https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Mediebarometern har genomförts varje år sedan 1979. Till och med 2018 samlades svaren in via telefon. Sedan 2019 bygger resultaten på svar insamlade via en kombinerad webb- och telefonundersökning. Fram till och med 2019 avsåg resultaten befolkningen mellan 9 och 79 år. Från och med 2020 bygger resultaten på data som avser befolkningen mellan 9 och 85 år. Tanken med Mediebarometern var redan från starten att långsiktigt följa mediepubliken. Den ansats som val­des för Mediebarometern är mediers faktiska räckvidd. Undersökningen avser således inte människors regel­bundna medievanor, utan vad man faktiskt gjort under en specifik tidsperiod. Mediebarometern utgår från gårdagen som tidsen­het för mediekonsumtionen. Frågorna avser exempelvis om man under föregående dag läste någon dagstidning, om man tittade på rörlig bild eller lyssnade på musik. Först därefter ställs vidare frågor om vilken plattform intervjupersonen använt, t.ex. en tryckt tidning, en vanlig tv-­apparat eller någon hemsida. Datasetet består av svarsdata från Mediebarometern 2023 i form av en SPSS-datafil försedd med variabel- och värdeetiketter. Frågeformuläret till Mediebarometern 2023 bestod av 54 medierelaterade frågor fördelade på fyra områden: 1) Tillgång till olika medier och medietekniker, 2) Användning av olika medier och medieinnehåll under gårdagen (alt. senaste veckan/månaden), 3) Användningstid för olika medier, samt 4) Konsumtion av nyheter i olika medier. Formuläret avslutades med åtta frågor om svarspersonens bakgrund och boendesituation. Ett antal av dessa frågor ställdes bara till personer som var äldre än 17 år under undersökningsåret. Det gällde frågor om sysselsättning, inkomst och utbildningsnivå. Samtliga frågor i formuläret hade fasta svarsalternativ. Tue, 07 Apr 2026 11:12:36 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-193 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-193 Göteborgs universitet Jonas Ohlsson Elisabeth Falk Karin Hellingwerf-Björkqvist Mediebarometern har genomförts varje år sedan 1979. Till och med 2018 samlades svaren in via telefon. Sedan 2019 bygger resultaten på svar insamlade via en kombinerad webb- och telefonundersökning. Fram till och med 2019 avsåg resultaten befolkningen mellan 9 och 79 år. Från och med 2020 bygger resultaten på data som avser befolkningen mellan 9 och 85 år. Tanken med Mediebarometern var redan från starten att långsiktigt följa mediepubliken. Den ansats som val­des för Mediebarometern är mediers faktiska räckvidd. Undersökningen avser således inte människors regel­bundna medievanor, utan vad man faktiskt gjort under en specifik tidsperiod. Mediebarometern utgår från gårdagen som tidsen­het för mediekonsumtionen. Frågorna avser exempelvis om man under föregående dag läste någon dagstidning, om man tittade på rörlig bild eller lyssnade på musik. Först därefter ställs vidare frågor om vilken plattform intervjupersonen använt, t.ex. en tryckt tidning, en vanlig tv-­apparat eller någon hemsida. Datasetet består av svarsdata från Mediebarometern 2022 i form av en SPSS-datafil försedd med variabel- och värdeetiketter. Frågeformuläret till Mediebarometern 2022 bestod av 54 medierelaterade frågor fördelade på fyra områden: 1) Tillgång till olika medier och medietekniker, 2) Användning av olika medier och medieinnehåll under gårdagen (alt. senaste veckan/månaden), 3) Användningstid för olika medier, samt 4) Konsumtion av nyheter i olika medier. Formuläret avslutades med åtta frågor om svarspersonens bakgrund och boendesituation. Ett antal av dessa frågor ställdes bara till personer som var äldre än 17 år under undersökningsåret. Det gällde frågor om sysselsättning, inkomst och utbildningsnivå. Samtliga frågor i formuläret hade fasta svarsalternativ. Wed, 03 Jul 2024 11:50:12 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-161 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-161 Göteborgs universitet Karin Hellingwerf-Björkqvist Jonas Ohlsson Svenska tidningar 1871–1906 innehåller ett urval av digitaliserade versioner av svenska tidningar från 1871 till 1906. Det är en del av den så kallad Kubhist corpus which was digitized at Kubhist-korpus som digitaliserades av Kungliga biblioteket (KB). En tidning valdes slumpmässigt from varje år. För varje tidning valdes två sidor, andra och fjärde. Sidorna bearbetades automatiskt med hjälp av avancerad dokumentlayoutanalys där varje segment i den digitaliserade sidan inramades och numrerades. Vidare har varje segment bearbetades med Abbyy FineReader version 11 och slutligen transkriberades manuellt av ett transkriptionsföretag som är specialiserat på så kallad double-keying. Denna datamängd innehåller 74 sidor, 45,445 segment och 337,635 ord totalt. Materialet producerades inom projektet Utvärdering och förfining av en förbättrad OCR-process för massdigitalisering