https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Datasetet består av utdrag ur domböcker från Sunne tingslag i Jämtland från vårtinget år 1840 till och med hösttinget år 1859, samt urtima ting och syner år 1840–1859. Utdragen innehåller skriftliga beskrivningar av försörjningsaktiviteter som utförts av en eller flera individer. Dessa källtexter har transkriberats och analyserats inom projektet Genus och arbete (fas 3) vid Uppsala universitet samt valts ut i syfte att klargöra sammanhanget där individ och försörjningsaktivitet förekommer. Datasetet innehåller (a) en lista över aktiviteter som beskrivs i domstolsregistren, med variabler som specificerar vem som utförde aktiviteten, när och var den utfördes, och under vilka förhållanden, och (b) transkriptioner i de fall i domstolsregistren från vilka aktiviteterna är extraherade. Källtexter och källtrogna variabler har registrerats bokstavstroget av i första hand Örjan Kardell och i ett fåtal fall från vårtinget år 1840 av Karin Hassan Jansson, båda forskare inom projektet Gender and Work. Kvalitetskontroll är utförd av Jonas Lindström. Materialet är sökbart i databasen GaW: https://www.uu.se/forskning/gender-and-work Mon, 15 Jun 2026 13:05:59 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-122 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-122 Uppsala universitet Örjan Kardell Karin Hassan Jansson Studien omfattar riksdagsval till den andra kammaren från 1887, det första valet av modern typ i Sveriges historia med klart avgränsade politiska grupperingar inom väljarkåren, till 1968, det sista valet med tvåkammarsystem. Syftet är att studera förändringen av det svenska valdeltagande under den här tidsperioden, samt att se hur sociala strukturer påverkar det politiska beteendet. Datamaterialet innehåller både politiska och sociala data. Tue, 18 Mar 2025 16:57:51 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0140-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0140-1 Uppsala universitet Leif Lewin Uppgifterna innehåller en Excel-tabell över 112 skeppsvrak i Sydnorge och Västsverige. Uppgifterna är systematiserade med hjälp av 64 olika variabler och innehåller ytterligare information om datering och proveniens. Tabellen är organiserad som en binär indikatormatris. Den tillämpas i en statistisk analys (Falck, T. 2024. The Becoming of Boats. Craft Practices in Southern Norwegian Boatbuilding. 1050 – 1700 CE. PhD Thesis. Stockholm University). För att förklara innehållet i variablerna bifogas ett utdrag ur avhandlingen (kapitel 3). Här granskas, definieras och diskuteras användningen av tekniska variabler i tabellen. Thu, 07 Nov 2024 17:40:20 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-502 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-502 Stockholms universitet Tori Falck Ekonomiskt-demografiskt paneldataset över Danska Västindien (dagens US Virgin Islands), 1760-1914. Datasetet innehåller demografisk information om populationen, samt deras ägande av fast egendom. Datasetet är insamlat från primärdatakällor i danska Rigsarkivets samlingar för mer än 50 benchmark-år. Datasetet innehåller information om historiska individer, men alla individer i datasetet är sedan länge avlidna varför det i juridisk mening inte är persondata. Wed, 18 Sep 2024 15:20:37 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-75 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-75 Göteborgs universitet Klas Rönnbäck Stefania Galli Dimitrios Theodoridis Skånes ekonomisk-demografiska databas (SEDD) innehåller demografiska och socioekonomiska data från 1600-talet till idag. Informationen är hämtad ifrån nio stycken rurala socknar i Skåne (Ekeby, Frillestad, Halmstad, Hässlunda, Hög, Kågeröd, Kävlinge, Sireköpinge och Stenestad) samt från en tätort (Helsingborg), där kyrkböckernas uppgifter om individers födslar, dödsfall och giftermål länkats samman för att rekonstruera familjer och familjeförhållanden. Databasen är resultatet av ett samarbetsprojekt mellan Landsarkivet i Lund och Centrum för Ekonomisk Demografi vid Lunds universitet. Samarbetet har resulterat i en händelsedatabas (tillgänglig via Landsarkivet) och en forskningsdatabas. Beskrivningen nedan rör forskningsdatabasen som innehåller fem församlingar i Skåne: Halmstad, Hög, Kågeröd, Kävlinge och Sireköpinge. I dagsläget innehåller forskningsdatabasen data för 104 000 individer från 1646 fram till år 1968, som kompletterats med information från SCB för perioden fram till 