https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Riksmaten 1997-98 är den andra rikstäckande kostundersökningen, baserad på ett representativt urval, som genomförts. Den första, ”Hushållens livsmedelsutgifter och kostvanor” (Hulk), genomfördes 1989 av Statistiska centralbyrån (SCB) tillsammans med Livsmedelsverket. I båda dessa undersökningar har dels de deltagande hushållen bokfört samtliga inköp av livsmedel under en fyra veckors period, dels en person i hushållet registrerat matintaget under en vecka med hjälp av en så kallad menybok samt även besvarat ett antal frågor. Undersökningspopulationen i Riksmaten 1997-98 var alla folkbokförda personer i Sverige mellan 18−74 år. Personerna drogs med med hjälp av systematiskt urval från ett register över totalbefolkningen, RTB-S. Urvalet baserades på 2027 personer och deltagarfrekvensen omfattade 60 %. Menyboken som användes för registrering av matintag bestod av förtryckta alternativ för maträtter och livsmedel. I menyboken skulle även plats och tidpunkt för måltiden registreras. Mängdangivelsen av livsmedel gavs i hushållsmått eller som portionsstorlek. För vissa huvudkomponenter samt matfett fanns möjlighet att skatta portionsstorleken med hjälp av bilder, där fyra alternativ gavs. Portionsstorlekarna byggde på resultat från tidigare undersökningar samt på uppgifter från Livsmedelsverkets vikttabeller. Frågeformuläret innehöll totalt 32 frågor (avseende exempelvis längd, vikt, typ av kost, användning av kosttillskott, typ av matfett och salt i matlagning, rökning och snusning, motion, utbildning och hälsotillstånd). Syfte: Studiens syfte var att undersöka livsmedelskonsumtion och näringsintag bland kvinnor och män i Sverige. Dataset innefattar kostregistrering och enkät från studiens deltagare. Tue, 12 Jan 2021 13:25:14 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0094-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0094-1 Livsmedelsverket Riksmaten vuxna 2010–11 är Livsmedelsverkets tredje rikstäckande matvaneundersökning i den vuxna befolkningen. De två tidigare matvaneundersökningarna 'Hushållens livsmedelsutgifter och kostvanor' (Hulk) genomfördes 1989 och 'Riksmaten 1997–98' genomfördes under 1997 och 1998. Riksmaten vuxna 2010-11 omfattade totalt tre delar: kostregistrering, enkät, samt provtagning (blod- och urinprov). Ett representativt urval på 5 000 personer mellan 18–80 år, boende i Sverige, bjöds in att delta i undersökningen som pågick mellan maj 2010 - juli 2011. Urvalet bestod av ett huvudurval som omfattade 4000 personer och av ett delurval som omfattade 1000 personer. Deltagarna som tillhörde delurvalet tillfrågades, utöver kostregistrering och enkät, även om att lämna blod- och urinprov för analys av b.la vitamin D, folat och ferritin. Totalt deltog 2 268 personer i Riksmaten vuxna 2010−11, varav 1 797 i kostregistreringen, 2 140 i enkäten och 300 personer i provtagningen. Det var 454 personer som enbart besvarade enkäten. Deltagarfrekvensen skilde sig mellan de olika delarna i undersökningen. Totalt har 46 procent av urvalet deltagit i någon del i undersökningen. Deltagarfrekvensen var 36 procent i kostregistreringsdelen, 43 procent i enkätdelen och 30 procent i provtagningsdelen. Deltagarna, totalt 1797 personer, registrerade allt de åt och drack under fyra dagar via webben och besvarade även en enkät med ett femtiotal frågor. Urvalet bestod av ett huvudurval som omfattade 4000 personer och av ett delurval som omfattade 1000 personer. Deltagarna som tillhörde delurvalet tillfrågades, utöver kostregistrering och enkät, även om att lämna blod- och urinprov för analys av b.la vitamin D, folat och ferritin. Till skillnad från tidigare undersökningar gjordes kostregistreringen via ett webbsida som utvecklats av Livsmedelsverket. Deltagare som inte hade möjlighet att registrera via webben gavs möjlighet att rapportera via telefon till en intervjuare, som registrerade deltagarnas matintag i webbverktyget. För att veckans alla dagar skulle täckas in och fördelas jämnt slumpades startdag för kostregistreringen (tisdag, onsdag, lördag eller söndag). Syfte: Studiens syfte var att undersöka livsmedelskonsumtion och näringsintag bland kvinnor och män i Sverige. Dataset innefattar studiens del avseende kostregistrering. Wed, 21 Dec 2016 13:33:21 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0093-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0093-1 Livsmedelsverket En riksomfattande kostundersökning genomfördes