https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Detta dataset innehåller en 3D-modell av en bronsbyst av en man med tydliga ansiktsdrag, bar överkropp och en grekisk-romersk frisyr med tvinnade flätor. På baksidan finns en 18 mm bred krok med ett handtag. Av provinsiellt romerskt ursprung som kan spåras till den sydöstra delen av dagens Tjeckien. Daterad till mitten av 100-talet e.Kr. Bysten har använts som dekoration på en bronskittel. En byst och ett handtag är associerade med samma kittel. Länk till plattformen Dynamic Collection: https://dyncolldev.ht.lu.se/plus/artifact_view.php?item=321 Fri, 19 Dec 2025 06:07:53 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-357 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-357 Blekinge museum Nicolò Dell'Unto Marco Callieri Domenica Dininno Danilo Marco Campanaro Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen: Inför planerad ombyggnation av riksväg 50 vid Vadstena har Östergötlands länsmuseum genomfört fyra arkeologiska förundersökningar. Förundersökningarna omfattade RAÄ 58 och 44 (Vadstena stad), RAÄ 11 och 12 (Vadstena stad), RAÄ 36 (S:t Pers socken) samt RAÄ 29 och 35 (S:t Pers socken). De undersökta fornlämningarna har främst daterats till äldre järnålder. Majoriteten av dem klassas av Fornminnesregistret som boplatser men några konkreta spår efter byggnader framkom inte vid förundersökningarna. Istället var härdar och andra eld- och värmerelaterade anläggningar dominerande. Dessutom påträffades flera stenansamlingar med oklara funktioner. I några fall tyder omständigheterna på att det rör sig om sönderplöjda gravar. Ett flertal stenansamlingar, som vid utredningen tolkats som gravar, visade sig vara stora stenfyllda gropar. Groparnas tillkomst och funktion kvarstår att fastställa. Förutom boplatslämningar undersöktes ett gravfält från äldre järnålder. Gravarna, som låg i åkermark, framkom direkt under matjordslagret och var skadade av plöjning. Vid en lokal framkom medeltida lämningar i form av kulturlager, gropar, stenansamlingar och stolphål. Möjligen är lämningarna spår efter en mindre bebyggelseenhet. Syfte: Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen: Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att fastställa och beskriva lämningarnas utbredning, karaktär, datering, omfattning, sammansättning och komplexitet. En övergripande målsättning var att utforska relationen mellan fornlämningarna och landskapets utveckling över tid. Data finns tillgängligt i två olika format: en ZIP-fil innehåller GIS-filer (shp) samt en Access datafil vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen. Den andra ZIP-filen består av gml- och xlsx-filer med motsvarande data Fri, 28 Jun 2024 11:47:15 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2222-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2222-1 Uppsala universitet Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen: Riksantikvarieämbetet UV Öst utförde under augusti 2002 en arkeologisk förundersökning, samt under november samma år en arkeologisk slutundersökning. Undersökningarna omfattade rester av en järnåldersboplats och ägde rum vid Södra Änggård, Lambohov, Slaka socken, Linköpings kommun, Östergötland. Undersökningarna föranleddes av planerad småhusbebyggelse av Linköpings kommun. Området är rikt på fornlämningar och undersökningarna utfördes i nära anslutning till lämningar som gravar, stensträngar och fossil åkermark.Påträffade anläggningar bestod av stolphål, härdar, gropar, gropsystem samt ett antal fynd i form av keramik, bränd lera, brända ben och kvarts. Resultatet av undersökningarna har visat på att boplatsen härrör i tidig romersk järnålder och övergången till folkvandringstid. Syfte: Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen: Syftet med förundersökningen var att bedöma art, intensitet och utbredning av fornlämningarna i anslutning till de lämningar som upptäcktes vid utredning, samt att om möjligt datera dessa. Syftet med slutundersökningen var att dokumentera, datera och tolka anläggningar och de olika strukturerna inom fornlämningen. Resultaten av undersökningarna skall i första hand sättas in i ett äldre järnåldersperspektiv med utgångspunkt från den omgivande fornlämningsmiljön samt utifrån resultaten från tidigare utförda arkeologiska undersökningar i trakten. ZIP-filen innehåller GIS-filer samt en Access datafil vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen. Wed, 