https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Med hjälp av ett flexibelt inventeringskoncept inriktat på skogsskador kan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) inom miljöanalysprogrammet Skog följa upp och presentera information om olika slags skogsskador. En årlig uppföljning av stora skadeutbrott i våra svenska skogar sker via Riksskogstaxeringens (RT) objektiva inventeringar. Men trots att vi här får en kontinuerlig uppföljning av de viktigaste skadesymptomen saknas ofta möjligheten att på ett lämpligt sätt följa upp regionala skadeutbrott. Med fler förväntade skadeutbrott i klimatförändringarnas spår finns ett stigande behov av regional information med god precision. För att effektivisera övervakningen av skogsskador har Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) introducerats med skräddarsydda inventeringar riktade mot enskilda skadegörares utbrott. NRS ska kunna leverera underlag om en skadas status och omfattning, så att specifika operativa beslut kan fattas. Därför kan inriktningen av inventeringen variera beroende på vilka skador som för tillfället är mest relevanta och för vilka skador det finns uttalade behov av information. Inventeringen ska vara åtgärdsorienterad och snabbt kunna leverera resultat. Data som samlas in i NRS ska också vara av sådan kvalitet att de kan vara användbara inom forskningen. Under 2023 har inom NRS genomförts en stickprovsinventering av volymen gran (Picea abies) angripen av granbarkborre (Ips typographus) och/eller dubbelögad bastborre (Polygraphus poligraphus) i äldre granskog. Inventeringen är genomförd i östra Götaland (Östergötland, Kalmar, Kronoberg och Blekinge län) och i Svealand med Södermanland, Örebro, Västmanland, Stockholm, Uppsala, Värmland och södra delarna av Dalarnas län (Ludvika, Avesta, Hedemora, Falun, Smedjebacken, Leksand, Gagnef och Vansbro kommun) samt i södra delarna av Gävleborgs län (Gästrikland). Detta som en uppföljning efter den extremt varma och torra sommaren 2018, vilket resulterade i många torkstressade granar som gynnade granbarkborren. Granbarkborrepopulationerna som redan innan var relativt höga ökade snabbt och har under senare år orsakat omfattande skador på gran i Götaland och Svealand. Årets inventering är en uppföljning av inventeringar genomförda under 2020, 2021 och 2022. Inventeringen omfattar både stående angripna träd och vindfällen samt stubbar från avverkade angripna granar. Syftet med inventeringen var att skatta volym angripen gran, men också att belysa den geografiska fördelningen samt skadornas uppträdande på olika typer av mark och i olika typer av föryngringar. Resultaten från inventeringen ska kunna fungera som beslutsunderlag till möjliga skötselåtgärder. Inventeringen stratifierades genom ett objektivt urval av Riksskogstaxeringens alla permanenta provytor i Götaland och Svealand. I urvalet ingick, alla ytor i äldre gallrings eller slutavverkningsmogen granskog (≥ 7/10 gran). För urval av ytor används LPM (local pivotal method, Grafström et al) där urvalet spreds utifrån provytornas geografiska position och granvolym. Inventeringen utfördes på den del av en cirkelyta med 20 m radie, vars yta ingick i det beskrivna beståndet. Det betyder att den inventerade ytan var mindre än vid 2020 års inventering, då radien var 25 m. Andra delar av cirkelytan ingick inte i inventeringen. Inventeringen omfattar under 2023 både stående träd och vindfällen med färska angrepp (säsong 0) av granbarkborre samt dubbelögad bastborre och stående träd angripna under fjolåret (säsong 1) av granbarkborre. På angripna stående träd och vindfällda träd har brösthöjdsdiameter uppmätts. På stubbar efter avverkade träd med färska angrepp har stubbdiameter uppmätts. Från och med 2022 utökades stickprovet för att om möjligt kunna ge tillförlitliga skattningar på länsnivå. Under 2023 begränsades inventering till de östra delarna av Götaland, då tidigare års inventeringar visat på ringa skador i västra Götaland. Däremot utökades området i norr med södra Dalarna och södra Gävleborgs län efter indikationer om ökade skador i dessa områden. Under 2023 inkluderades även färska angrepp från dubbelögad bastborre efter rapporter om ökade angrepp också av denna barkborreart. Datafilerna innehåller på provytenivå 1142 rader med 28 kolumner. Även under 2023 saknas data över inventeringsdatum. Datafilerna innehåller på trädnivå (säsong 0) 292 rader med 16 kolumner och på trädnivå (säsong 1) 350 rader