https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Detta är ett dataset med längd (standardlängd, mm), våtvikt (g), kondition (g/cm3x100) och ålder (+år) hos röding (Salvelinus alpinus) och öring (Salmo trutta) från ett helsjöförsök i två vattenkraftsmagasin i Jämtland. Näring (fosfor och kväve) tillsattes i Stor-Mjölkvattnet och uppströms liggande Burvattnet var referenssystem. Studien omfattar åren 2001-2009 och 2016, och näringsämnen tillfördes Stor-Mjölkvattnet under 8 på varandra följande år (2002-2009). En detaljerad metodbeskrivning finns i Milbrink et al. (2025), https://doi.org/10.1080/02705060.2025.2511868 Fri, 13 Jun 2025 13:45:08 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-145 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-145 Sveriges lantbruksuniversitet Tobias Vrede Göran Milbrink Emil Rydin Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen: Under hösten 2001 utförde Riksantikvarieämbetet UV Öst en arkeologisk slutundersökning av tre fornlämningar i Svartådalen. Undersökningen föranleddes av en om- och utbyggnad av Riksväg 32, delen Boxholm - Bleckenstad. De tre fornlämningarnas sammanlagda undersökningsyta utgjorde ca 9000 m2 och de undersökta fornlämningstyperna utgjordes huvudsakligen av boplatslämningar från neolitikum och äldre järnålder samt en grav från äldre järnålder. Fornlämningsmiljön i området består främst av lämningar från den äldre järnåldern; stensträngssystem, gravar och gravfält. Syfte: Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen: Inför den planerade om- och utbyggnaden av Riksväg 32 mellan Boxholm - Bleckenstad har Riksantikvarieämbetet, UV Öst slutundersökt tre fornlämningar i Öringe och Bleckenstad (RAÄ 332 respektive RAÄ 109, 111:2). ZIP-filen innehåller GIS-filer samt en Access datafil vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen. Arbetsmetoderna har i den mån det varit möjligt anpassats efter projektets arkeologiska målsättningar. Matjorden på de olika undersökningsområdena banades av med grävmaskin för att frilägga underliggande anläggningar och kulturlager. Jorden schaktades, under övervakning av en arkeolog, direkt till anläggningsnivå, med undantag av graven vid RAÄ 109. Graven röjdes från buskar och sly med hjälp av maskin men handrensades sedan i syfte att kunna upptäcka eventuella fynd samt yttre och inre konstruktionsdetaljer. Anläggningarna undersöktes i allmänhet genom att halva anläggningen grävdes och profilen dokumenterades. Anläggningar med särskilt intressanta konstruktionsdetaljer totalutgrävdes och dokumenterades även i plan. Fyllningarna från anläggningarna sållades eller gicks igenom på hackbord då det ansågs befogat. Samtliga anläggningar, lager, fynd och prover mättes in med totalstation och har registrerats i Intrasis. Fotografier har i första hand tagits med digitalkamera. I kulturlagren grävdes provrutor. Fyllningen sållades eller gicks igenom på hackbord. Rutorna grävdes för att få fram ett så stort fyndmaterial som möjligt- som sedan kan användas för jämförelser med andra regioner. Även i och i anslutning till den neolitiska huslämningen grävdes och sållades ett antal rutor för att kunna spåra eventuella slagplatser och/eller- fyndkoncentrationer. Tue, 01 Apr 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2005-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2005-1 Uppsala universitet I norra Fennoskandia är det vanligt med blockiga semialluviala vattendrag med grov glacialsediment. För att få en bättre förståelse om hur dessa vattendrag formas utfördes ett experiment i en strömränna med liknande förhållanden som dessa semialluviala forsar. Två lutningar användes, 2% och 5% med fem olika flöden i (Q1, Q2, Q10 & Q50) i en ränna som var 8 x 1.1 m med kornsorleksfördelning som liknande fältförhållanden. Fårans morfologi mättes med structure-from-motion photogrammetry (SfM) efter varje flöde för att skapa höjdmodeller (s.k. DEMs). Höjdmodellerna har en upplösning på 5 x 5 mm och visar utgångsförhållande samt efter varje flöde kördes. Det finns också shapefiler av digitaliserade sedimentkorn som är större än D84 som skapades baserat på utgångsförhållanden. Resultat från analyser baset på dessa höjdmodeller har konsekvenser för hur man bör restaurera lekbottnar för lax och öring i norra Fennoskandia samt betonar vikten av att förstå hur block påverkar vattendrags morfodynamik. Se också den engelska beskrivningen för mera detaljer. Fullständig beskrivning av datasetet finns tillgängligt på engelska. Wed, 21 Oct 2020 10:32:20 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2020-96-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2020-96-1 Umeå universitet Lina Polvi