https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv sv-covid-19 är en samling svenska nyhetestexter, vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar och artiklar från vissa bloggar och sociala medier, till exempel Flashback och Twitter, som började publiceras i början av coronaviruspandemin (tidigt 2020). Korpusen består av drygt åtta miljoner ord och 9000 artiklar. Korpusen innehåller olika texttyper och texter med olika stilnivåer. Texterna har märkts upp med ordklasstaggar, morfologisk analys och lemma, samt viss strukturell och funktionell information, som till exempel författarnamn. Mon, 01 Jan 2024 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/doi-10-23695-k6fh-4f59 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/doi-10-23695-k6fh-4f59 Göteborgs universitet Mediebarometern har genomförts varje år sedan 1979. Till och med 2018 samlades svaren in via telefon. Sedan 2019 bygger resultaten på svar insamlade via en kombinerad webb- och telefonundersökning. Fram till och med 2019 avsåg resultaten befolkningen mellan 9 och 79 år. Från och med 2020 bygger resultaten på data som avser befolkningen mellan 9 och 85 år. Tanken med Mediebarometern var redan från starten att långsiktigt följa mediepubliken. Den ansats som val­des för Mediebarometern är mediers faktiska räckvidd. Undersökningen avser således inte människors regel­bundna medievanor, utan vad man faktiskt gjort under en specifik tidsperiod. Mediebarometern utgår från gårdagen som tidsen­het för mediekonsumtionen. Frågorna avser exempelvis om man under föregående dag läste någon dagstidning, om man tittade på rörlig bild eller lyssnade på musik. Först därefter ställs vidare frågor om vilken plattform intervjupersonen använt, t.ex. en tryckt tidning, en vanlig tv-­apparat eller någon hemsida. Wed, 07 Dec 2022 14:43:56 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-117-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-117-1 Göteborgs universitet Karin Hellingwerf-Björkqvist Jonas Ohlsson Mediebarometern belyser människors konsumtion av alla slags medier en genomsnittlig dag, oavsett distri­butionsteknik. Syftet från starten har varit att beskriva tendenser och förändringar i människors mediekon­sumtion över tid, snarare än att fokusera på nivåer en­skilda år. Undersökningen genomfördes första gången 1979 och har sedan dess genomförts varje år. Till skillnad från tidigare års undersökningar bygger Mediebarometern 2019 på svar insamlade via en kombinerad webb­- och telefonunder­sökning. Till och med 2018 genomfördes Mediebarometern som en renodlad telefonundersökning. Tanken med Mediebarometern var redan från starten att långsiktigt följa mediepubliken. Den ansats som val­des för Mediebarometern är mediers faktiska räckvidd. Undersökningen avser således inte människors regel­bundna medievanor, utan vad man faktiskt gjort under en specifik tidsperiod. Mediebarometern utgår från gårdagen som tidsen­het för mediekonsumtionen. Frågorna avser exempelvis om man under föregående dag läste någon dagstidning, om man tittade på rörlig bild eller lyssnade på musik. Först därefter ställs vidare frågor om vilken plattform intervjupersonen använt, t.ex. en tryckt tidning, en vanlig tv­-apparat eller någon hemsida. Wed, 07 Dec 2022 14:43:17 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2021-205-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2021-205-1 Göteborgs universitet Karin Hellingwerf-Björkqvist Jonas Ohlsson Denna studie söker utveckla en metod för att identifiera förekomster och proportioner av forskare, media- och andra professionella aktiva i Twitterdiskussioner. Som ett fallexempel används ett anonymiserat dataset från vaccindiskussioner på Twitter. Studien föreslår en metod som använder nyckelord som strängar inom listor för att identifiera klasser ifrån användarbiografier. Detta möjliggör en applicering av multipla klassifikationsprinciper till en mängd Twitterbiografier genom att använda semantiska regler genom programmeringsspråket Python. Det skript som använts för att genomföra studien är här deponerat. Metodutveckling för klassning av Twitterbiografier rörande förekomster av akademiker, grupper och individer relaterade till akademi, media, andra grupper samt allmänhet. Skriven i programmeringsspråket Python. Fri, 23 Aug 2019 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1117-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1117-1 Högskolan i Borås Björn Ekström Hösten 2014 genomfördes den första undersökningen på SOM-institutet som riktade sig till svenskar boendes utomlands. Mätningen skedde genom samverkan mellan flertalet forskningsprojekt och utfördes vid SOM-institutet, Göteborgs universitet. SOM-undersökningen till utlandssvenskar fokuserar, likt de nationella SOM-undersökningarna, på tre teman - samhälle, opinion och massmedier. Undersökningen besvarades av 2 668 personer i 103 länder. Ansvarig undersökningsledare var Maria Solevid. Syfte: Huvudsyftet är att utifrån olika frågeställningar undersöka utlandssvenskarnas vanor, värderingar och åsikter. Wed, 13 Apr 2016 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0995-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0995-1 Göteborgs universitet