https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen: Riksantikvarieämbetet UV Öst utförde under augusti 2002 en arkeologisk förundersökning, samt under november samma år en arkeologisk slutundersökning. Undersökningarna omfattade rester av en järnåldersboplats och ägde rum vid Södra Änggård, Lambohov, Slaka socken, Linköpings kommun, Östergötland. Undersökningarna föranleddes av planerad småhusbebyggelse av Linköpings kommun. Området är rikt på fornlämningar och undersökningarna utfördes i nära anslutning till lämningar som gravar, stensträngar och fossil åkermark.Påträffade anläggningar bestod av stolphål, härdar, gropar, gropsystem samt ett antal fynd i form av keramik, bränd lera, brända ben och kvarts. Resultatet av undersökningarna har visat på att boplatsen härrör i tidig romersk järnålder och övergången till folkvandringstid. Syfte: Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen: Syftet med förundersökningen var att bedöma art, intensitet och utbredning av fornlämningarna i anslutning till de lämningar som upptäcktes vid utredning, samt att om möjligt datera dessa. Syftet med slutundersökningen var att dokumentera, datera och tolka anläggningar och de olika strukturerna inom fornlämningen. Resultaten av undersökningarna skall i första hand sättas in i ett äldre järnåldersperspektiv med utgångspunkt från den omgivande fornlämningsmiljön samt utifrån resultaten från tidigare utförda arkeologiska undersökningar i trakten. ZIP-filen innehåller GIS-filer samt en Access datafil vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen. Wed, 08 May 2024 11:43:23 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2021-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2021-1 Uppsala universitet Under sensommaren och hösten 1989 undersökte UV Öst ett område med boplatslämningar i anslutning till Högby tomt. Bland anläggningarna kunde resterna efter fem stycken hus, en hägnad, ett gropsystem och några härdområden urskiljas. Det äldsta huset har uppförts någon gång under den romersk järnålder och därefter har boplatsen använts kontinuerligt till och med vikingatid. Bebyggelsen get intryck att ha varit en ensamgård . Området öster om vägen, Högby I, verkar ha varit platsen för den äldsta bosättningen. I övergången mellan äldre och yngre järnålder har bosättningen flyttat till det sandigare området, Högby II. Dessutom tillkom en ny hustyp i Högby under folkvandringstid/vendeltid - grophuset. I övergången mellan vikingatid och medeltid upphör spåren efter bebyggelse i åkermarken. Det är rimligt att tänka sig att det är vid denna tid som omnämns år 1398 anläggs uppe på impedimentet. Syfte: Syftet med slutundersökningen var att fastställa huruvida fast fornlämningar berörs av den planerade exploateringen. Lämningar som påträffades vid utredningen och förundersökningen skulle dokumenteras avseende karaktär och utbredning. Zip-filen innehåller data i form av fyra shapefiler med information om schakt, eventuella anläggningar och fynd samt andra metadata från den arkeologiska undersökningen. Zip-filen innehåller även 4 kartor över undersökningsområdet. Tue, 10 Jan 2017 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2466-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2466-1 Uppsala universitet Riksantikvarieämbetet, UV Öst, har genomfört en arkeologisk förundersökning inom fornlämningarna RAÄ 295 och 296, Borgs socken, Norrköpings kommun, Östergötland. Anledningen var att Norrköpings kommun planerar att bygga en parkeringsplats i anslutning till en nyligen uppförd idrottsanläggning. Vid förundersökningen undersöktes förhistoriska boplatslämningar som be­stod av härdar och gropar. Kolprover från två härdar daterades till yngre bronsålder respektive yngre järnålder (folkvandringstid/vendeltid). Samtliga påträffade anläggningar undersöktes och dokumenterades i samband med förundersökningen. UV Öst föreslår därför inga ytterligare arkeologiska insatser inom det aktuella området. Datamaterialet från förundersökningen sammanställdes och harmoniserades vid Uppsala universitet under 2014 . Detta skedde på uppdrag av Trafikverket samt Länsstyrelserna i Östergötland, Södermanland och Stockholms län, i ett projekt med syfte att sammanställa arkeologiska undersökningar och utredningar