https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Den longitudinella studien av könsskillnader i hälsobeteende och hälsa bland äldre (GENDER) är en studie av tvillingpar av motsatt kön födda mellan 1906 och 1925 (Gold et al., 2002). Delstudier: • Ett frågeformulär rörande hälsa- och hälsobeteenden skickades ut 1994 med svar från 1 210 tvillingar från 605 par där båda svarade. Medelåldern vid baslinjebedömningen var 74,43 år (SD 4,28) och alla var kaukasier. • En grundläggande undersökning utfördes 1995-1997 av 498 tvillingar (249 par) som var mellan 70 och 80 år. Undersökningen inkluderade en intervju och tester av kognitiv och fysisk funktion. • Ytterligare två frågeformulär genomfördes med fyra års intervall (1999-2001 och 2003-2005). • Slutligen skickades ett annat frågeformulär ut år 2007 till alla levande tvillingar som deltog i den första enkäten. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka könsskillnader i relation till hälsa och hälsobeteenden hos äldre. Frågor rörande subjektiv hälsa, vårdkonsumtion och beteenden, hälsoattityder, upplevd funktionsförmåga, personlighet, socialt nätverk samt formell och informell vård etc. finns tillgängliga. Data rörande handstyrka, blodtryck, muskelstyrka- och balans samt kognitiv funktionsförmåga finns tillgängliga. Information om blodvärden och gener finns även tillgängligt. Fri, 18 Mar 2022 12:54:52 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-46-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-46-1 Jönköping University Deborah Finkel Filer CTD_NBP2202_***.txt Postprocesserat data från SeaBird-sensorerna. Data fält: Tid (Matlabformat) - Tid (UTC) i Matlabs konvention (01-Jan-1900 00:00:00 är 693962.0) Tryck (dBar) Latitud (decimalgrader) Longitud (decimalgrader) Absolute Salinitet (g/kg) beräknad enligt http://www.teos-10.org Konservative temperatur (grader) beräknad enligt http://www.teos-10.org Syrgashalt (ml/l) Andel smältvatten (dimensionslös), beräknad enligt Wåhlin et al, 2024 Instrument: Dubbla paket bestående av en SBE19plus, en SBE43, och en pump (SBE5T) som opererades parallellt under alla dyk. Paketen har separarerade slangpaket med intag nära varandra. Följande är serienummer på sensorerna: Barbord: SBE19plus, serienummer: 19-7869, ingen SBE43 Styrbord: SBE19plus, serienummer: 19-7880 och SBE43, serienummer: 0081 SBE43 hade följande kalibreringskoefficienter: Soc = 0.5418; Voffset = -0.4828; Tau = 1.14; A = -4.1263e-003; B = 1.3268e-004; C = -2.1621e-006; Enom = 0.036; Postprocessering: Följande steg i postprocesseringen har gjorts: 1) Generell kontroll av kvalitet. Barbords pump hade en dålig kabel och eftersom det inte var något offset mellan barbord och styrbord så tog vi bort alla data från barbords sensorpaket. 2) Identifiera och ta bort spikar och anomalier. Spikar identifierades med följande filter: [b,a] = butter(5,0.1,'low'); Gränsen för spik gavs av följande parametrar: Temperatur: 0.1; Salinitet 0.01 och syrgashalt: 0.1. 3) Binnat data till 1 Hz från 4 Hz som det är i rådata 4) Justera offset baserat på fartygets post-processerade CTD (som kalibrerades efter expeditionen; se https://www.usap-dc.org/view/project/p0010249). Offset var +0.026 mS/cm för konduktivitet, +0.0002 oC för temperatur, och +0.22 ml/l för syrgashalt.   