med 12 kolumner. Inventeringens innehåll och omfattning har tagits fram i samråd med Skogsstyrelsen. Referenser: Grafström, A., Lundström, N., & Schelin, L. Spatially Balanced Sampling through the Pivotal Method. Biometrics, 68(2), 514-520, https://doi.org/10.1111/j.1541-0420.2011.01699.x Viktigaste inventerade bedömda variabler och beräknade variabler: På ytnivå: Inventerad areal Grundytevägd granandel Huggningsklass Antal angripna träd Avverkning Sanering På trädnivå säsong 0: Är trädet levande eller dött Trädets position stående/vindfälle/stubbe Brösthöjdsdiameter Trädets volym På trädnivå säsong 1: Brösthöjdsdiameter Trädets volym Se dokumentet "Databeskrivning" för mer detaljerad information. Som ytterligare dokumentation tillhandahålls också fältinstruktioner för inventeringarna, både för den specifika inventeringen och för Riksskogstaxeringen. En engelsk version av Riksskogstaxeringens fältinstruktion finns endast för år 2021 vilket är anledningen till att den är inkluderad här. Thu, 16 Apr 2026 14:52:10 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-71 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-71 Sveriges lantbruksuniversitet Sören Wulff Cornelia Roberge The International Cooperative Programme on Integrated Monitoring of Air Pollution Effects on Ecosystems (ICP IM) presenterar ett omfattande långtidsdataset från pågående integrerad ekosystemövervakning i europeiska skogsbevuxna avrinningsområden. Datasetet omfattar mätningar från övervakningsstationer i 14 europeiska länder, med tidsmässig täckning som sträcker sig från 1990-talet till 2020. Nya data kommer med en årlig uppdatering. Den integrerade övervakningsmetoden tillämpas över flera övervakningsprogram för att samtidigt mäta fysikaliska, kemiska och biologiska egenskaper i olika ekosystemkomponenter, inklusive atmosfär, nederbörd, krondropp, mark, markvatten, grundvatten, avrinningsvatten, vegetation och biota. Alla mätningar följer standardiserade protokoll som beskrivs i ICP IM-manualen, vilket säkerställer datakvalitet och jämförbarhet mellan platser och tidsperioder. Datasetet stöder forskning om ekosystemens respons på luftföroreningar, klimatförändringarnas effekter och biogeokemiska kretslopp. Data tillhandahålls per delprogram (alla platser och alla år med data i en fil) och koordinaterna finns i en separat fil. Historiska data från inaktiva områden i Vitryssland, Danmark, Island och Storbritannien finns för närvarande tillgängliga på begäran, liksom data från Finland i delprogrammen TF, SF, SC, SW, FC, LF, FD, VG, EP och BV och data från Polen. Övervakningen sker inom ramen för FN:s konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP) och har även en viktig roll i rapporteringen enligt EU:s direktiv för utsläpp av luftföroreningar (takdirektivet). Användare uppmanas att läsa ICP IM Monitoring Manual som i detalj beskriver de metoder som används för att göra mätningar i fält och laboratoriet, de dataformat som används, förklaringar av kolumnrubriker och flaggor som används i alla delprogram och exempelfiler. Denna manual finns tillgänglig tillsammans med databasen. Thu, 19 Mar 2026 08:16:31 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-180 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-180 Sveriges lantbruksuniversitet James Weldon Wenche Aas Barbara Albiniak Algirdas Augustaitis Ieva Baužienė Camilla Capelli Nicholas Clarke Thomas Cummins Heleen de Wit Thomas Dirnböck Ika Djukic Karin Eklöf Martin Forsius Martyn Futter Ulf Grandin Sergey Gromov Adéla Holubová Šmejkalová Ricardo Ibañez Iveta Indriksone Sara Jutterström Johannes Kobler Heidi Koger Angelika Kölbl Andrzej Kostrzewski Anna Koukhta Pavel Krám Robert Kruszyk Esther Lasheras Kairi Lõhmus Mikołaj Majewski Hampus Markensten Rafael Miranda Michael Mirtl Filip Moldan Giancarlo Papitto Johannes Peterseil Ainis Pivoras Gisela Pröll Pernilla Rönnback Carolina Santamaría Jesus Miguel Santamaría Thomas Plha Krzysztof Skotak David Elustondo Mercedes Valerio Sarah Venier Lieke Vlaar Jussi Vuorenmaa Nicole Wellbrock Liisa Ukonmaanaho Ulla Makkonen Med hjälp av ett flexibelt inventeringskoncept inriktat på skogsskador kan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) inom miljöanalysprogrammet Skog följa upp och presentera information om olika slags skogsskador. En årlig uppföljning av stora skadeutbrott i våra svenska skogar sker via Riksskogstaxeringens (RT) objektiva inventeringar. Men trots att vi här får en