<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom">
  <channel>
    <atom:link rel="self" type="application/rss+xml" href="https://researchdata.se/sv/catalogue/search.rss?keyword=20117"/>
    <link>https://researchdata.se/sv/catalogue</link>
    <title>Researchdata.se</title>
    <description>Search results</description>
    <language>sv</language>
    <item>
      <title>Data för: Konsekvenser av marktäckeklassificering för övervakning av kol i marken – jämförelse mellan LUCAS och svenska markinventeringar</title>
      <description>Datasetet innehåller två datafiler (LUCAS_BlockParcel_compiled_F.tsv och InventoriesSE_F.tsv) som ligger till grund för manuskriptet som jämför Land Use/Land Cover Area Frame Survey (LUCAS) och den svenska nationella markinventeringen på jordbruksmark. Båda datafilerna är kompilerade filer: LUCAS_BlockParcel_compiled_F.tsv bygger på LUCAS och det svenska systemet för identifiering av fastighetsenheter (LPIS), medan InventoriesSE_F.tsv bygger på den svenska Mark- och grödoinventeringen på åkermark (SLU miljöanalys; program jordbrukslandskap) samt den svenska skogsinventeringen (SLU miljöanalys; program skog), som omfattar halvnaturliga gräsmarker.

LUCAS_BlockParcel_compiled_F.tsv: 93 kolumner, 188 rader
Rådata från LUCAS för marktäcke och 0–20 cm matjord för åren 2009, 2015 och 2018 erhölls från European Soil Data Centre. Vi filtrerade datasetet för att endast inkludera provtagningspunkter klassificerade som åkermark eller gräsmark i kolumnen Land Cover, vilket resulterade i 187 återbesökta provtagningsplatser i Sverige. Jordbruksblock och skiften hämtades från Block- och skiftesdatabasen som laddades ner från Jordbruksverket (https://jordbruksverket.se/e-tjanster-databaser-och-appar/e-tjanster-och-databaser-stod/kartor-och-gis, hämtad i juli 2025). Vi skapade ett LUCAS jordprovtagningspunktslager med hjälp av GPS-koordinater och projicerade det till SWEREF99 TM för att göra en spatial sammanfogning med block- och skiftesdatabasen. Den geospatiala blockdatabasen (jordbruksblock) avgränsar lantbrukarnas jordbruksblock baserat på marktyper (ägoslag), medan skiftesdatabasen (jordbruksskifte eller skifte) vidare delar upp blocken i skiften som innehåller attribut för grödtyp, odlingsområde och typ av stöd, etc. (Widén-Nilsson et al., 2025). Eftersom rutinen för att uppdatera blockdatabasen och det år den representerar ändrades 2009, bör blocket från efterföljande år användas för att matcha gröddata för 2009 och framåt, och eventuella omatchade dataposter bör därefter matchas med blockdatasetet från samma år (Widén-Nilsson et al., 2025). Därför sammanfogade vi spatialt LUCAS provtagningspunkter från 2009, 2015 och 2018 med blockdatabasen för att bestämma ägoslag. Före 2012 hade skiftesdatabasen mycket begränsad spatial täckning av jordbruksmark. Information om grödor för skiften som lantbrukarna ansökte om stöd för var dock tillgänglig som textfiler. Dessa filer kunde matchas med blockdatabasen med hjälp av block-ID för att identifiera vilka grödor som odlades inom varje block. Data för grödor lades till enligt följande: för 2009 extraherade vi alla skiften som var associerade med varje provtagningsplats i LUCAS med hjälp av block-ID och beräknade grödornas sammansättning  för varje block baserat på odlad areal; för 2015 och 2018 lades en attribut för grödtyp till direkt via en spatial sammanfogning med skiftesdatabasen. De geodetiska avstånden för samma punkt mellan omdreven beräknades. Spatial databehandling utfördes i ArcGIS Pro med paketet arcpy. Förändringar i matjordens kolkoncentrationer mellan provtagningsåren 2009, 2015 och 2018 beräknades.

InventoriesSE_F.tsv: 25 kolumner, 1734 rader
Den svenska Mark- och grödoinventeringen på åkermark började att registrera exakta geografiska koordinater  i det andra omdrevet (2001-2007), och ett decennium senare (2011-2017) togs prover på samma platser för 0-20 cm matjord, vilket resulterade i 1 821 återbesökta provtagningspunkter. Den svenska Markinventeringen (skogsmark) omfattar naturbetesmarker, som analyserar jordprover för 0-10 cm djup; 63 återbesökta provtagningspunkter är tillgängliga under de två liknande inventeringsperioderna (2003-2009 och 2013-2019). För att möjliggöra en direkt jämförelse av förändringar i kolkoncentrationer i enbart mineraljordar uteslöt vi också från båda inventeringarna provtagningspunkterna på organogena jordar eller de med hög karbonathalt (kolhalt &gt; 16 %, CaCO3 &gt; 5 %), samt de som saknade data för textur. Kolhalten rapporterades i viktprocent av jordmassan, och förändringar i kolkoncentrationer uttrycktes som den absoluta skillnaden i procentenheter genom hela studien.

Data har genererats som en del av SLU:s miljöövervakning och bedömning från Mark- och grödoinventeringen (Jordbrukslandskap) och svenska Markinventeringen (skogsmark) (Skogslandskap).</description>
      <pubDate>Fri, 12 Jun 2026 09:28:46 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-364</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-364</guid>
      <dc:publisher>Sveriges lantbruksuniversitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Rong Lang</dc:creator>
      <dc:creator>Martin A. Bolinder</dc:creator>
      <dc:creator>Johanna Wetterlind</dc:creator>
      <dc:creator>Carin Sjöstedt</dc:creator>
      <dc:creator>Erik Karltun</dc:creator>
      <dc:creator>Mattias Lundblad</dc:creator>
      <dc:creator>Katharina H. E. Meurer</dc:creator>
      <dc:creator>Anke M. Herrmann</dc:creator>
      <dc:creator>Thomas Kätterer</dc:creator>
    </item>
  </channel>
</rss>