2011. Individer följs från födsel eller inflyttning till död eller utflyttning. För närvarande excerperas även data för Landskrona under 1900-talet. Att det är en så pass heltäckande databas, samt att den kombinerar demografiska och socioekonomiska uppgifter, medför att SEDD är unik i Sverige. De demografiska variablerna inkluderar: Födslar Dödsfall Dödsorsaker Giftermål Inflyttning Utflyttning Födelseordning De socioekonomiska och hälsorelaterade variablerna inkluderar: Yrke Jordinnehav Bostadstyp Äganderätt Inkomst Längd Hälsa vid födsel Hälsa vid mönstring Till dessa finns hushållsvariabler såsom familjestorlek, position inom familjen etc. Syfte: Skånes ekonomisk-demografiska databas (SEDD) har som syfte att fungera som en forskningsinfrastruktur som kan tillgodose såväl den ekonomiska och demografiska forskningens som släkt- och hembygdsforskares behov. Mon, 01 Nov 2021 15:13:11 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0156-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0156-1 Lunds universitet Martin Dribe Patrick Svensson Tommy Bengtsson Databasen innehåller ett stort antal samtida beskrivningar från olika typer av dokument - direkta observationer i dagböcker, kamerala notiser om verksamheter som har påverkats av väderförhållanden, brevsamlingar, tidningsartiklar etc. - av väderförhållanden i Sverige inom nuvarande gränser. Tidsramen begränsas till perioden 1500-1870, men huvuddelen av arbetsinsatsen för datainsamling lades på tiden före de instrumentella temperaturmätningarnas början på 1700-talet. Databasen kan användas exempelvis för att belysa hur vädret påverkade en rad aktiviteter i det förindustriella samhället, såsom jordbruk, krigföring, sjöfart och bergshantering. Kartläggningar av extrema väderförhållanden kan vara ett annat användningsområde, liksom regionala jämförelser. Databasen skapades för projektet ”En svensk klimathistoria för nya tiden”, finansierat av Vetenskapsrådet 2006-2008, med fortsättning i projektet ”European climate of the last millennium (MILLENNIUM)”, finansierat av EU FP6 år 2006-2010. Professor Johan Söderberg, Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet, var initiativtagare. Övriga medverkande var Lotta Leijonhufvud, Dag Retsö, Ulrica Söderlind och Anders Moberg. Databasen innehåller ett stort antal samtida beskrivningar för perioden 1500–1870 från olika typer av dokument — direkta observationer i dagböcker, kamerala notiser om verksamheter som har påverkats av väderförhållanden, brevsamlingar, tidningsartiklar etc. — av väderförhållanden i Sverige inom nuvarande gränser. ** Databasens filstruktur och innehåll: Databasen är samlad i ett kalkylark (xlsx). Samma information presenteras också i en semikolon-separerad textfil (csv) (teckenuppsättning: Western Europe, ISO-8859-15/EURO). Filstorlek: 1,6 MB (xlsx) och 4,1 MB (csv). Antalet filrader, inklusive rubrikrad, är 20896. Utöver själva datafilen innehåller datasetet också en källförteckning i xlsx-format. Filen har två blad: "Otryckta källor" och "Bibliografi". Samma information presenteras också i två komma-separerade csv-filer (teckenuppsättning: Western Europe, ISO-8859-15/EURO). Den huvudsakliga filen med databasen innehåller information i åtta kolumner med följande rubriker: * År * Månad * Dag * Annan tidsangivelse * Område * Väder * Källa * Ytterligare hänvisning/information Tidpunkten för en väderobservation anges i kolumnerna "År", "Månad" och "Dag". När informationen inte finns tillgänglig i detta format används kolumnen "Annan tidsangivelse", t ex "Hösten" eller "Mellan 19/2 och 2/3". I vissa av dessa fall har koden 99 använts i kolumnen "Månad". Datumangivelserna för hela tidsperioden 1500-1870 är återgivna i enlighet med den gregorianska kalendern och kan därför avvika från ursprungskällornas för tiden före år 1753, då den gregorianska kalendern infördes i Sverige. Kolumnen "Område" anger ett ortsnamn eller annat geografiskt område som en observation avser. Beskrivningarna av vädret, och annan information som är relaterad till vädret, återfinns i kolumnen "Väder". Dessa beskrivningar bygger på såväl samtida otryckta och tryckta källor som på äldre eller modern litteratur. Information om konsekvenserna av olika slags väderförhållanden för människorna har tagits med så långt det varit möjligt. Det kan exempelvis handla om skördeutfall, torka, översvämningar mm. Kolumnen "Källa" anger en referens till det dokument där informationen om vädret finns. Det kan vara antingen i en originalkälla