<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom">
  <channel>
    <atom:link rel="self" type="application/rss+xml" href="https://researchdata.se/sv/catalogue/search.rss?keyword=D001327"/>
    <link>https://researchdata.se/sv/catalogue</link>
    <title>Researchdata.se</title>
    <description>Search results</description>
    <language>sv</language>
    <item>
      <title>Data for: Cellular origin and characterization of autoantibodies against type I IFNs in COVID-19 and APS-1</title>
      <description>Autoantikroppar (autoAbs) mot typ I-interferoner (IFN) kan kraftigt försämra det antivirala immunförsvaret vid ett brett spektrum av svåra virusinfektioner. För att undersöka de mekanismer som ligger bakom utvecklingen av dessa autoantikroppar utförde vi kombinerad scRNA-sekvensering (scRNA-seq) och scBCR-sekvensering (scBCR-seq) på sorterade IFN-α2-positiva och IFN-α2-negativa B-celler, tillsammans med scRNA-seq av andra icke-B-immunceller. PBMC:er isolerades från åtta aIFN⁺-patienter med svår covid-19, fem aIFN⁻-patienter med svår covid-19, fem patienter med APS-1 och tio friska donatorer.

Det deponerade datasetet omfattar ungefär 150 filer och en total storlek på 810 GB.</description>
      <pubDate>Mon, 28 Sep 2026 06:35:02 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-253</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-253</guid>
      <dc:publisher>Karolinska Institutet</dc:publisher>
      <dc:creator>Rui Sun</dc:creator>
      <dc:creator>Qiang Pan-Hammarström</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Image files from neuronal autoantibody screening for patients undergoing memory impairment investigations</title>
      <description>Detta dataset består av bild-filer i .nd2-format från 1021 patienter under minnesutredning. Bilderna visar på resultatet av screening för de fem vanligaste antikropps-specificiteterna att ge autoimmun encefalit hos äldre. Varje experiment genomfördes (minst) två gånger per prov, vilket betyder att det finns tio filer per individ. varje fil innehåller i sin tur tre bilder från slumpartade platser i samma experimentella brunn. Se https://github.com/jtheorell/Laboratory-protocols för ytterligare detaljer.</description>
      <pubDate>Thu, 04 Jun 2026 12:48:26 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-60</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-60</guid>
      <dc:publisher>Karolinska Institutet</dc:publisher>
      <dc:creator>Jakob Theorell</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Cellulära immun-endofenotyper som separerar myastenia gravis med tidig och sen debut</title>
      <description>Detta dataset består av single-cell-omics-filer från 16 individer med myastenia gravis i olika stadier av sjukdomen och med varierande debutålder. Proverna har analyserats 8+8 på ett 10X Genomics  Chromium 3.0-system (https://www.10xgenomics.com/platforms/chromium) under två på varandra följande dagar och har sekvenserats i samma körning på ett NovaSeq-instrument (https://www.illumina.com/systems/sequencing-platforms/novaseq.html). För varje av de två experimentdagarna har datan först märkts med hash-taggar och därefter blandats. För att ytterligare komplicera det hela finns tre uppsättningar filer (= tre 10X-serienummer) för varje dag, där varje uppsättning innehåller celler som är en hashad blandning av alla åtta individer från den dagen. Vidare finns fyra olika typer av data tillgängliga för varje cell: RNA-sekvenser (GE), B-cellsreceptorsekvenser (ENRB), T-cellsreceptorsekvenser (ENRT) och RNA-märkta ytantikroppar för proteinbindning (HTO). Den sista delen innehåller ett set med 10 linjemarkör-antikroppar samt de så kallade "hashing"-antikropparna. Dessutom, med tanke på att varje filuppsättning består av fyra lanes, och varje lane har en fil per riktning, blir det totala antalet filer 6×4×4×2 = 192 filer.

De två stora undergrupperna av myastenia gravis (MG), en autoimmun sjukdom mot den neuromuskulära övergången, som är förknippad med muskelsvaghet, är Early- och Late onset MG, definierade utifrån debut före eller efter 50 års ålder. Båda formerna har autoantikroppar mot acetylkolinreceptorn, men skiljer sig åt vad gäller könsfördelning, genetik och förekomst av sjukdomsspecifik inflammation i thymus. Genom att använda multimodala tekniker, inklusive djup spektral cytometrisk fenotypning och sekvensering på enkelcellsnivå av perifert blod och thymusceller, undersökte vi möjligheten att särskilja de två formerna genom cellulär immunfenotypning. Se den engelska texten för ytterligare information.