som finansieras av RJ (dnr IN18-0940: 1) för perioden 2019-2020. Mon, 01 Jan 2024 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/doi-10-23695-6kg4-8h62 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/doi-10-23695-6kg4-8h62 Göteborgs universitet Korpusen innehåller texter från tidningarna "El País" och "Triunfo", utgivna i Spanien. De inkluderade utgåvorna är från 1977 och innehåller annotationer för författare, källa, genre/kategori och platsen där artikeln publicerades. Korpusen innehåller ca 3 000 tidningsartiklar skrivna av över 400 olika författare. Korpusen ingår i samlingen SOL - Spanska Online. Mon, 01 Jan 2024 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/doi-10-23695-8gm6-x480 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/doi-10-23695-8gm6-x480 Göteborgs universitet Svenska tidningar 1818–1870 innehåller ett urval av digitaliserade versioner av svenska tidningar från 1818 till 1870. Det är en del av den så kallad Kubhist corpus which was digitized at Kubhist-korpus som digitaliserades av Kungliga biblioteket (KB). En tidning valdes slumpmässigt from varje år. För varje tidning valdes två sidor, andra och fjärde. Sidorna bearbetades automatiskt med hjälp av avancerad dokumentlayoutanalys där varje segment i den digitaliserade sidan inramades och numrerades. Vidare har varje segment bearbetades med Abbyy FineReader version 11 och slutligen transkriberades manuellt av ett transkriptionsföretag som är specialiserat på så kallad double-keying. Denna datamängd innehåller 106 sidor, 5,059 segments och 186,013 ord totalt. Materialet producerades inom projektet Utvärdering och förfining av en förbättrad OCR-process för massdigitalisering som finansieras av RJ (dnr IN18-0940: 1) för perioden 2019-2020. Mon, 01 Jan 2024 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/doi-10-23695-9bnq-xc71 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/doi-10-23695-9bnq-xc71 Göteborgs universitet Mediebarometern har genomförts varje år sedan 1979. Till och med 2018 samlades svaren in via telefon. Sedan 2019 bygger resultaten på svar insamlade via en kombinerad webb- och telefonundersökning. Fram till och med 2019 avsåg resultaten befolkningen mellan 9 och 79 år. Från och med 2020 bygger resultaten på data som avser befolkningen mellan 9 och 85 år. Tanken med Mediebarometern var redan från starten att långsiktigt följa mediepubliken. Den ansats som val­des för Mediebarometern är mediers faktiska räckvidd. Undersökningen avser således inte människors regel­bundna medievanor, utan vad man faktiskt gjort under en specifik tidsperiod. Mediebarometern utgår från gårdagen som tidsen­het för mediekonsumtionen. Frågorna avser exempelvis om man under föregående dag läste någon dagstidning, om man tittade på rörlig bild eller lyssnade på musik. Först därefter ställs vidare frågor om vilken plattform intervjupersonen använt, t.ex. en tryckt tidning, en vanlig tv-­apparat eller någon hemsida. Datasetet består av svarsdata från Mediebarometern 2021 i form av en SPSS-datafil försedd med variabel- och värdeetiketter. Frågeformuläret till Mediebarometern 2021 bestod av 54 medierelaterade frågor fördelade på fyra områden: 1) Tillgång till olika medier och medietekniker, 2) Användning av olika medier och medieinnehåll under gårdagen (alt. senaste veckan/månaden), 3) Användningstid för olika medier, samt 4) Konsumtion av nyheter i olika medier. Formuläret avslutades med nio frågor om svarspersonens bakgrund och boendesituation. Ett antal av dessa frågor ställdes bara till personer som var äldre än 17 år under undersökningsåret. Det gällde frågor om sysselsättning, inkomst och utbildningsnivå. Samtliga frågor i formuläret hade fasta svarsalternativ. Thu, 14 Sep 2023 14:56:06 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-126-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-126-1 Göteborgs universitet Karin Hellingwerf-Björkqvist Mediebarometern har genomförts varje år sedan 1979. Till och med 2018 samlades svaren in via telefon. Sedan 2019 bygger resultaten på svar insamlade via en kombinerad webb- och telefonundersökning. Fram till och med 2019 avsåg resultaten befolkningen mellan 9 och 79 år. Från och med 2020 bygger resultaten på data som avser befolkningen mellan 9 och 85 år. Tanken med Mediebarometern var redan från starten att långsiktigt följa mediepubliken. Den ansats som val­des för Mediebarometern är mediers faktiska räckvidd. Undersökningen avser således inte människors regel­bundna medievanor, utan vad man faktiskt gjort under en specifik tidsperiod. Mediebarometern utgår från gårdagen som tidsen­het för mediekonsumtionen. Frågorna avser exempelvis om man under föregående dag läste någon dagstidning, om man tittade på rörlig bild eller lyssnade på musik. Först därefter ställs vidare frågor om vilken plattform intervjupersonen använt, t.ex. en tryckt tidning, en vanlig