år 2003 på 4-åringar, barn i årskurs 2 och barn i årskurs 5. Metoden var en öppen och skattad registrering (matdagbok) som sträckte sig över fyra på varandra följande dagar. Alla veckans dagar var representerade i studien. Matdagboken fylldes i av barnen eller med hjälp av föräldrar eller vårdnadshavare. Portionsstorlekar och mängder av allt vad barnen åt och drack uppskattades med hjälp av en bilderbok - Matmallen. Även tid och plats för ätandet angavs liksom fetthalt, tillagning, innehåll av vissa konserveringsmedel, produktmärke, kosttillskott och grad av fysisk aktivitet. En optiskt läsbar enkät ingick med frågor om bl.a. längd, vikt, föräldrars utbildning och yrke, utländsk härkomst och regional hemvist. Urvalet av barn gjordes från 56 kommuner vilket representerade ett stratifierat urval av Sveriges samtliga kommuner. 4-åringar rekryterades slumpmässigt från ett register över hushåll med 4-åringar i de utvalda kommunerna. Urvalet av skolbarn baserades på hela skolklasser. En registreringsomgång skedde på våren och en på hösten 2003. Sammanlagt tillfrågades 924 4-åringar varav 590 genomförde studien, 1 209 barn i åk 2 varav 889 genomförde studien, och 1 290 barn i åk 5 varav 1 016 genomförde studien. En bortfallsstudie visade att främsta orsaken till att inte delta eller fullfölja studien bland 4-åringarna var tidsbrist eller att förskolan inte ville. Bland skolbarnen var orsaken att det var för svårt, de glömde eller inte hade tid. Syfte: Det huvudsakliga syftet med studien var att öka kunskapen om vad barn i de undersökta åldrarna äter och dricker, hur måltidsmönster samt energi- och näringsintag ser ut, samt eventuella samband mellan matvanor och olika bakgrundsfaktorer. Dataset innefattar matdagbok och enkät från studiens deltagande 4-åringar, och enkät från studiens deltagande skolbarn (årskurs 2 och årskurs 5). Wed, 21 Dec 2016 13:28:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0096-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0096-1 Livsmedelsverket Northern Sweden Diet Database (NSDD) är en databas som inkluderar harmoniserade data från Northern Sweden Health and Disease Study (NSHDS); de två befolkningsbaserade projekten ”Västerbotten interventionsprogram” och ”MONICA-studien i norra Sverige”. Informationen samlas in med hjälp av en validerad, semi-kvantitativ, livsmedelsfrekvensenkät (FFQ). Insamlingen sker med identiskt instrument och på lika sätt i de två projekten. Kostenkäten består av tre huvudsektioner: portionsstorleksangivelse för baslivsmedel, intagsfrekvenser, och kosttillskott. Viss övergripande information inhämtas även kring speciella kost- samt måltidsvanor. Förutom information om intagsfrekvenser av enstaka livsmedel och livsmedelsgrupper, finns även skattade energi- och näringsintag. Avdelningen för biobanks- och registerstöd (BRS) handhar databasen. Västerbotten Interventionsprogram (VIP) och MONICA-studien i norra Sverige är befolkningsbaserade projekt med syfte att studera levnadsvanorna bland befolkningen och att med olika interventioner minska insjuknandet i hjärt- och kärlsjukdomar. Detaljerad information om de två projekten finns på respektive hemsida som nås via https://www.umu.se/brs/provsamlingar-och-register/kostdatabasen/ Data är insamlade via självrapporterade enkäter. Datasetet växer med ca 5000 observationer per år och en kontinuerligt ökande andel med upprepade besök. Per januari 2016 finns 121,996 unika individer (lika andelar män och kvinnor) med åtminstone ett besök och en kostregistrering. Av dessa exkluderas 8.2% av kvalitetsskäl (inkomplett FFQ, extrema (högsta och lägsta 1%) av “food Intake levels” (FIL), extrema energiintag (lägsta 1% och >5,000 kcal). CA 40% har en 10-års uppföljning och 7% ytterligare en tredje 10-år uppföljning. Intag rapporteras på en fast 9-gradig skala: aldrig, några ggr/år, 1-3 ggr/månad, 1 ggr/vecka, 2-3 ggr/vecka, 4-6 ggr/vecka, 1 ggr/dag, 2-3 ggr/dag, ≥4 ggr/dag. Variabler i datasetet: 64-84 om livsmedel, 65 om näringsämnen inkluderande alkohol, 12 om supplement, 3 kostindex. Vidare finns några hundra variabler med medicinska mått, socio-ekonomi, tobaksbruk, fysisk aktivitet mm att tillgå via länkning till VIP och MONICA. Kliniska prover (såsom plasma, serum och DNA) ingår inte i NSDD utan hanteras separat, vid Biobanken norr. Tue, 15 Nov 2016 13:53:41 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0131-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0131-1 Umeå universitet Anna Winkvist