https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Naturens kalender (www.naturenskalender.se) drivs av Svenska fenologinätverket, som är ett nätverk med flera universitet, myndigheter och föreningar. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är nätverkets huvudman och ingår i universitetets miljöanalysverksamhet, tillhörande delprogrammet Klimat. Huvuduppgiften för Naturens kalender är att samla in observationer av vårtecken, hösttecken och annat i naturens kalender. Nätverkets verksamhet är i första hand kopplat till Sveriges miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan, men ingår även i europeiska (genom Pan-European Phenology database - PEP725) och intermationella (genom International Society of Biometeorology) samarbeten kring fenologisk forskning och miljöövervakning. Data om naturens kalender samlas in på två olika sätt. Dels bedrivs en långsiktig miljöövervakning i form av ”kalendrar” där rapporter om fenologiska observationer samlas in över hela året, dels genomför vi korta ”kollar” där vi tar en ögonblicksbild av naturens kalender i landet vid en viss tidpunkt på året. Den långsiktiga miljöövervakningen genomförs av frivilliga och professionella medborgarforskare, s.k. fenologiväktare, i Växtkalendern (från 2008), Fågelkalendern (från 2016) och Bikalendern (2015-2018). Motiv och syfte Målet med Naturens kalender är att samla in data om allt från första vårtecken till sista hösttecken, så att vi kan erbjuda landsomfattande data till alla intresserade, för att underlätta forskning, miljömålsarbete och information, vilket kan göra oss bättre rustade att möta klimatförändringens effekter. Observationerna i Naturens kalender kan jämföras med motsvarande observationer som gjordes för över 100 år sedan (se Svenskt historiskt fenologidataset i "Relaterade forskningsdata"), för att upptäcka fenologiska förändringar över tid som kan bero på klimatförändringar. Data från Växtkalendern används exempelvis till uppföljningen av de svenska miljömålen genom miljömålsindikatorerna ”Växternas växtsäsong” och "Vårtecken" (www.slu.se/vaxternasvaxtsasong). I Växtkalendern har medborgarforskare rapporterat in observationer av hur - blomning - lövsprickning - barrträds skottskjutning - bär- och fruktmognad - fröspridning - höstlövens färger - lövfällning utvecklas under växtsäsongen. Datasetet innehåller en fil med observationsdata (plants_calendar_2008-2024.csv), en fil med artlistan som använts av observatörerna i rapporteringarna som ingår i detta dataset (totalt 1252 arter, se plants_calendar_specieslist_2008-2024.csv) och en fil med kompletta listan över de fenologiska faser som observatörerna kan rapportera (totalt 38 faser, se plants_calendar_phaselist_2008-2024.csv). Dessutom finns det tre dokument, dels en PDF-fil (metadata_plants_calendar_2008-2024.pdf) med metadata som beskriver hur ovanstående filer relaterar varandra samt beskriver ingående variabler, samt en PDF-fil (vaxtkalendern_fenologimanual_2021.pdf), som är den manual som s.k. fenologiväktare lovat följa (d.v.s. de som rapporterar med en högre kvalitet), och slutligen ett dokument med den nationella artskyddslistan (lista-nationellt-skyddsklassade-arter-20230612-uppdat-20240425.pdf). Observationsdatafilen innehåller totalt 166 396 observationer. Observationsdatafilen kan användas fristående, övriga filer kan ses som kompletterande information för att förstå innehållet i denna (liksom att få fenologiska faserna i engelsk översättning). Datainsamlingen i "Naturens kalender - Växtkalendern" påbörjades 2008, men ett antal observationer från enskilda observationsplatser som gjorts vid tidigare datum har också registrerats i databasen, varför observationsdatafilen innehåller enstaka observationer ända från 1980 t.o.m. 2024. Koordinaterna för ett fåtal observationsplatser har gjorts diffusa, gällande observationer av skyddsvärda arter (avrundning till 1,5 decimaler = >6 km diffusion) i enlighet med reglerna för publik hantering av nationellt skyddade arter (se https://www.artdatabanken.se/var-verksamhet/fynddata/skyddsklassade-arter/). Mon, 28 Apr 2025 12:31:39 