inom den beslutade korridoren för Ostlänken samt den närmsta omgivningen. Syfte: Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att begränsa och klargöra karaktären och dateringen av de lämningar som påträffades vid den tidigare utredningen. Om anläggningarna visade sig vara av mindre komplex karaktär samt om endast ett fåtal ytterligare anläggningar påträffades skulle samtliga anläggningar dokumenteras och tas bort i samband med förundersökningen. ZIP-filen innehåller data i form av sex shape-filer med information om schakt, eventuella anläggningar och fynd samt andra metadata från den arkeologiska undersökningen, samt en fil i MS Access-format. Wed, 19 Nov 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2436-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2436-1 Uppsala universitet Östergötland har länge uppfattats som ett av den yngre järnålderns politiska centralområden. Enskilda praktfynd ger en ungefärlig indikation på var elitens bosättningar kan ha legat, men ingen samlad och ingående översikt av dessa fynd har tidigare gjorts. Inte en enda hallbyggnad tillhörande en sådan elitbosättning har heller identifierats i fält inom landskapet. Denna studie syftar till att att börja åtgärda den regionala frånvaron av hallbyggnader i det arkeologiska materialet genom att undersöka Östergötlands politiska geografi under perioden 375-1000 e. Kr. Datamaterialet är en sammanställning av geografisk, tidsmässig, kontextuell och annan information om fynd och fornlämningar från yngre romersk järnålder till vikingatid, vilka tolkats som indikatorer på elitbosättningar i den undersökta regionen. I detta ingår såväl äldre uppgifter från tidigare undersökningar som nya data från arkeologiska undersökningar och metalldetekteringar som genomförts under åren 2003-2008. Syfte: Dessa arkeologiska data samlades in under åren 2003-2009 för att spåra var den politiska eliten höll till i Östergötland under den yngre järnåldern. Datasetet består av en tabell med information om fornlämningar, lösfynd, depåfynd samt kontextanknutna fynd, vilka indikerar förekomsten av en elitbosättning i det undersökta området. Sammanställning av äldre uppgifter från litteratur och museer samt datainsamling genom arkeologisk undersökning och fältinventering. Metalldetektering genomfördes på sjutton arkeologiska lokaler, där järnindikationer särskildes från andra metaller. Vid tre lokaler drogs också undersökningsschakt. Inmätning av anläggningar och fynd gjordes med GPS eller totalstation. Om ingen mer noggrann lägesinformation har funnits tillgänglig än på vilken bys mark ett fynd har påträffats, har koordinaterna för byns aktuella huvudbebyggelse använts. Data går att ladda ned antingen i XLSX- eller CSV-format. Tue, 18 Nov 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0968-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0968-1 Uppgift ej tillgänglig, kontakta SND för mer information Martin Rundkvist Under hösten 1969 och sommaren 1970 undersökte Riksantikvarieämbetet ett gravfält och två stensättningar från yngre järnålder i i Svärta socken, Södermanland, på grund av E4:ans planerade nya sträckning. Totalt undersöktes 14 anläggningar; en osäker stensättning, åtta runda och rundade stensättningar, fyra klumpstensgravar samt en stensamling, bestående av ca elva meterstora klumpstenar, vilken innehöll gravgömmor. En domarring och tre stensättningar kvarstår, då dessa låg utanför vägområdet. Tretton anläggningar innehöll gravgömmor, samtliga brandgravar. Lerkärl fanns i sju gravar, där de i två fall fungerat som benbehållare. Utöver keramik påträffades också bl a en guldfoliepärla, en sammansatt cirkel-punktornerad benkam, en sammansmält silverklump och några mindre bronsföremål. En polyedernål samt en sölja, båda av järn, daterar tillsammans med gravskicket anläggningarna till folkvandringstid-vendeltid. I norra delen av gravfältet samt öster om det fanns rester av sentida lämningar i form av bl a fragmentariska stensocklar. Datamaterialet från undersökningen sammanställdes och harmoniserades vid Uppsala universitet under 2014 . Detta skedde på uppdrag av Trafikverket samt Länsstyrelserna i Östergötland, Södermanland och Stockholms län, i ett projekt med syfte att sammanställa arkeologiska undersökningar