kontinuerlig uppföljning av de viktigaste skadesymptomen saknas ofta möjligheten att på ett lämpligt sätt följa upp regionala skadeutbrott. Med fler förväntade skadeutbrott i klimatförändringarnas spår finns ett stigande behov av regional information med god precision. För att effektivisera övervakningen av skogsskador har Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) introducerats med skräddarsydda inventeringar riktade mot enskilda skadegörares utbrott. NRS ska kunna leverera underlag om en skadas status och omfattning, så att specifika operativa beslut kan fattas. Därför kan inriktningen av inventeringen variera beroende på vilka skador som för tillfället är mest relevanta och för vilka skador det finns uttalade behov av information. Inventeringen ska vara åtgärdsorienterad och snabbt kunna leverera resultat. Data som samlas in i NRS ska också vara av sådan kvalitet att de kan vara användbara inom forskningen. Under 2022 har inom NRS genomförts en stickprovsinventering av volymen gran (Picea abies) angripen av granbarkborre (Ips typographus) i äldre granskog i Götaland exklusive Gotland och Svealand exklusive Dalarna. Detta som en uppföljning efter den extremt varma och torra sommaren 2018, vilket resulterade i många torkstressade granar som gynnade granbarkborren. Granbarkborrepopulationerna som redan innan var relativt höga ökade snabbt och har under senare år orsakat omfattande skador på gran i Götaland och Svealand. Årets inventering är en uppföljning av inventeringar genomförda under 2020 och 2021. Inventeringen omfattar både stående angripna träd och vindfällen samt stubbar från avverkade angripna granar. Syftet med inventeringen var att skatta volym angripen gran, men också att belysa den geografiska fördelningen samt skadornas uppträdande på olika typer av mark och i olika typer av föryngringar. Resultaten från inventeringen ska kunna fungera som beslutsunderlag till möjliga skötselåtgärder. Inventeringen stratifierades genom ett objektivt urval av Riksskogstaxeringens alla permanenta provytor i Götaland och Svealand. I urvalet ingick, alla ytor i äldre gallrings eller slutavverkningsmogen granskog (≥ 7/10 gran). För urval av ytor används LPM (local pivotal method, Grafström et al) där urvalet spreds utifrån provytornas geografiska position och granvolym. Inventeringen utfördes på den del av en cirkelyta med 20 m radie, vars yta ingick i det beskrivna beståndet. Det betyder att den inventerade ytan var mindre än vid 2020 års inventering, då radien var 25 m. Andra delar av cirkelytan ingick inte i inventeringen. Inventeringen omfattar under 2022 både stående träd och vindfällen med färska angrepp (säsong 0) och stående träd angripna under fjolåret (säsong 1) av granbarkborre. På angripna stående träd och vindfällda träd har brösthöjdsdiameter uppmätts. På stubbar efter avverkade träd med färska angrepp har stubbdiameter uppmätts. Under 2022 utökades stickprovet för att om möjligt kunna ge tillförlitliga skattningar på länsnivå. Datafilerna innehåller på provytenivå 1310 rader med 28 kolumner. Data över inventeringsdatum har fallit bort. Datafilerna innehåller på trädnivå (säsong 0) 509 rader med 16 kolumner och på trädnivå (säsong 1) 446 rader med 12 kolumner. Inventeringens innehåll och omfattning har tagits fram i samråd med Skogsstyrelsen. Referenser: Grafström, A., Lundström, N., & Schelin, L. Spatially Balanced Sampling through the Pivotal Method. Biometrics, 68(2), 514-520. https://doi.org/10.1111/j.1541-0420.2011.01699.x Viktigaste inventerade bedömda variabler och beräknade variabler: På ytnivå: Inventerad areal Grundytevägd granandel Huggningsklass Antal angripna träd Avverkning Sanering På trädnivå säsong 0: Är trädet levande eller dött Trädets position stående/vindfälle/stubbe Brösthöjdsdiameter Trädets volym På trädnivå säsong 1: Brösthöjdsdiameter Trädets volym Se dokumentet "Databeskrivning" för mer detaljerad information. Som ytterligare dokumentation tillhandahålls också fältinstruktioner för inventeringarna, både för den specifika inventeringen och för Riksskogstaxeringen. En engelsk version av Riksskogstaxeringens fältinstruktion finns endast för år 2021 vilket är anledningen till att den är inkluderad här. Mon, 15 Dec 2025 10:32:27 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-363 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-363 Sveriges lantbruksuniversitet Sören Wulff Cornelia Roberge Med hjälp av ett flexibelt inventeringskoncept