https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Kohorten "Sömn och Hälsa hos Män (SHM)" undersöktes första gången 1984 med frågeformulär och en subgrupp studerades med polysomnografi vilket då utgjorde världens första populationsbaserade prevalensstudie avseende sömnapnésyndrom. Sen dess har hela kohorten undersökts med frågeformulär vid ytterligare två tillfällen (1994 och 2007) och subgrupper har undersökts med nattliga andningsregistreringar, blodprover, antropometriska variabler och peroral glukosbelastning. Data har även inhämtats från nationella register avseende dödsorsak, sjukdomsdiagnoser och arbetsolycksfall (Socialstyrelsens informationssystem om arbetsskador, ISA). Förutom att utgöra den första populationsbaserade prevalensstudien inom området har data från kohorten visat att sömnrelaterade andningsrubbningar är en riskfaktor för kardiovaskulär morbiditet och mortalitet men att risksambanden är åldersberoende med högre risk i lägre åldrar. Vidare har publicerats data på att obstruktivt sömnapnésyndrom är ett progressivt tillstånd och att symtom på sömnapnésyndrom medför en fördubblad risk för arbetsolycksfall. Denna kohort utgjorde även den första studie där man i en oselekterad grupp män kunde visa på ett samband mellan andningsrubbning under sömn och nedsatt insulinkänslighet. Dessa resultat fick stor spridning och utgör idag ett stort forskningsområde internationellt. Nyligen har publicerats data på hur viktuppgång påverkade risken för utvecklande av sömnstörningar och dagsömnighet. Syfte: Huvudsyftet med den populationsbaserade kohortstudien är att analysera riskfaktorer och långsiktig utveckling av sömnstörningar, med huvudfokus på sömnrelaterad andningsstörning. Ett annat syfte är att studera konsekvenser av sömnstörningar över tid, såsom olyckor och risk för kardiovaskulär morbiditet och mortalitet, samt effekter på glukosmetabolismen. Thu, 07 May 2015 09:00:48 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0173-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0173-1 Uppsala universitet Eva Lindberg LifeGene är en prospektiv kohortstudie med longitudinella uppföljningar, vars mål är att samla in och tillgängliggöra data och prover från 250 000 svenskar. Bakom LifeGene står sex svenska universitet med sina medicinska fakulteter. Karolinska Institutet är värd för projektet och har en ledande och koordinerande funktion. De övriga medverkande universiteten är: Lunds universitet, Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Uppsala universitet och Umeå universitet. Deltagarna i LifeGene får svara på en omfattande webbaserad enkät som täcker ett brett spektrum av hälsa och hälsorelaterade åtgärder, symtom, livsstil och miljöexponeringar. Vid ett LifeGene Testcenter mäts bland annat deltagarnas längd, vikt, blodtryck, fettfördelning i kroppen (BMI) och lungfunktion. Dessutom lämnas blod- och urinprov. Rekrytering sker antingen via brevutskick (vuxna i åldern 18-50 år) i områden nära LifeGene testcenter (hittills i Alingsås, Stockholm och Umeå), genom inbjudan av en LifeGene deltagare, eller genom spontan självregistrering. Vuxna deltagare kan bjuda in sina barn eller andra hushållsmedlemmar att delta. Syfte: Lifegene är en prospektiv kohortstudie med longitudinell uppföljning. Målet är att samla in och tillgängliggöra data och prover från 250 000 svenskar. Wed, 29 Apr 2015 11:42:22 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0172-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0172-1 Karolinska Institutet Nancy Pedersen NSHDS-MSP ingår i Northern Sweden Health and Disease Study (NSHDS). Prover och data är insamlade i anslutning till mammografiscreening, 1995-2006. Blodprovsamlingen består främst av EDTA- och heparin-blod fördelat till plasma, erytrocyter och buffy coat och för en andel finns även DNA extraherat. Kohorten består av kvinnor, 18-82 år, varav 95% återfinns inom åldersintervallet 48-70 år. Enkätdata finns att koppla till blodproverna. Antal individer: 28 800 Antal individer med upprepade prover: 14 600 Antal provtillfällen: 54 000 Syfte: Prospektivt insamlad kohort (kvinnor) för alla sjukdomsområden. Wed, 29 Apr 2015 06:25:56 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0176-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0176-1 Umeå universitet Bethany van Guelpen Uppsalastudien Familj och Hälsa, även kallad Familjestudien, initierades 2000-2001 när 602 familjer bestående av mamma, pappa och två syskon födda efter varandra (5-14 år gamla) undersöktes med fokus på antropometri och blodtryck. Man tog också blodprover för biokemiska och genetiska analyser. Föräldrarna svarade på frågeformulär angående hälsa och livsstil och fyllde också i ett frågeformulär om varje barns hälsotillstånd. Familjerna valdes slumpmässigt ut med hjälp av Socialstyrelsen som i Medicinska födelseregistret identifierade helsyskon som föddes antingen med lika födelsevikt (hög eller låg) eller med olika födelsevikt. Under perioden 2010-2014 bjöds alla familjer från den första undersökningen in för en uppföljningsundersökning. Till denna kom 513 föräldrar (39-70 år) och 466 barn (14-23 år). Den andra undersökningen omfattade precis som den första undersökningen mätning av antropometri och blodtryck samt blodprovstagning. Dessutom svarade alla deltagare på ett omfattande frågeformulär om hälsa, livsstil, utbildning och levnadsförhållanden och de genomgick även en DXA-undersökning för mätning av benmassa, fettmassa och muskelmassa. Ytterligare information som finns i databasen omfattar graviditetsspecifik information från Medicinska födelseregistret, födelsedata även för föräldrarna samt longitudinella data på barnens vikt och längd från barna- och skolhälsovårdsjournaler. Familjedesignen gör att Uppsala Familjestudie