08 May 2024 11:43:23 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2021-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2021-1 Uppsala universitet I samband med projekteringen av den nya sträckningen för södra stambanan mellan Flemmingsberg och Järna, den s k Grödingebanan, har två områden med lämningar efter äldre odling och kolning undersökts. Vid Tyttinge i Grödinge socken, drygt 25 km söder om Stockholm, undersöktes 1986 äldre odlingsytor, en eventuell boplatsyta och odlingsrösen (RAÄ 591:1-2). Längst i öster fanns en eventuell stensättning, RAÄ 590. Undersökningen visade att den troligen var ett odlingsröse. På impedimentmark områdets västra del fanns fyra röjningsrösen, RAÄ 591 :2. Några av dessa kan ha varit från förhistorisk tid. I åkern norr om detta fanns rester efter äldre åkerytor,bl a sex härdar och mörkfärgningar efter kantvallar. Härdarna har daterats till romersk järnålder. Makrofossilanalys av material från härdarna styrker denna tolkning eftersom det bl a påträffades korn. Det framkom också två milbottnar, som kunde dateras till sen tid. Öster om detta fanns en område med kulturlager och fynd, bl a krukskärvor och brända ben, MÅ 591:1-Detta har tolkats vara en förhistorisk boplatsyta, vilken dock kan ha använtsför odling i en senare skede. Det kan ha funnits ytterligare odlingsytor mellan RAÄ 591:1 och 591:2 eftersom ploglagret här var förhållandevis tjockt och mörkfärgat. Vid Glia i Ytterjärna socken, RAÄ 150, ca 35 km söder om Stockholm har odlingsytor undersökts. En förundersökning genomfördes 1986 och samma år företogs en undersökning aven yta som låg något förskjutet österut på grund av att bansträckningen ändrades. Då bansträckningen senare flyttades tillbaka till det ursprungliga läget gjordes 1990 en komplenerande undersökning. Undersökningarna visade an det i undersökningsområdets norra del låg det en åkerterrass med dubbla kantvallar i öster ut mot en våtmark och antydningar till kantvallar i söder och väster. I terrassens kanter framkom fyra härdar och på två ställen fanns utkastad röjningssten. Fyra skönjbara ärjlager fanns i terrassen. HC-värdena daterar terrassen till romersk jämålder. Makrofossilanalys visar på odling av korn och att det varit öppen terräng vid något tillfälle med bl a enbuskar som vegetation. Söder om åkerterrassen låg tre välvda bandparceller från historisk tid med tre plöjskikt ovanpå varandra Datamaterial från undersökningen sammanställdes och harmoniserades vid Uppsala universitet under 2014. Detta skedde på uppdrag av Trafikverket samt Länsstyrelserna i Östergötland, Södermanland och Stockholms län, i ett projekt med syfte att sammanställa arkeologiska undersökningar och utredningar inom den beslutade korridoren för Ostlänken samt den närmaste omgivningen. Syfte: Syftet med undersökningen var att fastställa karaktären på och omfattningen av den förmodade fosila åkern vid RAÄ 591:2 och om att möjligt datera denna. Ytan vid RAÄ 591:1 skulle undersökas för att fastställa om detta var en boplats eller en äldre åker. Den sentida milbotten A13 skulle undersökas som jämförelsematerial till den troligen äldre milbottnen A12 intill. ZIP-filen innehåller data i form av shape-filer med information om eventuella schakt, påträffade forn-och kulturlämningar och fynd samt andra metadata från den arkeologiska utredningen samt en geograferad karta över utredningsområdet i Geo TIFF-format Tue, 13 Oct 2015 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2461-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2461-1 Uppsala universitet Östergötland har länge uppfattats som ett av den yngre järnålderns politiska centralområden. Enskilda praktfynd ger en ungefärlig indikation på var elitens bosättningar kan ha legat, men ingen samlad och ingående översikt av dessa fynd har tidigare gjorts. Inte en enda hallbyggnad tillhörande en sådan elitbosättning har heller identifierats i fält inom landskapet. Denna studie syftar till att att börja åtgärda den regionala frånvaron av hallbyggnader i det arkeologiska materialet genom att undersöka Östergötlands politiska geografi under perioden 375-1000 e. Kr. Datamaterialet är en sammanställning av geografisk, tidsmässig, kontextuell och annan information om fynd och fornlämningar från yngre romersk järnålder till vikingatid, vilka tolkats som indikatorer på elitbosättningar i den undersökta regionen. I detta ingår såväl äldre uppgifter från tidigare