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-86-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-86-1 Sveriges lantbruksuniversitet Ola Langvall Åslög Dahl Jacob Johansson Kjell Bolmgren Naturens kalender (www.naturenskalender.se) drivs av Svenska fenologinätverket, som är ett nätverk med flera universitet, myndigheter och föreningar. SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, är nätverkets huvudman. Huvuduppgiften för Naturens kalender är att samla in observationer av vårtecken, hösttecken och annat i naturens kalender. Data om naturens kalender samlas in på två olika sätt. Dels bedrivs en långsiktig miljöövervakning i form av ”kalendrar” där rapporter om fenologiska observationer samlas in över hela året, dels genomför vi korta ”kollar” där vi tar en ögonblicksbild av naturens kalender i landet vid en viss tidpunkt på året. Den långsiktiga miljöövervakningen genomförs av frivilliga och professionella medborgarforskare, s.k. fenologiväktare, i Växtkalendern (från 2008) och Fågelkalendern (från 2016). Under åren 2015-2018 fanns också Bikalendern, som förutom att samla in observationer av växters fenologi, också registrerade aktiviteter som biodlare utförde på bigården som beskriver binas aktiviteter och skötsel. Motiv och syfte Fenologiska förändringar i naturen är den tydligaste biologiska effekten av en klimatförändring. Vårtecken, hösttecken, växtsäsongens start, slut, längd och andra händelser i naturens kalender är kopplade till grundläggande egenskaper hos ekosystemen. Samspelet mellan olika arter, t.ex. växterna och deras pollinatörer, påverkas också, om naturens kalender ändras. En förändring av naturens kalender får också effekt för landets alla pollenallergiker eftersom både tidpunkten och längden på pollenperioden ändras. Observationer som samlas in i Naturens kalender kan jämföras med motsvarande observationer som gjordes för över 100 år sedan (se Svenskt historiskt fenologidataset, som också publicerats via SND), för att upptäcka fenologiska förändringar över tid som kan bero på klimatförändringar. Målet med Naturens kalender är att samla in data om allt från första vårtecken till sista hösttecken, så att vi kan erbjuda landsomfattande data till alla intresserade, för att underlätta forskning, miljömålsarbete och information och göra oss bättre rustade att möta klimatförändringens effekter. Data från Naturens kalender används exempelvis till uppföljningen av de svenska miljömålen genom miljömålsindikatorn ”Växternas växtsäsong” (www.slu.se/vaxternasvaxtsasong). Via SND tillgängliggörs tre dataset: Växtkalendern, Bikalendern och Vårkollen, som alla kommer från samma databas i Naturens kalender. Fågelkalenderns data publiceras i Artportalen (www.artportalen.se). I Bikalendern har medborgarforskare rapporterat in observationer av hur - dragande växters blomning - bin och humlors drag - levandestatus på bisamhället - stödutfodring - yngelklot - honungsproduktion - skattlådor - förekomst av varroa-kvalster har utvecklats under säsongen. Målet är att bidra med landsomfattande data för att bättre kunna följa, förstå och förutse klimatförändringens effekter på biodling i Sverige. Datasetet innehåller en fil med observationsdata (beekeepers_calendar_2015-2021.csv), en PDF-fil (metadata_beekeepers_calendar_2015-2021.pdf) med metadata som beskriver ingående variabler och listor på ingående arter och faser, samt en PDF-fil (bikalendern_fenologimanual_2015.pdf), som är den instruktion som de som rapporterar kan läsa. Observationsdatafilen innehåller totalt 1 948 observationer specifika för bikalendern. Observationsdatafilen kan användas fristående, övriga kan ses som kompletterande information för att förstå innehållet i denna (liksom att få fenologiska faserna i engelsk översättning). OBS! Datasetet Naturens kalender - Bikalendern innehåller enbart uppgifter som är specifikt för biodlingen. För att kunna studera interaktionen mellan aktiviteterna i bikupan och dragande växters fenologi, behövs även datasetet "Naturens kalender - Växtkalendern", som finns som ett separat dataset i denna publikation. Bikalendern drevs aktivt under åren 2015-2018, men