https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Datasetet består av fem semistrukturerade uppföljningsintervjuer med närstående till personer som tidigare drabbats av kritisk sjukdom. Intervjuerna genomfördes 2026 och fokuserade på närståendes erfarenheter av omsorgsansvar efter övergången från sjukhus till hem, hur ansvaret utvecklats över tid och hur tidigare erfarenheter och övergången till hemmet förståddes i efterhand. Intervjuerna genomfördes på svenska och transkriberades verbatim. Fri, 18 Sep 2026 10:18:58 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-286 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-286 Mittuniversitetet Theresa Gyllander Studien är en del av projektet för att utvärdera kommunsammanslagningsreformen. De viktigaste frågorna i undersökningen handlar om hur organisationen av de politiska företrädarna ser ut, dess storlek och arbetsvillkoren för lokala politiker. Studien diskuterar även de politiska partiernas roll i den parlamentariska arenan i kommunerna och vilka skäl som kan ligga till grund för politiskt förtroendevalda att lämna sina uppdrag. Studien är delvis en uppföljning av Kommunala förtroendemän 1968 (SND 0110). Thu, 11 Jun 2026 11:44:11 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0101-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0101-1 Stockholms universitet Gunnar Wallin Det andra projektet startade som ett resultat av ett beslut som fattades av den svenska riksdagen i december 1978. Forskningsprogrammet utformades av en regeringskommission, Kommissionen för lokal demokrati, i samarbete med medlemmar av den tidigare forskningsgruppen för lokal förvaltning. Syftet med detta projekt var att utvärdera den omfördelningsreform som hade genomförts fem år tidigare, till viss del i relation till forskningsresultaten från det tidigare projektet. I fem kommuner, som skulle bli föremål för mer intensiva studier, omfattade intervjustickprovet 300 personer per kommun. I de övriga 45 kommunerna omfattade stickprovet 40 personer per kommun. Intervjuskalan innehöll frågor om respondenternas åsikter om de lokala myndigheternas prestationer inom olika områden, såsom barnomsorg, äldreomsorg, skolor och bostäder. En fråga om prioriteringar av aktiviteter omfattade 14 tjänsteområden och inom varje område tillfrågades respondenten om tjänsten var bra som den var, behövde utökas eller kunde minskas. Andra frågor handlade om respondentens kontakter med lokala förvaltningsmyndigheter i specifika ärenden. Dessa följdes av frågor om politisk aktivitet, dvs. aktivitet som rörde kommunala beslut och planer, via politiska partier, via lokala myndigheter eller via manifestationer och aktionsgrupper. Ett antal frågor mätte respondenternas kunskap om lokala valfrågor, namnen på kandidaterna, den politiska majoritetssituationen i kommunerna och den personliga bekantskapen med lokala politiker. Den intensiva studien av fem kommuner, Grästorp, Kävlinge, Linköping, Luleå och Sjöbo, innehöll samma frågor som väljarundersökningen, men den innehöll också ett antal frågor om specifika lokala frågor och lokala tjänster. Medborgarundersökningen omfattar respondenter från samtliga 50 kommuner. I fem kommuner genomfördes mera omfattande undersökningar och urvalet bestod där av 300 personer per kommun. Frågeformuläret innehöll samma frågor som i Väljarundersökningen, men inkluderade även ett antal frågor rörande specifika lokala ämnen och lokal service. Thu, 09 Oct 2025 13:50:16 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0100-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0100-1 Göteborgs universitet Lennart Brantgärde Håkan Magnusson Jörgen Westerståhl Lars Strömberg Janerik Gidlund Gunnar Wallin Leif Johansson Gunnar Törnqvist Lars-Olof Olander Jan Widberg Den svenska kontextuella databasen innehåller ett stort antal longitudinella och regionala indikatorer på makronivå som insamlats i första hand för att underlätta forskning om kontextuella faktorers effekt på familjebeteende och barnafödande. Den kan kopplas till data på inidividnivå i svenska GGS liksom till data från andra surveyundersökningar. Den kan också användas till annan typ av forskning och till undervisning. Den jämförande datan kommer också integreras i den internationella kontextuella databasen hos GGP. Den kontextuella datan finns fritt tillgänglig genom GGP:s webbplats: www.ggp-i.org och genom Stockholms universitets demografiska enhets webbplats: www.suda.su.se. Syfte: Den svenska kontextuella databasen (CDB) skapades för att medfölja svenska Generations and Gender Survey (GGS) och för att komplettera den kontextuella