undersökningar som nya data från arkeologiska undersökningar och metalldetekteringar som genomförts under åren 2003-2008. Syfte: Dessa arkeologiska data samlades in under åren 2003-2009 för att spåra var den politiska eliten höll till i Östergötland under den yngre järnåldern. Datasetet består av en tabell med information om fornlämningar, lösfynd, depåfynd samt kontextanknutna fynd, vilka indikerar förekomsten av en elitbosättning i det undersökta området. Sammanställning av äldre uppgifter från litteratur och museer samt datainsamling genom arkeologisk undersökning och fältinventering. Metalldetektering genomfördes på sjutton arkeologiska lokaler, där järnindikationer särskildes från andra metaller. Vid tre lokaler drogs också undersökningsschakt. Inmätning av anläggningar och fynd gjordes med GPS eller totalstation. Om ingen mer noggrann lägesinformation har funnits tillgänglig än på vilken bys mark ett fynd har påträffats, har koordinaterna för byns aktuella huvudbebyggelse använts. Data går att ladda ned antingen i XLSX- eller CSV-format. Tue, 18 Nov 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0968-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0968-1 Uppgift ej tillgänglig, kontakta SND för mer information Martin Rundkvist Riksantikvarieämbetet, UV Öst, utförde våren 2008 en särskild arkeologisk undersökning på uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötland inom två områden: RAÄ 19 vid Ektorp och RAÄ 25 vid Torp, Norrköpings kommun, Östergötland. Undersökningen beställdes av Norrköping Vatten AB och föranleddes av den planerade VA-ledningen mellan Norrköping och Skärblacka. På båda platserna har delar av förhistoriska boplats- och aktivitetsområden undersökts och tagits bort. Ledningssträckan har tidigare varit föremål för en arkeologisk utredning etapp 1, 2 och en arkeologisk förundersökning. Fornlämningarna är i den planerade ledningssträckan undersökta och borttagna. Utanför ledningssträckan kvarligger del av fornlämning. Inom den planerade ledningssträckan föreslår Riksantikvarieämbetet, UV Öst, inga ytterligare åtgärder. Utanför ledningssträckan fortsätter fornlämningarna vid Torp och Ektorp och dessa lyder under fornminneslagen. Datamaterialet från förundersökningen sammanställdes och harmoniserades vid Uppsala universitet under 2014 . Detta skedde på uppdrag av Trafikverket samt Länsstyrelserna i Östergötland, Södermanland och Stockholms län, i ett projekt med syfte att sammanställa arkeologiska undersökningar och utredningar inom den beslutade korridoren för Ostlänken samt den närmsta omgivningen. Syfte: Den arkeologiska slutundersökningen syftade till att dokumentera, undersöka och ta bort alla fornlämningar som påträffades i ledningssträckans arbetsområde. Alla lämningar undersöktes för att förstå funktion och datering. ZIP-filen innehåller data i form av fem shape-filer med information om schakt, eventuella anläggningar och fynd samt andra metadata från den arkeologiska undersökningen, samt en MS Access-fil. Fri, 07 Nov 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2431-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2431-1 Uppsala universitet Östergötlands länsmuseum genomförde under 2002 och 2003 fyra arkeologiska utredningar och två förundersökningar i Kallerstad industriområde i utkanten av Linköping. Undersökningarna utfördes med anledning av planerad byggnation av en evenemangsarena. Uppdragsgivare var Linköpings Sportfastigheter AB vilka även svarade för kostnaderna. Undersökningarna genomfördes efter beslut från Länsstyrelsen i Östergötland län. Tre utredningsområden anser Östergötlands länsmuseum inte behöva några vidare arkeologiska åtgärder. I ett fjärde område, Kallerstad 1:1 och 1:4, framkom boplatslämningar vid utredningstillfället. Platsen kom därför att bli föremål för en arkeologisk förundersökning. Vid dessa undersökningar framgick att lämningarna var mycket omfattande, innehållande ett större kulturlager, stolphål efter huskonstruktioner, härdar etc. Boplatskomplexet daterades till yngre romersk järnålder. Ytterligare ett område, Kv Paletten 1, har förundersökts. I kvarteret fanns en registrerad boplats (RAÄ 336) vilken påträffats i samband med en arkeologisk utredning 1993. Vid förundersökningen framkom anläggningar såsom stolphål och härdar samt ett omfattande kulturlager. Delar av området var stört av odling och av sentida aktiviteter. Lämningarna daterades till