är särskilt lämpad för att undersöka hur maternella och paternella faktorer spelar in på t.ex. sambandet mellan födelsevikt och hälsa senare i livet hos deras barn. Syfte: Att studera effekter av födelsevikt och tillväxt på kardiovaskulära, metabola och benrelaterade utfall med hjälp av en familjedesign. Tue, 28 Apr 2015 10:55:29 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0175-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0175-1 Uppsala universitet Liisa Byberg I denna unika svenska studie, som inleddes i september 2008, är alla nya och prevalenta cancerfall hos barn i södra Sverige inkluderade för att skapa en släktforskningsdatabank. Alla barn ≤18 år med en malign sjukdom, och som tillhör södra sjukvårdsregionen (cirka 1,8 miljoner invånare), kallas för vård till Institutionen för pediatrik vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Patienter med nydiagnostiserad malignitet och patienter som besöker klinikerna för uppföljning efter avslutad behandling inbjöds att delta i studien. Urvalskriterierna inkluderar (a) en diagnos före 19 års ålder med en malignitet enligt ICD 140-209 och (b) en diagnos efter 1970. Varje patient får lämna ett blodprov och ombeds att tillsammans med sina föräldrar fylla i ett frågeformulär gällande förekomst av cancer hos släktingar. Information om vilken typ av cancer och datum, eller ålder, för diagnos för varje släkting med en historia av cancer erhålls. Syfte: Syftet är att skapa en släktforskningsdatabank med DNA för alla nya fall av barncancer, för att möjliggöra genstudier. Släktforskningsdatabank som utgår från alla nya och prevalenta cancerfall hos barn i södra sjukvårdsregionen. Fram till 2014 har 650 barn inkluderats, samt blod från 125 föräldrar. Ca 30-40 % av alla nya fall har hittills inkluderats. Thu, 18 Sep 2014 06:45:14 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0123-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0123-1 Region Skåne Håkan Olsson Deltagarna i denna kohort är kvinnor som identifierats från journaler samt släktregister från den Onkologiska kliniken i Lund. Inklusionskriterier till studien är dels att kvinnan ska tillhöra en familj med hög risk för utveckling av bröstcancer, dels att kvinnan ska vara något av följande: känd bärare för mutation i generna BRCA1 eller BRCA2, släkt i första eller andra generationen till en individ med bröstcancer eller individ utan bröstcancer som är bärare för mutation i BRCA1 eller BRCA2. Deltagarna i studien ska dessutom vara under 40 år och fortfarande menstruera. "Familj med hög risk för utveckling av bröstcancer” har ansetts föreligga om minst en av tre kvinnor som diagnostiserats med bröstcancer var under 50 år vid diagnos, eller om minst en av två kvinnor som diagnostiserats med bröstcancer var under 40 år vid diagnos, eller om en kvinna diagnostiserats med bröstcancer innan 30 års ålder. Insamlingen, som pågår fortfarande, startade 1996 och bestod 2010 av 300 fall. De utvalda kvinnorna blev kontaktade via brev med information om studien och därefter uppringda och tillfrågade om de vill delta. Ett brev innehållande ett omfattande frågeformulär skickades ut till kvinnorna som valt att delta. Frågorna berörde bland annat områden som fortplantning, amning, preventivmedel, andra mediciner, rökning och kostfrågor. Deltagarna kallades också in för provtagning och mätning av olika kroppsmått som vikt, längd och olika bröstmått. Blodproven togs vid två tillfällen under menstruationscykeln: dag 5-10 samt ~ dag 18-23. Syfte: Att studera risk faktorer hos unga kvinnor med hög risk för bröst- och äggstockscancer. Insamlingen är pågående. År 2010 hade 300 kvinnor deltagit i studien. Thu, 22 May 2014 09:36:20 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0105-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0105-1 Lunds universitet Håkan Olsson Helena Jernström Kohorten, som är en del av ett internationellt samarbete med IBCCS och CIMBA, omfattar alla (både män och kvinnor) som genomgått mutationstestning för BRCA1 eller 2 i södra sjukvårdsregionen sedan 1993. Det är det största registret över ärftlig cancer i Sverige med 1200 fall. De flesta individerna har fyllt i ett frågeformulär med frågor som rör diet, kroppsvikt och kroppsmått, familjehistoria, BRCA1/2 status, fortplantning samt användande av p-piller. Blodprov är insamlade från alla deltagare. Syfte: Att studera riskfaktorer vid ärftlig bröstcancer Datasetet innefattar alla män och kvinnor som genomgått mutationstestning för BRCA1 eller BRCA2, i södra sjukvårdsregionen sedan 1993. Mon, 19 May 2014 11:25:48 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0104-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0104-1 Lunds universitet Håkan Olsson Sedan 1988 har individer som drabbats av melanom i södra Sverige intervjuats och kohorten består nu av 3000 fall. Till varje fall har två kontroller slumpvis valts ut från det skånska populationsregistret och matchats för kön, ålder och hemort. Samma frågor har sänts även till kontrollerna. Frågorna berör bl. a. tidigare sjukdomar, medicinering, exponering för UV-ljus, alkohol, rökning, användning av preventivmedel och utbildning. Alla patienter med familjär melanom har analyserats för en CDKN2A-mutation. Under åren 1995-96 samlades blod in från alla patienter, men utöver det så har blod endast samlats in från fall med familjärt melanom, fall under 40 år samt fall med flera stycken melanom. Studien pågår fortfarande. Syfte: Syftet med studien är att skapa en kohort med patienter med melanom samt kontroller för att kunna studera riskfaktorer för sjukdomen. Fri, 16 May 2014 08:34:31 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0103-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0103-1 Lunds universitet Håkan Olsson