inriktat på skogsskador kan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) inom miljöanalysprogrammet Skog följa upp och presentera information om olika slags skogsskador. En årlig uppföljning av stora skadeutbrott i våra svenska skogar sker via Riksskogstaxeringens (RT) objektiva inventeringar. Men trots att vi här får en kontinuerlig uppföljning av de viktigaste skadesymptomen saknas ofta möjligheten att på ett lämpligt sätt följa upp regionala skadeutbrott. Med fler förväntade skadeutbrott i klimatförändringarnas spår finns ett stigande behov av regional information med god precision. För att effektivisera övervakningen av skogsskador har Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) introducerats med skräddarsydda inventeringar riktade mot enskilda skadegörares utbrott. NRS ska kunna leverera underlag om en skadas status och omfattning, så att specifika operativa beslut kan fattas. Därför kan inriktningen av inventeringen variera beroende på vilka skador som för tillfället är mest relevanta och för vilka skador det finns uttalade behov av information. Inventeringen ska vara åtgärdsorienterad och snabbt kunna leverera resultat. Data som samlas in i NRS ska också vara av sådan kvalitet att de kan vara användbara inom forskningen. Under 2021 har inom NRS genomförts en stickprovsinventering av volymen gran (Picea abies) angripen av granbarkborre (Ips typographus) i äldre granskog i Götaland exklusive Gotland och Svealand exklusive Dalarna. Detta som en uppföljning efter den extremt varma och torra sommaren 2018, vilket resulterade i många torkstressade granar som gynnade granbarkborren. Granbarkborrepopulationerna som redan innan var relativt höga ökade snabbt och har under senare år orsakat omfattande skador på gran i Götaland och Svealand. Årets inventering är en uppföljning av inventeringen genomförd under 2020. Inventeringen omfattar både stående angripna träd och vindfällen samt stubbar från avverkade angripna granar. Syftet med inventeringen var att skatta volym angripen gran, men också att belysa den geografiska fördelningen samt skadornas uppträdande på olika typer av mark och i olika typer av föryngringar. Resultaten från inventeringen ska kunna fungera som beslutsunderlag till möjliga skötselåtgärder. Inventeringen stratifierades genom ett objektivt urval av Riksskogstaxeringens alla permanenta provytor i Götaland och Svealand. I urvalet ingick, alla ytor i äldre gallrings eller slutavverkningsmogen granskog (≥ 7/10 gran). För urval av ytor används LPM (local pivotal method, Grafström et al) där urvalet spreds utifrån provytornas geografiska position och granvolym. Inventeringen utfördes på den del av en cirkelyta med 20 m radie, vars yta ingick i det beskrivna beståndet. Det betyder att den inventerade ytan var mindre än vid 2020 års inventering, då radien var 25 m. Andra delar av cirkelytan ingick inte i inventeringen. Inventeringen omfattar under 2021 både stående träd och vindfällen med färska angrepp (säsong 0) och stående träd angripna under fjolåret (säsong 1) av granbarkborre. På angripna stående träd och vindfällda träd har brösthöjdsdiameter uppmätts. På stubbar efter avverkade träd med färska angrepp har stubbdiameter uppmätts. Datafilerna innehåller på provytenivå 711 rader med 28 kolumner. Data över inventeringsdatum har fallit bort. Datafilerna innehåller på trädnivå (säsong 0) 399 rader med 16 kolumner och på trädnivå (säsong 1) 270 rader med 12 kolumner. Inventeringens innehåll och omfattning har tagits fram i samråd med Skogsstyrelsen. Referenser: Grafström, A., Lundström, N., & Schelin, L. Spatially Balanced Sampling through the Pivotal Method. Biometrics, 68(2), 514-520. Retrieved December 1, 2020, from https://doi.org/10.1111/j.1541-0420.2011.01699.x Viktigaste inventerade bedömda variabler och beräknade variabler: På ytnivå: Inventerad areal Grundytevägd granandel Huggningsklass Antal angripna träd Avverkning Sanering På trädnivå säsong 0: Är trädet levande eller dött Trädets position stående/vindfälle/stubbe Brösthöjdsdiameter Trädets volym På trädnivå säsong 1: Brösthöjdsdiameter Trädets volym Se dokumentet "Databeskrivning" för mer detaljerad information. Som ytterligare dokumentation tillhandahålls också fältinstruktioner för inventeringarna, både för den specifika inventeringen och för Riksskogstaxeringen. Fri, 07 Nov 2025 13:30:50 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-282 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-282 