från den tid då väderhändelsen skedde eller en senare källa. Om det senare finns ofta originalkällan angiven i kolumnen ”Ytterligare hänvisning/information”. I vissa fall ges viss ytterligare relevant information från aktuell källa i denna kolumn. Kolumnen "Ytterligare hänvisning/information" används i de fall då relevant kompletterande källhänvisning eller annan information utöver det som står i kolumnen "Källa" finns tillgänglig. ** Huvudsakliga källor och insamlingsmetod: Datainsamlingen utfördes genom att systematiskt läsa igenom tillgängligt arkivmaterial och för ämnet relevant litteratur. Information som ansågs vara av klimathistoriskt värde infördes i databasen, antingen som ett citat eller i form av kommentarer, tillsammans med angivande av källmaterialet till varje enskild post (rad) i databasen. Varje sådan post avser en mer eller mindre specifikt angiven geografisk plats och antingen ett specifikt datum eller en ungefärlig tidsrymd. Data har insamlats längs tre huvudfåror: otryckt arkivmaterial, tryckta källor samt litteratur. Otryckt arkivmaterial har hämtats främst från Riksarkivet. För tiden 1500–1540 kommer data huvudsakligen från databasen Svenskt diplomatariums huvudkartotek (Sdhk). För tiden därefter har data från bland annat Riksregistraturet, en samling kopior av skrivelser som utgått från det kungliga kansliet, utnyttjats. Åtskilliga otryckta brev, dagböcker, räkenskaper och rapporter har också genomsökts. En särskilt omfattande enskild källa är Märta Helena Reenstiernas (känd som Årstafrun) dagböcker från Årsta Gård i Stockholm, skrivna under perioden 1793–1839 och förvarade i Nordiska museets arkiv. Dagböckerna innehåller ett stort antal anteckningar om lokala väderförhållanden. Mer än hälften av alla enskilda poster i databasen härrör från Årstadagböckerna. Tryckta källor innefattar utgåvor av källskrifter som Gustav Vasas brev i 29 volymer. Där finns också Vetenskapsakademiens handlingar som bland annat innehåller meteorologiska observationer. Kategorin litteratur rymmer en mängd lokalhistoriska framställningar. Här finns också tidiga försök till klimathistoriska översikter och tolkningar. Även företagshistorisk och militärhistorisk litteratur har använts. ** Primärforskarnas roller under databasens uppbyggnad Huvuddelen av arbetet med uppbyggnad av databasen gjordes under perioden 2006–2010 av Johan Söderberg, Lotta Leijonhufvud, Dag Retsö och Ulrica Söderlind vid ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet, under ledning av Johan Söderberg. Kurering av databasen inför publicering i SND utfördes under 2019–2020 av Lotta Leijonhufvud i samarbete med Anders Moberg, institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet. Tidigare, opublicerade, versioner av databasen har använts i följande studier (se publikationslistan): - Edvinsson et al. (2009). Väder, skördar och priser i Sverige. - Leijonhufuvud et al. (2010). Five centuries of Stockholm winter/spring temperatures reconstructed from documentary evidence and instrumental observations. - Wetter et al. (2014). The year-long unprecedented European heat and drought of 1540 – a worst case. - Retsö (2015). Documentary evidence of historical floods and extreme rainfall events in Sweden 1400–1800. Mon, 01 Feb 2021 08:43:12 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1216-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1216-1 Stockholms universitet Johan Söderberg Lotta Leijonhufvud Dag Retsö Ulrica Söderlind Anders Moberg The Repository and Workspace for Austroasiatic Intangible Heritage (RWAAI) är en digital multimediaresurs med syfte att underhålla forskningsmaterial som dokumenterar det immateriella kulturarvet för austroasiatiska folkgrupper på det sydostasiatiska fastlandet och i Indien. Det är den första resursen som är ägnad åt en särskild språkgrupp i denna varierande och dynamiska region. RWAAI syftar till att: Förena såväl äldre som nyskapat material och expertis till en unik, beständig och tillgänglig interdisciplinär resurs som dokumenterar språk och kultur i de austroasiatisk-talande folkgrupperna. Erbjuda ett digitalt arbetsutrymme där medarbetare kan lagra, organisera och återanvända sina forskningsmaterial. Möjliggöra presentationen av samlingar av immateriellt kulturarv för austroasiatiska talare, forskarkollegor och allmänheten genom att bistå bidragande medarbetare med digitalisering, katalogisering och presentation av deras forskningsmaterial. Sammanföra ett internationellt