Datasetet består av 192 filer i fastq-format, komprimerade med gzip, samt 42 filer i andra format (pdf, csv, docx och txt). Se dokumentationsfilerna Readme.txt och file_list.csv för mer information. Datasetets totala storlek är ca 450 GiB.</description>
      <pubDate>Tue, 28 Oct 2025 07:53:48 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-247</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-247</guid>
      <dc:publisher>Karolinska Institutet</dc:publisher>
      <dc:creator>Jakob Theorell</dc:creator>
      <dc:creator>Fredrik Piehl</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Antikroppsnivåer mot Epstein Barr-virusantigen och molekylära sekvenshomologa proteinter hos patienter med multipel skleros och kontroller</title>
      <description>Dessa data genererades med hjälp av plasmaprover från EIMS-studien (1). Det övergripande målet med EIMS studien är att förstå vilka livstil och genetiska faktorer som påverkar MS risk. Denna delstudies mål var att bättre förstå hur epstein barr virus kan påverka uppkomst av autoimmuna reaktioner. Studien inkluderar data från 661 populationsbaserade kontroller och 650 multipel sklerospatienter från Sverige. Datan består av antikroppsnivåer mätta med fluorescensaktiverad pärlbaserad analys. Prover kördes i duplikat. Nivåerna justerades mellan plattorna med användning av batchkontrollprover. De angivna värdena är medelvärdet av de två körningarna efter batchkorrigering.
HLA-genotyper har imputerats från SNP-genotyper i HlA-regionen av kromosom 6 med hjälp av HLA*IMP:02 som beskrivits tidigare (2).

Datasetet består av följande filer:
- PNAS_Data_combined.csv (433 kB)
- MetaData.csv
- MetaDescription.docx
Mer information om variablerna i tabellerna finns i dokumentationsfilen.</description>
      <pubDate>Wed, 12 Feb 2025 10:22:01 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-21</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-21</guid>
      <dc:publisher>Karolinska Institutet</dc:publisher>
      <dc:creator>Ingrid Skelton Kockum</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Intervjuer till "Living with Paediatric Acute-onset Neuropsychiatric Syndrome (PANS) – a Qualitative Study of Children’s Experiences in Sweden"</title>
      <description>Transkribering av intervjuer på svenska där all personlig information som kan leda till identifiering har tagits bort. Sju textfiler numrerade från 1-7 med manuella transkriberingar av intervjuer med barn och ungdomar. Filerna är benämnda Intervju1.txt, Intervju2.txt etc., men numreringen är godtycklig och har ingen identifierande funktion.</description>
      <pubDate>Wed, 11 Oct 2023 09:16:14 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-197</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-197</guid>
      <dc:publisher>Stockholms universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Noam Ringer</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Small non-coding RNA profiling across cellular and biofluid compartments and their implications for multiple sclerosis immunopathology</title>
      <description>Små icke-kodade RNA (sncRNA) spelar en viktig roll i regleringen av olika processer i kroppen, särskilt i immunsystemet och kan lätt detekteras i kroppsvätskor. Projektets specifika syfte är att genomföra screening av små-icke-kodande RNA från perifert blod och cerebrospinalvätska hos MS-patienter i syfte att avslöja deras biologiska roll i MS och testa deras potential som nya MS-biomarkörer. Vi analyserade förändringarna i nivån av sncRNA i blod och cerebrospinalvätska hos patienter med MS (29) och kontroller (16). Patienter med olika former av MS inkluderades i analysen för att klargöra mekanismerna genom vilka sncRNA kan bidra till utvecklingen av en viss form av sjukdomen. Uppgifterna innehåller råinformation om molekyler för varje transkript.

För mer information se den engelska katalogsidan https://snd.gu.se/en/catalogue/study/SND1150</description>
      <pubDate>Thu, 08 Apr 2021 09:30:03 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1150-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1150-1</guid>
      <dc:publisher>Karolinska Institutet</dc:publisher>
      <dc:creator>Galina Zheleznyakova</dc:creator>
      <dc:creator>Eliane Piket</dc:creator>
      <dc:creator>Maria Needhamsen</dc:creator>
      <dc:creator>Maja Jagodic</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Svensk-finsk ordlista: diabetesord</title>
      <description>Svensk-sverigefinsk ordlista med ord som rör diabetes. Innehåller ca 180 uppslagsord. Publicerad i Kieliviesti 4/2001. 2001.</description>
      <pubDate>Wed, 14 Oct 2020 12:39:15 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0354-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0354-1</guid>
      <dc:publisher>Institutet för språk och folkminnen</dc:publisher>
    </item>
    <item>
      <title>DiabetesPrediktion i Skåne - DiPiS</title>
      <description>DiabetesPrediktion i Skåne (DiPiS) syftar till att ta reda på varför barn får typ 1 diabetes. Genom att kunna förutsäga vilka barn som utvecklar diabetes är förhoppningen att i framtiden kunna förhindra att sjukdomen bryter ut. DiPiS genomfördes i två steg:

Steg 1. Undersökning av ärftlig risk för typ 1 diabetes hos alla nyfödda barn i Skåne. Detta steg pågick från september 2000 till september 2004.  I detta steg undersöktes nästan 36 000 barn. 
Steg 2. Uppföljning hos en grupp barn med ärftlig risk. Ungefär 5 000 barn följdes upp. Deltagarna i uppföljningsstudien lämnade blodprov en gång om året och fick även fylla i en enkät. Barn med flera antikroppar har en förhöjd risk att utveckla typ 1 diabetes och följdes därför med tätare intervall. Barnen följdes upp till och med 15 års ålder.