Sveriges lantbruksuniversitet Sören Wulff Cornelia Roberge Med hjälp av ett flexibelt inventeringskoncept inriktat på skogsskador kan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) inom miljöanalysprogrammet Skog följa upp och presentera information om olika slags skogsskador. En årlig uppföljning av stora skadeutbrott i våra svenska skogar sker via Riksskogstaxeringens (RT) objektiva inventeringar. Men trots att vi här får en kontinuerlig uppföljning av de viktigaste skadesymptomen saknas ofta möjligheten att på ett lämpligt sätt följa upp regionala skadeutbrott. Med fler förväntade skadeutbrott i klimatförändringarnas spår finns ett stigande behov av regional information med god precision. För att effektivisera övervakningen av skogsskador har Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) introducerats med skräddarsydda inventeringar riktade mot enskilda skadegörares utbrott. NRS ska kunna leverera underlag om en skadas status och omfattning, så att specifika operativa beslut kan fattas. Därför kan inriktningen av inventeringen variera beroende på vilka skador som för tillfället är mest relevanta och för vilka skador det finns uttalade behov av information. Inventeringen ska vara åtgärdsorienterad och snabbt kunna leverera resultat. Data som samlas in i NRS ska också vara av sådan kvalitet att de kan vara användbara inom forskningen. Under 2020 har inom NRS genomförts en stickprovsinventering av volymen gran (Picea abies) angripen av granbarkborre (Ips typographus) i äldre granskog i Götaland exklusive Gotland och Svealand exklusive Dalarna. Detta som en uppföljning efter den extremt varma och torra sommaren 2018, vilket resulterade i många torkstressade granar som gynnade granbarkborren. Granbarkborrepopulationerna som redan innan var relativt höga ökade snabbt och har under senare år orsakat omfattande skador på gran i Götaland och Svealand. Inventeringen omfattar både stående angripna träd och vindfällen samt stubbar från avverkade angripna granar. Syftet med inventeringen var att skatta volym angripen gran, men också att belysa den geografiska fördelningen samt skadornas uppträdande på olika typer av mark och i olika typer av föryngringar. Resultaten från inventeringen ska kunna fungera som beslutsunderlag till möjliga skötselåtgärder. Inventeringen stratifierades genom ett objektivt urval av Riksskogstaxeringens alla permanenta provytor i Götaland och Svealand. I urvalet ingick, alla ytor i äldre gallrings eller slutavverkningsmogen granskog (≥ 7/10 gran). För urval av ytor används LPM (local pivotal method, Grafström et al 2012) där urvalet spreds utifrån provytornas geografiska position och granvolym. Inventeringen utfördes på den del av en cirkelyta med 25 m radie, vars yta ingick i det beskrivna beståndet. Andra delar av cirkelytan ingick inte i inventeringen. På angripna stående träd och vindfällda träd har brösthöjdsdiameter uppmätts. På stubbar efter avverkade träd med färska angrepp har stubbdiameter uppmätts. Inventeringen omfattar enbart träd med färska angrepp (säsong 0) utav angrepp av granbarkborre. Totalt inventerades 653 provytor. Antalet inmätta angripna träd, vindfällen och stubbar var 621. Datafilerna innehåller på provytenivå 653 rader med 30 kolumner, på trädnivå 621 rader med 16 kolumner. Inventeringens innehåll och omfattning har tagits fram i samråd med Skogsstyrelsen. Referenser: Grafström, A., Lundström, N., & Schelin, L. (2012). Spatially Balanced Sampling through the Pivotal Method. Biometrics, 68(2), 514-520. Retrieved December 1, 2020, from https://doi.org/10.1111/j.1541-0420.2011.01699.x Viktigaste inventerade bedömda variabler och beräknade variabler: På ytnivå: Inventerad areal Grundytevägd granandel Huggningsklass Antal angripna träd Avverkning Sanering På trädnivå: Är trädet levande eller dött Trädets position stående/vindfälle/stubbe Brösthöjdsdiameter Trädets volym Se dokumentet "Databeskrivning" för mer detaljerad information. Som ytterligare dokumentation tillhandahålls också fältinstruktioner för inventeringarna, både för den specifika inventeringen och för Riksskogstaxeringen. En engelsk version av Riksskogstaxeringens fältinstruktion finns endast för år 2021 vilket är anledningen till att den är inkluderad här. Mon, 29 Sep 2025 13:02:35 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-168 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-168 Sveriges lantbruksuniversitet Sören Wulff Cornelia Roberge