databasen hos det internationella Generations and Gender Programme (GGP). Den svenska kontextuella datasamlingen finns tillgänglig i xls-format. Dessutom kommer den internationellt jämförande datan att integreras i GGP:s kontextuella databas (CDB) under 2018. Dessa data kan också exporteras till andra format (t.ex. CSV och XML). Det är också möjligt att få tillgång till indikatorerna i en enda fil i STATA- eller SPSS-format. Datan kan matchas med svenska GGS. Internationella regionala kodningsscheman, såsom NUTS och OECD, stöds också. Wed, 11 Jul 2018 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1048-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1048-1 Stockholms universitet Gerda Neyer Johan Dahlberg Medborgarundersökningen 2002-2003 (MBU02-03) är en uppföljning av de medborgarundersökningar som genomfördes 1987 och 1997 (SND 0474, SND 0796) . Undersökningarna syftar till att studera medborgarnas möjligheter till att påverka sin egen situation samt att delta i det samhälleliga beslutsfattandet. Studien genomfördes under hösten 2002 till och med våren 2003, under ledning av forskare vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Fältarbetet genomfördes av Statistiska centralbyrån. Undersökningen är finansierad av Integrationspolitiska maktutredningen och projektet Demokratins mekanismer. Datamaterialet består främst av intervjuer, i första hand genom besök i den intervjuades hem. Urvalet baseras på ungefär 2000 individer bosatta i Sverige och har en svarsfrekvens på 59,5 procent (något lägre än tidigare års undersökningar). Data finns att beställa hos det tyska dataarkivet GESIS. Länk finns längre ner i katalogposten. Syfte: Syftar till att studera medborgarnas möjligheter att påverka sin egen situation samt att delta i det samhälleliga beslutsfattandet. Thu, 30 Jun 2016 06:28:35 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0207-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0207-1 Uppsala universitet Anders Westholm Karin Borevi Per Strömblad Detta är den 33:e studien i en serie av årliga undersökningar om trafiksäkerhet som genomförts sedan 1981. Undersökningen syftar till att att ta fram och analysera trafiksäkerhetsstatistik. Trafikverket är årlig beställare, och sedan 2013 utförs studien av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator). Producent för studier före 2013 var SCB. Undersökningen har genomförts som en kombinerad post- och webbundersökning riktad till ett urval av Sveriges befolkning. Svarsfrekvensen var 48,2 procent för bruttourvalet om 6354 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 15 till 84 år. Frågorna i studien behandlar bland annat trafikbeteende och trafikvanor, både hos sig själv och andra, inställning till trafiksäkerhet och trafikregler, relationen mellan alkohol och trafik samt barns säkerhet i trafiken. Både motortrafik, cykel och gångtrafik berörs. Totalt används 31 stycken frågor som består bland annat av beskrivande frågor, skattningsfrågor och attitydfrågor. Förändringar av enkät och genomförande av undersökningar från tidigare år är överlag små, delvis beroende på det omfattande förändringsarbetet som gjordes inför undersökningen 2012. Sedan 2013 års undersökning har inga förändringar i enkäten genomförts. Syfte: Syftet med studien är att ta fram och analysera trafiksäkerhetsstatistik. Fri, 08 May 2015 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0980-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0980-1 Trafikverket Detta är den svenska studien inom det internationella forskningsprojektet ISSP. Temat för studien 2012 är ” Family, Work and Gender Roles”. Detta är fjärde gången studien genomförs på det här temat (SND 0481, SND 0793). International Social Survey Program, ISSP, är ett globalt forskningsprojekt som har till uppgift att konstruera och genomföra internationellt jämförbara attitydstudier. Sedan 1985 har attityddata årligen samlats in och utgör nu en databas som är fritt tillgänglig för forskarsamhället. I dagsläget är 48 länder, från sex olika världsdelar, involverade i projektet. Genom bredden av medlemsländer skapas möjlighet till jämförelser i flera dimensioner. Det finns möjligheter att både jämföra länder som har en likartad samhällsstruktur och historia, och länder som skiljer sig påtagligt från varandra. Sverige har varit medlem i ISSP sedan 1992 och det är Sociologiska intuitionen vid Umeå universitet som är huvudman för studierna i Sverige. Sedan starten 1985 har attityder från flera olika områden undersökts. Vissa områden har återkommit genom åren, vilket gör det möjligt att även jämföra dem över tid. Syfte: ISSP har som