tv-­apparat eller någon hemsida. Wed, 07 Dec 2022 14:43:56 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-117-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-117-1 Göteborgs universitet Karin Hellingwerf-Björkqvist Jonas Ohlsson Mediebarometern belyser människors konsumtion av alla slags medier en genomsnittlig dag, oavsett distri­butionsteknik. Syftet från starten har varit att beskriva tendenser och förändringar i människors mediekon­sumtion över tid, snarare än att fokusera på nivåer en­skilda år. Undersökningen genomfördes första gången 1979 och har sedan dess genomförts varje år. Till skillnad från tidigare års undersökningar bygger Mediebarometern 2019 på svar insamlade via en kombinerad webb­- och telefonunder­sökning. Till och med 2018 genomfördes Mediebarometern som en renodlad telefonundersökning. Tanken med Mediebarometern var redan från starten att långsiktigt följa mediepubliken. Den ansats som val­des för Mediebarometern är mediers faktiska räckvidd. Undersökningen avser således inte människors regel­bundna medievanor, utan vad man faktiskt gjort under en specifik tidsperiod. Mediebarometern utgår från gårdagen som tidsen­het för mediekonsumtionen. Frågorna avser exempelvis om man under föregående dag läste någon dagstidning, om man tittade på rörlig bild eller lyssnade på musik. Först därefter ställs vidare frågor om vilken plattform intervjupersonen använt, t.ex. en tryckt tidning, en vanlig tv­-apparat eller någon hemsida. Wed, 07 Dec 2022 14:43:17 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2021-205-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2021-205-1 Göteborgs universitet Karin Hellingwerf-Björkqvist Jonas Ohlsson Mediebarometern belyser människors konsumtion av alla slags medier en genomsnittlig dag, oavsett distri­butionsteknik. Syftet från starten har varit att beskriva tendenser och förändringar i människors mediekon­sumtion över tid, snarare än att fokusera på nivåer en­skilda år. Undersökningen genomfördes första gången 1979 och har sedan dess genomförts varje år. Undersökningen bygger på telefonintervjuer med ett slumpmässigt urval av befolkningen mellan 9 och 79 år. Tanken med Mediebarometern var redan från starten att långsiktigt följa mediepubliken. Den ansats som val­des för Mediebarometern är mediers faktiska räckvidd. Undersökningen avser således inte människors regel­bundna medievanor, utan vad man faktiskt gjort under en specifik tidsperiod. Mediebarometern utgår från gårdagen som tidsen­het för mediekonsumtionen. Frågorna avser exempelvis om man under föregående dag läste någon dagstidning, om man tittade på rörlig bild eller lyssnade på musik. Först därefter ställs vidare frågor om vilken plattform intervjupersonen använt, t.ex. en tryckt tidning, en vanlig tv­apparat eller någon hemsida. Mediebarometern är en oberoende årlig frågeundersökning som belyser människors konsumtion av olika slags medier en genomsnittlig dag, oavsett distributionsteknik. Syftet med undersökning är att beskriva tendenser och förändringar i människors mediekonsumtion över tid, snarare än att fokusera på nivåer enskilda år. Fri, 27 Nov 2020 13:25:39 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2020-59-3 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2020-59-3 Göteborgs universitet Mediebarometern belyser människors konsumtion av alla slags medier en genomsnittlig dag, oavsett distri­butionsteknik. Syftet från starten har varit att beskriva tendenser och förändringar i människors mediekon­sumtion över tid, snarare än att fokusera på nivåer en­skilda år. Undersökningen genomfördes första gången 1979 och har sedan dess genomförts varje år. Undersökningen bygger på telefonintervjuer med ett slumpmässigt urval av befolkningen mellan 9 och 79 år. Tanken med Mediebarometern var redan från starten att långsiktigt följa mediepubliken. Den ansats som val­des för Mediebarometern är mediers faktiska räckvidd. Undersökningen avser således inte människors regel­bundna medievanor, utan vad man faktiskt gjort under en specifik tidsperiod. Mediebarometern utgår från gårdagen som tidsen­het för mediekonsumtionen. Frågorna avser exempelvis om man under föregående dag läste någon dagstidning, om man tittade på rörlig bild eller lyssnade på musik. Först därefter ställs vidare frågor om vilken plattform intervjupersonen använt, t.ex. en tryckt tidning, en vanlig tv-­apparat eller någon hemsida. Mediebarometern är en oberoende årlig frågeundersökning som belyser människors konsumtion av olika slags medier en genomsnittlig dag, oavsett distributionsteknik. Syftet med undersökning är att beskriva tendenser och förändringar i människors mediekonsumtion över tid, snarare än att fokusera på nivåer enskilda år. Mon, 23 Nov 2020 12:35:34 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2020-58-3 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2020-58-3 Göteborgs universitet