nätverk av austroasiatiska forskare och på så sätt skapa nya initiativ inom det framväxande eScience-området. Erbjuda kapacitetsuppbyggnad inom MSEA för att främja dokumentationen av immateriellt kulturarv, såväl som hållbar arkiveringsteknik och datahantering. Syfte: Att underhålla forskningsmaterial som dokumenterar det immateriella kulturarvet för austroasiatiska folkgrupper på det sydostasiatiska fastlandet och i Indien. Tue, 15 Dec 2020 14:01:56 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0056-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0056-1 Lunds universitet Niclas Burenhult Nicole Kruspe Riksantikvarieämbetet UV Öst genomförde under hösten 2004 en arkeologisk förundersökning del 1 vid Herstadbergs gård i Kvillinge socken, Norrköpings kommun. Undersökningen utfördes i form av sökschaktsgrävning inom de områden som planerades för exploatering. Undersökningen visade att endast obetydliga lämningar efter äldre tiders aktiviteter fanns bevarade runt omkring höjdpartiet där det gamla säteriet Herstadberg har legat. Runt den gamla säteribebyggelsen och husgrunden fanns endast få spår av aktiviteter och bebyggelse från tiden före 1800-talet då den nuvarande bebyggelsen uppfördes och området genomgick omfattande markarbeten. UV Öst bedömde efter avslutad förundersökning att de nu planerade exploateringsytorna inte innehöll lämningar som motiverade fortsatta undersökningar. Datamaterialet från förundersökningen sammanställdes och harmoniserades vid Uppsala universitet under 2014 . Detta skedde på uppdrag av Trafikverket samt Länsstyrelserna i Östergötland, Södermanland och Stockholms län, i ett projekt med syfte att sammanställa arkeologiska undersökningar och utredningar inom den beslutade korridoren för Ostlänken samt den närmsta omgivningen. Syfte: Syftet med undersökningen var att ta reda på i vilken utsträckning de delar av Herstadbergs bytomt som berördes av exploateringen innehöll äldre bevarade lämningar. Undersökningsområdet innehöll även topografiskt fördelaktiga lägen för gravar och boplatser från förhistorisk tid, och undersökningen skulle även syfta till att klargöra om sådana förekom. ZIP-filen innehåller data i form av fyra shape-filer med information om schakt, eventuella anläggningar samt övriga metadata från den arkeologiska undersökningen. Fri, 30 Oct 2020 10:42:34 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2409-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2409-1 Uppsala universitet Detta dataset presenterar information över statens skatteintäkter för 31 länder i Europa, Nordamerika och Sydamerika från 1800 (eller självständighet) till 2012. Länderna i datasetet är: Argentina, Australien, Österrike, Belgien, Bolivia, Brasilien, Kanada, Chile, Colombia, Danmark, Ecuador, Finland, Frankrike, Tyskland (Västtyskland mellan 1949 och 1990), Irland, Italien, Japan, Mexiko, Nya Zeeland, Norge, Paraguay, Peru, Portugal, Spanien, Sverige, Schweiz, Nederländerna, USA Storbritannien, USA, Uruguay och Venezuela. Med andra ord innehåller datasetet alla sydamerikanska, nordamerikanska och västeuropeiska länder med en befolkning på mer än en miljon plus Australien, nya Zeeland, Japan och Mexiko. Datasetet innehåller information om den centrala statens offentliga finanser. För att göra denna information jämförbar mellan länder har vi valt att normalisera de nominella intäktssiffrorna på två sätt: (i) som en andel av den totala budgeten och (ii) som en andel av den totala bruttonationalprodukten. Den centrala statens totala skatteintäkter är uppdelade baserat på Internationella valutafondens (IMF) handbok över statsfinanser från 2001. Denna ger en klassificering av intäktstyper och beskriver innehållet i varje klassificeringskategori. Med tanke på den bristfälliga historiska datan och våra projektbehov kombinerade vi några underkategorier. Till att börja med är vi intresserade av totala skatteintäkter (centaxtot), liksom andelarna av totala intäkter som kommer från direkta (centaxdirectsh) och indirekta (centaxindirectsh) skatter. Vidare mäter vi två underkategorier av direkt beskattning, nämligen skatter på egendom (centaxpropertysh) och inkomst (centaxincomesh). För indirekta skatter skiljer vi på punktskatter (centaxexcisesh), konsumtion (centaxconssh) och tullar (centaxcustomssh). För en mer detaljerad beskrivning av datan och insamlingsprocessen, se kodboken som finns tillgänlig i .zip-filen. Syfte: Detta dataset presenterar information över statens skatteintäkter för 