och förundersökningar. Den aktuella undersökningen utfördes i form av ytavbaning med hjälp av grävmaskin, därefter handrensades stenläggningarna. Undersökningsytan innehöll en välbevarad och noggrann lagd väg och en gårdsyta som kan knytas till Herstadbergs säteri. Syfte: Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen: Syftet var att funktionsbestämma och om möjligt datera stenläggningarna som framkom på förundersökningen. Ett annat mål var att ta reda på om stenläggningarna hörde till Herstadbergs säteris tid. ZIP-filen innehåller shapefiler samt en Access datafil vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen. Fri, 12 Jan 2018 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2419-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2419-1 Uppsala universitet Med anledning av en planerad utbyggnad av lokstallet på fastigheten Händelö 2:1 i Norrköping utfördes hösten 2006 en arkeologisk förundersökning. Denna gjordes i form av en antikvarisk kontroll i samband med grundschaktningen för den nya tillbyggnaden. Dessutom dokumenterades det berörda partiet av lokstallet. Lokstallet är beläget strax intill och delvis på platsen för Johannisborgs slottsruin, vilken uppfördes under första halvan av 1600-talet. Endast omrörda fyllnadsmassor fanns inom exploateringsområdet. Delar av fyllmassorna innehöll tegel och murbruk och kan härstamma från de rivna vallarna till slottet. Fyllnadsmassorna var dock blandade med modernare massor. Datamaterialet från förundersökningen sammanställdes och harmoniserades vid Uppsala universitet under 2014 . Detta skedde på uppdrag av Trafikverket samt Länsstyrelserna i Östergötland, Södermanland och Stockholms län, i ett projekt med syfte att sammanställa arkeologiska undersökningar och utredningar inom den beslutade korridoren för Ostlänken samt den närmsta omgivningen. Syfte: Syftet med den arkeologiska förundersökningen, som genomfördes i form av en antikvarisk kontroll, var i första hand att se till att arbetet berörde fast fornlämning i så liten utsträckning som möjligt. Fast fornlämning som framkom skulle dokumenteras avseende art och omfattning, samt om möjligt dateras. Syftet med den byggnadsarkeologiska dokumentationen var dels att dokumentera den befintliga byggnaden från 1913 före det planerade ingreppet och dels att dokumentera de konstruktionsdetaljer kopplade till befästningen som eventuellt påträffades vid schaktningarna. ZIP-filen innehåller data i form av två shape-filer med information om schakt, eventuella anläggningar och fynd samt andra metadata från den arkeologiska undersökningen, samt en georefererad plan/karta (© Lantmäteriet i2014/00696) över undersökningsområdet i GeoTIFF-format. Wed, 05 Nov 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2417-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2417-1 Uppsala universitet Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen: Sektor arkeologi vid Sörmlands museum har under år 2001 utfört en arkeologisk förundersökning i kvarteret Varmbadet, inom Nyköpings gamla stadsområde, RAÄ 231. Undersökningen genomfördes med anledning av planerad nybyggnation av bostadshus inom kvarteret. Kvarteret Varmbadet ligger i den norra utkanten av det som räknas som Nyköpings äldre stadskärna, norr om Nikolai kyrka och strax väster om ån. Vid undersökningens etapp 1 och 2 öppnades totalt 17 spridda schakt, där de bevarade kulturlagren undersöktes och dokumenterades. Samtliga föremål samt allt benmaterial insamlades för senare registrering. Vid etapp 3 utfördes undersökningen endast som en schaktövervakning där ett urval daterande lösfynd insamlades. Förutom en mindre yta av en stenläggning i det östligaste delen av undersökningen, så påträffades inga anläggningar eller spår av byggnader. Resultatet av 14C-analysen i kombination med den typologiska bedömningen av fyndmaterialet daterade det uppskattningsvis äldsta kulturlagret på platsen till mitten av 1600-talet. Den aktuella undersökningen har med undantag för den stenlagda ytan i det östligaste schaktet enbart berört odlad mark. Det relativt stora fyndmaterialet tolkas härröra från hushållsavfall deponerat inom respektive tomt. Vid denna undersökning har det varit möjligt att utan spår efter huskonstruktioner kunna koppla fyndmaterial till tomtägare, berätta något skillnader i hushållens ekonomi samt hur avfall deponerats under 1600- och 1700-talet. Data från undersökningen sammanställdes och harmoniserades 2014 vid Uppsala universitet. Detta skedde på uppdrag av Trafikverket samt Länsstyrelserna i Östergötland, Södermanland och Stockholms län, i ett projekt med syfte att sammanställa arkeologiska undersökningar och utredningar inom den beslutade korridoren för Ostlänken samt den närmsta omgivningen. Syfte: Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att inom det av länsstyrelsens angivna undersökningsområdet fastställa omfattning, karaktär, innehåll, datering, bevarandegrad och vetenskaplig potential för kulturlagren i denna del av Nyköpings gamla stadsområde, 231:1. ZIP-filen innehåller ritningar och planer i form av shapefiler, med information om schakt, eventuella anläggningar och fynd samt andra data och metadata från den arkeologiska undersökningen. Tue, 17 Jun 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2364-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2364-1 Uppsala universitet Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen: En arkeologisk förundersökning genomfördes i kv Eddan under hösten 2004, med syfte att studera bevarandesituationen för äldre kulturlager samt dess potential och status inför en eventuell kommande slutundersökning. Kv Eddan är belägen i den medeltida och tidigmoderna staden Linköpings södra del. En av gatorna i området kallades under 1600-talet för Galggatan, eftersom stadens avrättningsplats låg i stadens södra utkant. Det har tidigare konstaterats att området rymmer avsevärd potential att studera stadens utbredning och expansion, liksom förhållandet mellan bebyggelse