syfte att konstruera och genomföra internationellt jämförbara attitydstudier. Studien för 2012 undersöker åsikter om familjeliv och arbete. Tue, 17 Mar 2015 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0921-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0921-1 Umeå universitet Jonas Edlund Detta är den 32:a studien i en serie av årliga undersökningar om trafiksäkerhet som genomförts sedan 1981. Undersökningen syftar till att att ta fram och analysera trafiksäkerhetsstatistik. Trafikverket är årlig beställare och 2013 utfördes studien av Institutet för kvalitetsindikatorer. Undersökningen har genomförts som en kombinerad post- och webbundersökning riktad till ett urval av Sveriges befolkning. Svarsfrekvensen var 45,6 procent för urvalet om 6324 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 15 till 84 år. Frågorna i studien behandlar bland annat trafikbeteende och trafikvanor, både hos sig själv och andra, inställning till trafiksäkerhet och trafikregler, relationen mellan alkohol och trafik samt barns säkerhet i trafiken. Både motortrafik, cykel och gångtrafik berörs. Totalt används 31 stycken frågor som består bland annat av beskrivande frågor, skattningsfrågor och attitydfrågor. Förändringar av enkät och genomförande av undersökningar från tidigare år är små, delvis beroende på det omfattande förändringsarbetet som gjordes inför undersökningen 2012. Nytt i enkäten är fråga om utbildning (fråga 3). Syfte: Syftet med studien är att ta fram och analysera trafiksäkerhetsstatistik. Thu, 06 Nov 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0964-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0964-1 Trafikverket Studien “Född i Stockholm på femtiotalet” skapades 2004/2005 genom en sannolikhetsmatchning av två anonymiserade statistiska datamaterial; Metropolitprojektet och databasen Hälsa, sjukdom, arbete och inkomst (HSIA). Den förra innefattar alla barn födda 1953 och som bodde i Stockholm 1963, och den senare består av uppgifter för perioden 1980-2009 över alla personer som bodde i Sverige 1980 eller 1990 och som var födda före 1986. Studien består av data från både enkäter och allmänna register. Ryggraden för hela projektet utgörs av tre enkätundersökningar inom ramen för Metropolitprojektet; Skolundersökningen (1966), Familjeundersökningen (1968) och Kultur- och fritidsenkäten (1985). Därtill utgörs innehållet av data från en rad olika register, däribland förlossningsjournaler, inkomster och yrkesuppgifter, socialbidrag, hälsa, dödsorsaker, utbildning och information om familjen från socialregister. "Född i Stockholm på femtiotalet" erbjuder en unik möjlighet att bedriva longitudinell forskning inom flera discipliner såsom sociologi, folkhälsovetenskap och psykologi. Hittills har datamaterialet resulterat i över 140 publikationer, och har till exempel använts för att undersöka bestämmelsefaktorer för barns möjligheter i livet. Syfte: Syftet är att skapa ett nytt redskap för livsförloppsstudier av hälsoutfall och sociala utfall för forskning inom discipliner såsom psykologi, folkhälsovetenskap och sociologi. Mon, 08 Sep 2014 10:21:48 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0106-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0106-1 Stockholms universitet Ylva B. Almquist Detta är den sjuttonde studien i en serie av årliga undersökningar om trafiksäkerhet, som genomförts sedan 1981. Studien har utförts av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Vägverket, som 1997 hade det övergripande ansvaret för trafiksäkerheten i Sverige. Idag utförs studien på uppdrag av Trafikverket. Undersökningen syftar till att ta fram och analysera trafiksäkerhetsstatistik. Detta görs med en skriftlig enkät riktad till ett stratifierat urval av Sveriges befolkning. För studien 1997 var svarsfrekvensen 75,4 procent och urvalet 9 730 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 15 till 84 år. Åldersgruppen -75 till 84 år har regelbundet återkommit med fyra till fem års mellanrum i undersökningsserien. Frågorna i studien behandlar bland annat trafikbeteende och trafikvanor, både hos sig själv och andra, inställning till trafiksäkerhet och trafikregler, relationen mellan alkohol och trafik samt barns säkerhet i trafiken. Både motortrafik, cykel och gångtrafik berörs. Totalt används 24 stycken frågor som består bland annat av beskrivande frågor, skattningsfrågor och attitydfrågor. Syfte: Syftet med studien är att ta fram och analysera trafiksäkerhetsstatistik. Thu, 23 Jan 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0624-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0624-1 Trafikverket