förromersk och romersk järnålder. Datamaterialet från förundersökningen sammanställdes och harmoniserades vid Uppsala universitet under 2014 . Detta skedde på uppdrag av Trafikverket samt Länsstyrelserna i Östergötland, Södermanland och Stockholms län, i ett projekt med syfte att sammanställa arkeologiska undersökningar och utredningar inom den beslutade korridoren för Ostlänken samt den närmsta omgivningen. Syfte: Syftet med utredningarna var att fastställa om den planerade byggnationen av en eventarena i Kallerstad skulle beröra fasta fornlämningar. ZIP-filen innehåller data i form av fyra shape-filer med information om schakt, eventuella anläggningar och fynd samt andra metadata från den arkeologiska undersökningen, samt fem georefererade planer/kartor (© Lantmäteriet i2014/00696) över undersökningsområdet i GeoTIFF-format. Tue, 28 Oct 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2402-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2402-1 Uppsala universitet Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen: Östergötlands länsmuseum utförde i april 2007 en arkeologisk utredning inom Hårstorp 1:1. I det aktuella området planerades ett industriområde. Exploateringsområdet består av flack åkermark och ett skogsklätt impediment på en platå som i söder sluttar ned mot Ölstadssjön. Inom Ölstads gårds ägor, som utredningsområdet ligger på, har fem stenyxor från stenåldern hittats. Totalt öppnades 40 schakt på åkermarken. En härdbotten påträffades, undersöktes och grävdes bort. Skogsmarken specialinventerades och fyra kvadratmeterrutor handgrävdes. Inget av arkeologiskt intresse framkom dock. Syfte: Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen: Syftet med den arkeologiska utredningen var att fastställa huruvida fast fornlämning skulle komma att beröras av det planerade arbetet. Om fast fornlämning framkom skulle om möjligt exploateringen justeras så att fornlämningarna inte berördes. ZIP-filen innehåller GIS-filer vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen. Wed, 30 Apr 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2293-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2293-1 Uppsala universitet Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen: Östergötlands länsmuseum utförde 2001 en arkeologisk utredning etapp 1 i samband med en planerad exploatering för VA-ledningar till Skriketorps samhälle. Vid utredningen påträffades fyra lokaler som bedömdes vara topografiskt lämpliga som boplatslägen. Vid den påföljande arkeologiska utredningen, etapp 2, som utfördes våren 2002 påträffades på en av lokalerna en boplats bestående av sotiga kulturlager innehållande skörbränd och skärvig sten samt fynd av förhistorisk keramik. I maj 2002 genomfördes en slutundersökning av den del av boplatsen som kom att beröras av exploateringen. Vid undersökningen dokumenterades boplatslämningar från romersk järnålder till folkvandringstid/vendeltid bestående främst av stolphål samt ett sotigt kulturlager. Syfte: Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen: Syftet med de arkeologiska utredningarna var att ta reda på om fast fornlämning skulle beröras av exploateringen. Syftet med slutundersökningen var att utröna den påträffade boplatsens karaktär och datering. ZIP-filen innehåller GIS-filer vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen. Fri, 25 Apr 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2230-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2230-1 Uppsala universitet Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen: Med anledningen av en husbyggnation inom fastigheten Agetomta 2:3, Styrstads socken, Norrköpings kommun, utfördes en arkeologisk undersökning under hösten 2005. Vid denna påträffades ett flatmarksgravfält från äldre romersk järnålder. Ett flertal brandgravar vilka innehöll sot, kol och brända ben liksom keramik och resterna efter hartstätning framkom. Arkeologisk slutundersökning bör därför ske innan eventuell exploatering av området. Syfte: Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen: Syftet med förundersökningen var att bedöma utbredning, art och ålder av fornlämningsområdet tillhörande RAÄ 6, 7 och 133. ZIP-filen innehåller GIS-filer samt en Access datafil vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen. Fri, 11 Apr 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2083-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2083-1 Uppsala universitet