datainsamlingen har pågått fram till 2021, vilket ingår i detta dataset. Koordinaterna för observationsplatserna har gjorts diffusa för att ta bort möjligheten att spåra observatören (avrundning till 3 decimaler). Fri, 03 Jun 2022 12:16:50 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-86-3 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-86-3 Sveriges lantbruksuniversitet Ola Langvall Åslög Dahl Kjell Bolmgren Som en del av SLU:s fortlöpande miljöanalys, samlar universitetets skogliga försöksparker in detaljerade fenologiska mätningar och observationer på björk, gran, tall, blåbär och lingon, sedan 2006. Detta dataset innehåller data om löv- och skottutveckling hos träden, samt blomning, kartbildning och bärmognad hos bären för åren 2006-2020. I data redovisas medeltalet av ett flertal individer (se instruktion) som mätts eller observerats vid varje tillfälle. Här tillhandahålls också temperatursummor, beräknade utifrån respektive observationsplats klimatstations dygnsmedeltemperaturer under samma tidsperiod. Förutom mätvärden och observationer, tillhandahålls också R-script för att interpolera dagliga värden mellan observationstillfällena och för beräkningar av mellanårsmedelvärden och medföljande medelfel för varje observationsplats och art. R-scripten interpolerar även värden fördelade på uppnådd temperatursumma vid varje tillfälle, samt mellanårsmedelvärden och medelfel för temperatursummans utveckling över säsongen. Även observationer av fenologiska fasförändringar görs på björk (från skottskjutning till lövfällning), samt tall och gran (endast skottskjutning) och finns i en separat tabell. Thu, 05 Aug 2021 11:14:11 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2021-194-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2021-194-1 Sveriges lantbruksuniversitet Ola Langvall Datasetet innehåller rapporter om fenologiska observationer gjorda på över 700 platser i Sverige mellan åren 1865 och 1951. Observationerna gjordes framför allt av SMCA:s (Sveriges Meteorologiska Centralanstalt, föregångaren till SMHI) lokala väderobservatörer och väderdata finns att tillgå för många ställen, som stöd till dessa observationer (kontakta SMHI för data-förfrågan, se www.smhi.se). Datasetet omfattar totalt 345 806 poster med observationer. Fenologiska data består framför allt av observationer om lövsprickning, blomningstidpunkt, bärmognad och höstfärgning av löven hos växter och träd, men också ankomst- och flyttningsdatum för flyttfåglar, jordbruksaktiviteter som när vårbruket börjar och när sådd och skörd börjar, samt några insekters aktiviteter. Datasetet är digitaliserat och tillhandahålls av Svenska fenologinätverket (SWE-NPN), ett nätverk med SLU som huvudman och flera universitet, myndigheter och intresseorganisationer som partners. Uppsala universitet och SMHI har varit samarbetspartners vid digitaliseringen, då de innehar originalblanketterna och har skannat in dessa till digitala kopior. För mer information om nätverket, se www.swe-npn.se. De fenologiska observationerna gjordes enligt den instruktion som SMCA hade satt upp (se uppladdade originalblanketter i dokumentationen). Observationerna gjordes regelbundet, med ca 1 veckas mellanrum eller vid behov, och datum när en viss fas inträffat noterades på blankett. Digitala kopior av originalblanketterna kan erhållas på förfrågan. Datasetet innehåller en observationsfil, observation_standalone.csv, som kan användas helt separat, utan hjälpfiler. Denna innehåller all nödvändig information för att använda data, t.ex. koordinater (latitud/longitud) till lokalen där observationen är gjord, artnamn (latinskt), fenologisk fas samt tidpunkt. Det finns också en observationsfil, observation.csv, där plats, förrättare, art och fenologisk fas är kodade. Denna behöver övriga hjälpfiler som finns i datasetet, för att kunna kopplas till observationsplatser, förrättarens namn artnamn och fasbeskrivning. Tue, 28 May 2019 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1105-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1105-1 Sveriges lantbruksuniversitet Ola Langvall Åslög Dahl Kjell Bolmgren