och utredningar inom den beslutade korridoren för Ostlänken samt den närmsta omgivningen. Syfte: Undersökningen utfördes på uppdrag av Vägförvaltningen i Södermanlands län, med anledning av E4:ans nya sträckning mellan Nyköping och Lästringe. ZIP-filen innehåller data i form av shape-filer med information från den arkeologiska undersökningen, samt en georefererad planritning över undersökningsområdet i GeoTIFF-format . Thu, 14 Aug 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2380-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2380-1 Uppsala universitet Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen: Östergötlands länsmuseum utförde hösten 2008 en arkeologisk förundersökning inom Kallerstad 1:1, Linköping stad och kommun. Det totala undersökningsområdet var ca 99 800 m2 stort och låg i anslutning till järnåldersboplatserna RAÄ 297 och 326. Vid boplatsen RAÄ 397 framkom enstaka skärviga stenar samt en härd. I anslutning till boplatsen RAÄ 326 iakttogs rikligt med skärvig sten i markytan. I ett schakt påträffades två härdar som daterades till folkvandringstid. En bit bränd lera och två avslag av flinta och ultramylonit påträffades som ytfynd. Det förundersökta området kan ha varit odlingsmark och betes- eller slåttermark till gården på RAÄ 397. Ett annat alternativ är att området brukats av flera gårdar, t e x för betesdrift. De fägator och vägbankar som från nordost leder ner mot mark, där förundersökningsområdet ingår, indikerar detta. Syfte: Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen: Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att fastställa och beskriva lämningarnas utbredning, karaktär, datering, omfattning, sammansättning och komplexitet. ZIP-filen innehåller GIS-filer vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen. Wed, 30 Apr 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2309-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2309-1 Uppsala universitet Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen: Östergötlands museum utförde under april - maj 2011 en arkeologisk förundersökning inom fastigheten Smedstad 1:4, Linköpings stad och kommun. Förundersökningen omfattade tre delområden. Delområde 1 utgjordes av åkermark intill ett gravfält (RAÄ 86) och en stensträng (RAÄ 357). Här påträffades boplatslämningar (RAÄ 551), daterade till övergången förromersk/romersk järnålder. Delområde 2 utgjordes av en boplats, indelad i två (RAÄ 460 och RAÄ 554) och daterad från yngre bronsålder till folkvandringstid. Området mellan och norr om RAÄ 460 och RAÄ 554 är delvis kraftigt stört av militärens verksamhet. Delområde 3 utgjordes bl a av två stensättningar (RAÄ 358), ett hägnadssystem (RAÄ 362) samt en tidigare karterad boplats. Inom ett större område framkom boplatslämningar, daterade till yngre bronsålder - förromersk järnålder respektive romersk järnålder (RAÄ 483). Ytterligare två stensträngar (RAÄ 553) och en terrass (RAÄ 552) påträffades. Ingen av gravarna vid RAÄ 358 undersöktes men en härd framkom i ett schakt. Området var delvis kraftigt stört av militärens verksamhet. Två troligen naturliga stenkoncentrationer dokumenterades i närheten av gravarna, men det går inte att utesluta att även de är gravar. En arkeologisk utredning etapp 2 planerades att utföras av en terrass, RAÄ 366:2. Terrassen kunde inte återfinnas och är troligen felinprickad. Syfte: Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen: Syftet med den arkeologiska utredningen var att fastställa om RAÄ 266:2 utgjorde fast fornlämning och om möjligt avgränsa eventuella framkomna lämningar. Syftet med förundersökningarna var att fastställa om ytterligare fornlämningar fanns i anslutning till de redan kända. ZIP-filen innehåller GIS-filer samt en Access datafil vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen. Mon, 28 Apr 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2264-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2264-1 Uppsala universitet Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen: Östergötlands länsmuseum utförde 2001 en arkeologisk utredning etapp 1 i samband med en planerad exploatering för VA-ledningar till Skriketorps samhälle. Vid utredningen påträffades fyra lokaler som bedömdes vara topografiskt lämpliga