Syfte:

Att bestämma faktorer som kan förutsäga autoimmun (typ 1) diabetes hos barn.</description>
      <pubDate>Thu, 12 Sep 2013 14:32:05 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0081-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0081-1</guid>
      <dc:publisher>Lunds universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Åke Lernmark</dc:creator>
      <dc:creator>Helena Larsson</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Omgivningsfaktorers betydelse för uppkomst av diabetes hos barn - TEDDY</title>
      <description>Navelsträngsblod togs från 48000 nyfödda barn i Skåne för att bestämma risken för ärftlig typ 1 diabetes. Av de screenade barnen hade 7,4 % ökad risk. Av dessa ingår 2525 barn i studiens uppföljningsdel. TEDDY-barnen ska följas tills de är 15 år. Fram till 4 års ålder kommer barnet till en TEDDY-mottagning var 3:e månad. Efter 4 års ålder sker besöken 2 gånger per år. Om barnet visar tecken på att en autoimmun process börjat, dvs barnet har fått antikroppar i blodet, följs barnet var tredje månad även i fortsättningen. Studien omfattar blod-, avförings-, urin- och salivprov samt prov från naglar. Längd och vikt registreras och barnens fysiska aktivitet mäts. Matdagbok förs under perioder och prov på familjens kranvatten tas. Vidare genomförs intervjuer och föräldrarna besvarar olika frågeformulär.

Syfte:
Att bestämma vilken eller vilka omgivningsfaktorer som hos barn förknippas med ökad risk för utveckling av autoantikroppar mot pankreasöarnas betaceller.  Barn som utvecklar två eller flera ö-cells autoantikroppar utvecklar typ 1 diabetes, vilket kan ta månader eller år. Det sekundära syftet är att ta reda på vilka mekanismer som bestämmer varför vissa barn som utvecklat två eller fler ö-cellsautoantikroppar så småningom får diabetes.</description>
      <pubDate>Wed, 11 Sep 2013 14:32:05 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0080-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0080-1</guid>
      <dc:publisher>Lunds universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Åke Lernmark</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Alla Nya Diabetiker i Skåne - ANDIS</title>
      <description>ANDIS är ett kombinerat forsknings- och kvalitetssäkringsprojekt med det långsiktiga målet att införa precisionsmedicin inom diabetes. I samband med besök hos läkare/diabetessköterska registreras personnummer, namn, adress, tidpunkt för diagnos, inledande och aktuell diabetesbehandling, när behandlingen påbörjades, vikt och längd, eventuell tidigare graviditetsdiabetes, information om förekomst av diabetes i familjen samt försökspersonens och dennes föräldrars födelseland. Vid registrering tas blodprov för bestämning av GAD-antikroppar och C-peptid samt för DNA-analys. DNA-provet används för att klassificera sjukdomen till diabetisk undergrupp samt för att undersöka ärftliga orsaker till diabetes, diabeteskomplikationer och andra sjukdomstillstånd som hänger samman med diabetes. Ett blodprov sparas för möjlig framtida analys. Har försökspersonen tidigare gett tillstånd till att dennes uppgifter registreras i det Nationella Diabetesregistret (NDR) tillfrågas försökspersonen om dessa uppgifter årligen får föras över till ANDIS databas. ANDIS-registret samkörs även med Region Skånes Vårddatabas samt Läkemedelsregistret för att komplettera med information kring läkemedelsanvändning samt diabetiska komplikationer. Pågående studie, för närvarande&gt; 11000 patienter (Januari 2015).

Syfte:

Att registrera samtliga nya fall av diabetes i Skåne samt förbättra diagnostisering och behandling.

Kohorten täcker in hela spektrat av diabetes inom Region Skåne. Det har unik representativitet genom att majoriteten av alla vårdgivare, både sjukhus och vårdcentraler, deltar.</description>
      <pubDate>Fri, 06 Sep 2013 08:48:32 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0057-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0057-1</guid>
      <dc:publisher>Lunds universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Leif Groop</dc:creator>
    </item>
  </channel>
</rss>