och odling. Resultatet från förundersökningen pekar på att vissa delar av undersökningsytan är störda av sentida bebyggelse och kabelschakt. Svårigheten att förundersöka dessa delar gör att det fortfarande finns en viss osäkerhet om huruvida alla kulturlager i dessa delar är förstörda. I övrigt finns bevarade kulturlager av olika karaktär över stora delar av ytan. Sammanfattningsvis bedömer UV Öst att undersökningsområdet i sin helhet bör bli föremål för en slutundersökning, som anpassas efter de frågeställningar och teman som presenteras i rapporten. Syfte: Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen: Den arkeologiska förundersökningen syftar till att fastställa graden och omfattningen av bevarade kulturlager, deras status och kunskapspotential. ZIP-filen innehåller GIS-filer samt en Access datafil vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen. Thu, 20 Dec 2012 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2357-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2357-1 Uppsala universitet Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen: Med anledning av anläggandet av dubbelspår mellan Mjölby och Hallsberg planeras en mindre omläggning av vägen genom Fågelsta samhälle. I samband med detta företog Riksantikvarieämbetet UV Öst en arkeologisk förundersökning av området. Bytomter är en tämligen outforskad kategori av fornlämningar i Östergötland. Även resultat från mindre undersökningar, som den nu aktuella, är av största värde för att belysa luckorna i vår kunskap om bebyggelseutvecklingen gällande yngre järnålder fram till tidig modern tid. Förundersökningen visar att det inom det aktuella området finns lämningar från förhistorisk och tidigmodern tid. Medeltida dateringar saknas helt. Syfte: Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen: Förundersökningen syftar till att utreda omfattningen av kulturlager, tolka dem i ett relevant kulturhistoriskt sammanhang samt att datera lämningarna. ZIP-filen innehåller GIS-filer samt en Access datafil vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen. Wed, 19 Dec 2012 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2353-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2353-1 Uppsala universitet Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen: I samband med underhållsarbeten av gatubelysningen i Drothemskvarteren, Söderköping, under augusti 2004, utförde Riksantikvarieämbetet UV Öst en antikvarisk kontroll. Det område undersökningen kom att beröra ligger i centrala Söderköping, inom det medeltida stadsområdet. Tidigare undersökningar i området visar på omfattande medeltida lämningar på platsen. De schakt som togs upp var grunda och kom därför inte att beröra medeltida lämningar. På platsen påträffades dock lämningar från tidigmodern tid. Syfte: Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen: Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att tolka och dokumentera berörda lämningar, samt om möjligt styra undan schaktningen så att den inte skulle skada fornlämningen mer än nödvändigt. ZIP-filen innehåller GIS-filer samt en Access datafil vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen. Wed, 19 Dec 2012 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2349-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2349-1 Uppsala universitet Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen: Riksantikvarieämbetet, UV Öst, utförde i maj 2004 en arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll i kvarteret Markattan, Norrköping. Undersökningen föranleddes av schaktningar för fjärrkyla och VA. Vid undersökningen påträffades lämningar från tomtreglerad bebyggelse från Norrköpings efterreformatoriska expansionsskede, ca 1550 - ca 1600. Syfte: Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen: Tidigare undersökningar antydde att det med stor sannolikhet kunde finnas mäktiga och välbevarade kulturlager inom kvarteret. Förundersökningen syftade till att dokumentera och tolka eventuella berörda äldre lämningar, samt att sätta in resultaten i ett relevant kulturhistoriskt sammanhang. ZIP-filen innehåller GIS-filer samt en Access datafil vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen. Wed, 19 Dec 2012 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2346-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2346-1 Uppsala universitet Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen: En arkeologisk och byggnadshistorisk undersökning av Landeryds kyrka genomfördes 2004, i samband med tillbyggnad i nordväst och totalrenovering av kyrkan. På platsen för tillbyggnaden mellan transeptet och tornet hittades 8 gravar, varav 7 daterats till hög- och senmedeltid, medan den åttonde hade en utformning som tyder på datering till 1600- eller 1700-talet. Gravarna har analyserats genom deras inbördes stratigrafiska relationer och armställningar. En gravgrupp med tre gravar har tolkats som en familjegrav där armställningar av både B- och C-typ finns representerade. I grav 7 kunde armställning av typ E beläggas, troligen daterbar till 1600-talets slut. Gravarna har även analyserats osteologiskt. Skillnader i hälsotillstånd har kunnat konstateras, liksom att både män och kvinnor blivit begravda på kyrkans norrsida. Kyrkan har byggts om och till vid flera tillfällen. Sex faser har kunnat konstateras, med den äldsta i 1100-tal. Syfte: Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen: Övergripande målsättning för projektet i sin helhet är att studera murverk och gravar i Landeryds kyrka i ett helhetsperspektiv, där analys av gravskick och murverk ska ligga till grund för en fördjupad studie av kyrkans byggnadshistoria och att koppla kyrkans olika utbyggnader till en lokalhistorisk och social kontext. ZIP-filen innehåller GIS-filer samt en Access datafil vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen. Tue, 18 Dec 2012 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2339-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2339-1 Uppsala universitet