som boplatslägen. Vid den påföljande arkeologiska utredningen, etapp 2, som utfördes våren 2002 påträffades på en av lokalerna en boplats bestående av sotiga kulturlager innehållande skörbränd och skärvig sten samt fynd av förhistorisk keramik. I maj 2002 genomfördes en slutundersökning av den del av boplatsen som kom att beröras av exploateringen. Vid undersökningen dokumenterades boplatslämningar från romersk järnålder till folkvandringstid/vendeltid bestående främst av stolphål samt ett sotigt kulturlager. Syfte: Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen: Syftet med de arkeologiska utredningarna var att ta reda på om fast fornlämning skulle beröras av exploateringen. Syftet med slutundersökningen var att utröna den påträffade boplatsens karaktär och datering. ZIP-filen innehåller GIS-filer vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen. Fri, 25 Apr 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2230-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2230-1 Uppsala universitet Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen: Riksantikvarieämbetet UV Öst utförde under kortare perioder år 2006-2007 arkeologisk utredning etapp 1 och 2, arkeologisk förundersökning samt kontroll i samband med rasering av befintligt ledningsnät inom Motala stad, Asks och Ekebybornas socknar i Motala kommun. Anledningen var planerad ombyggnad av delar av elnätet. På två platser påträffades tidigare ej kända fornlämningar, vid Åkerby och Nässja, Ekebyborna sn. Väster om gravfältet RAÄ 62 vid Åkerby fanns ett kulturlager/flack nedgrävning samt keramik av förhistorisk karaktär (RAÄ 91). Vid Nässja finns flera kända fornlämningar i form av gravhögar. Här påträffades ett flertal anläggningar. Här fanns en förmodad grav (RAÄ 90). Norr om denna fanns flera, svårtolkade, stenkonstruktioner. Längre söderut påträffades medeltida kulturlager och en trolig ugnsbotten som daterats till sen vikingatid-tidig medeltid vars geografiska placering stämmer med läget för Nässja gårds-/bytomt enligt det historiska kartmaterialet (RAÄ 92). I närheten fanns en anläggning som tolkades som härd och har 14C-daterats till folkvandringstid. Med tanke på fornlämningsmiljön kan dock denna anläggning liksom flera större stenpackningar i samma område eventuellt vara gravar. Syfte: Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen: Syftet var att undvika eventuella fornlämningar eller att styra grävningsarbetena till minsta möjliga påverkan på eventuella fornlämningar. ZIP-filen innehåller GIS-filer samt en Access datafil vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen. Thu, 17 Apr 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2108-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2108-1 Uppsala universitet Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen: Med anledning av upprättande av ny vägsträckning inom fastigheten Götala 3:1 i Styra socken har en förundersökning utförts av Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) inom RAÄ 44. Syftet med förundersökningen var att fastställa och beskriva den kända fornlämningens karaktär och datering. Anläggningarna som påträffades hade karaktär av boplatslämningar. Flera av dem kan knytas till aktiviteter med eld. Det är möjligt att dessa anläggningar har ett samband med de intilliggande gravarna. Kol från två anläggningar har daterats till folkvandringstid. Det framkom även ett kulturlager vari det påträffades sot, kol och skärvsten. I väst framkom en härd utanför området. I öster fortsätter fornlämningsområdet emot gravarna RAÄ 38 och 39 som ligger öster om undersökningsområdet. Fornlämningen kunde avgränsas inom vägområdet i norr och söder i vägens längdriktning. Lämningen fortsätter dock mot väster utanför vägområdet men avgränsas där av järnvägen. Syfte: Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen: Syftet med förundersökningen var att fastställa och beskriva fornlämningens art och karaktär. Viktiga frågor var, förutom omfattning och komplexitet, lämningarnas datering. ZIP-filen innehåller GIS-filer med innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen. Thu, 10 Apr 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2044-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2044-1 Uppsala universitet