31 länder i Europa, Nordamerika och Sydamerika från 1800 (eller självständighet) till 2012. Länderna i datasetet är: Argentina, Australien, Österrike, Belgien, Bolivia, Brasilien, Kanada, Chile, Colombia, Danmark, Ecuador, Finland, Frankrike, Tyskland (Västtyskland mellan 1949 och 1990), Irland, Italien, Japan, Mexiko, Nya Zeeland, Norge, Paraguay, Peru, Portugal, Spanien, Sverige, Schweiz, Nederländerna, USA Storbritannien, USA, Uruguay och Venezuela. Med andra ord innehåller datasetet alla sydamerikanska, nordamerikanska och västeuropeiska länder med en befolkning på mer än en miljon plus Australien, nya Zeeland, Japan och Mexiko. Datasetet innehåller information om den centrala statens offentliga finanser. För att göra denna information jämförbar mellan länder har vi valt att normalisera de nominella intäktssiffrorna på två sätt: (i) som en andel av den totala budgeten och (ii) som en andel av den totala bruttonationalprodukten. Den centrala statens totala skatteintäkter är uppdelade baserat på Internationella valutafondens (IMF) handbok över statsfinanser från 2001. Denna ger en klassificering av intäktstyper och beskriver innehållet i varje klassificeringskategori. Med tanke på den bristfälliga historiska datan och våra projektbehov kombinerade vi några underkategorier. Till att börja med är vi intresserade av totala skatteintäkter (centaxtot), liksom andelarna av totala intäkter som kommer från direkta (centaxdirectsh) och indirekta (centaxindirectsh) skatter. Vidare mäter vi två underkategorier av direkt beskattning, nämligen skatter på egendom (centaxpropertysh) och inkomst (centaxincomesh). För indirekta skatter skiljer vi på punktskatter (centaxexcisesh), konsumtion (centaxconssh) och tullar (centaxcustomssh). Detta dataset presenterar information över statens skatteintäkter för 31 länder i Europa, Nordamerika och Sydamerika från 1800 (eller självständighet) till 2012. Länderna i datasetet är: Argentina, Australien, Österrike, Belgien, Bolivia, Brasilien, Kanada, Chile, Colombia, Danmark, Ecuador, Finland, Frankrike, Tyskland (Västtyskland mellan 1949 och 1990), Irland, Italien, Japan, Mexiko, Nya Zeeland, Norge, Paraguay, Peru, Portugal, Spanien, Sverige, Schweiz, Nederländerna, USA Storbritannien, USA, Uruguay och Venezuela. Med andra ord innehåller datasetet alla sydamerikanska, nordamerikanska och västeuropeiska länder med en befolkning på mer än en miljon plus Australien, nya Zeeland, Japan och Mexiko. Datasetet innehåller information om den centrala statens offentliga finanser. För att göra denna information jämförbar mellan länder har vi valt att normalisera de nominella intäktssiffrorna på två sätt: (i) som en andel av den totala budgeten och (ii) som en andel av den totala bruttonationalprodukten. Den centrala statens totala skatteintäkter är uppdelade baserat på Internationella valutafondens (IMF) handbok över statsfinanser från 2001. Denna ger en klassificering av intäktstyper och beskriver innehållet i varje klassificeringskategori. Med tanke på den bristfälliga historiska datan och våra projektbehov kombinerade vi några underkategorier. Till att börja med är vi intresserade av totala skatteintäkter (centaxtot), liksom andelarna av totala intäkter som kommer från direkta (centaxdirectsh) och indirekta (centaxindirectsh) skatter. Vidare mäter vi två underkategorier av direkt beskattning, nämligen skatter på egendom (centaxpropertysh) och inkomst (centaxincomesh). För indirekta skatter skiljer vi på punktskatter (centaxexcisesh), konsumtion (centaxconssh) och tullar (centaxcustomssh). Wed, 19 Feb 2020 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1148-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1148-1 Lunds universitet Per F. Andersson Thomas Brambor Datan består av ojämlikhetsmått på kommunal nivå för 1871 och 1892 som presenteras i doktorsavhandlingen "Institutions, Inequality and Societal Transformations" av Sara Moricz. Datan består också av råmaterialet 1) tabel 1 från “Bidrag till Sverige official statistik R) Valstatistik. XI. Statistiska Centralbyråns underdåniga berättelse rörande kommunala rösträtten år 1892” (biSOS R 1892) 2) tabel 1 från “Bidrag till Sverige official statistik R) Valstatistik. II. Statistiska Centralbyråns underdåniga berättelse rörande kommunala rösträtten år 1871” (biSOS R 1871) Wed, 10 Apr 2019 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1098-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1098-1 Lunds universitet Sara Moricz