Filer NBP2202_**_10m.txt Isdraft (dvs djupet på gränsytan mellan hav och is) så som den definieras av multistrålekolod EM2040CX med serienummer 2105. Instrumentet monterades uppåtseende och med med 300 kHz frekvens. Data med kvalitetsflagga 13 eller högre lästes in i Eiva Navimodel Producer och griddades till 10 m. Datafälten är: latitud (decimalgrader), longitud (decimalgrader) Isdraft (m) Filer NBP2202_**_2m.txt Isdraft (dvs djupet på gränsytan mellan hav och is) så som den definieras av multistrålekolod EM2040CX med serienummer 2105. Instrumentet monterades uppåtseende och med med 300 kHz frekvens. Data med kvalitetsflagga 13 eller högre lästes in i Eiva Navimodel Producer och griddades till 2 m. Datafälten är: latitud (decimalgrader), longitud (decimalgrader) Isdraft (m) Filer NBP2202_**_1m.txt Isdraft (dvs djupet på gränsytan mellan hav och is) så som den definieras av multistrålekolod EM2040CX med serienummer 2105. Instrumentet monterades uppåtseende och med med 300 kHz frekvens. Data med kvalitetsflagga 13 eller högre lästes in i Eiva Navimodel Producer och griddades till 1 m. Datafälten är: latitud (decimalgrader), longitud (decimalgrader) Isdraft (m) Fil CTD_PostProcessed.txt Temperatur, salinitet och djup från en SBE49 CTD profil tagen genom ett borrhål genom isen på position 74° 22' 12.5328" S, 112° 32' 26.2782" W (74.370062 S, 112.540718 W). En Seabird SBE49 (SN 0219) FastCAT CTD profilerare monterades i en specialkonstruerad ram och fästes vid en winch-kabel med mekanisk terminering samt en elektronisk terminering för live-streamning av data. Ett nedkast och ett uppkast av salinitet och temperatur utfördes kl 14:46 UTC den 7 Feb 2022, med samplingrate 16 Hz. Kasten tog ungefär en timme varje väg. CTDn tillbringade ett par minuter vid havsbotten (1226 dB, enligt en RBRsolo), vilket gav upphov till artifakter i saliniteten på väg upp från botten. Post-processering: Data har filtrerats, justerats för pumpens hastighet samt binnats till 5 cm genom att använda SeaBirds post-processeringsalgoritmer (version 7.26.7.129). Ingen korrektion för termisk massa har gjorts. En offset-kalibrering gentemot (kalibrerade) CTD data från RV/IB Nathaniel B. Palmer och från AUVn gjordes, och konduktivitet skiftades därmed +0.015 mS/cm. Instrumentets noggranhet är ±0.002 °C och ±0.0003 S m−1 för temperatur och konduktivitet, respektive. Data fält: tryck (dB) Konservativ temperatur (grader) Absolut salinitet (g/kg) Fil dotson_cast_downcast.cnv Rådata för borrhåls-CTDn Datafält: Tryck (dB) Conduktivitet (mS/cm) Temperatur (in situ, oC) Scan (räknad) Flagga Fri, 04 Sep 2026 13:53:33 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-143 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-143 Göteborgs universitet Anna Wåhlin Anders Sjövall Mark Symons Li Ling Filip Stedt Clare Eayrs David Holland Projektets syfte är att utveckla bättre metoder för prevention av hjärtkärlsjukdom. Den bygger på hypotesen att bildbaserad information om subklinisk åderförkalkning (i) ökar precisionen i bedömningen av risk för hjärtkärlsjukdom, (ii) förbättrar kommunikationen och förståelsen av risken, och som en följd (iii) ökar motivation för och följsamhet till evidensbaserad läkemedelsbehandling och levnadsvaneförändring. 3500 friska deltagare med låg/måttlig risk för hjärtkärlsjukdom har, utöver konventionell riskfaktorbedömning och prevention inom ramen för Västerbottens Hälsoundersökningar, under 2013-2016 genomgått ultraljudsundersökning av halskärlen och randomiserats till två grupper. I interventionsgruppen informerades deltagaren och hens läkare med bild och grafik i färg om individens subkliniska åderförkalkning. Till kontrollgruppen gavs ingen information om ultraljudsresultaten. Uppföljning efter 1, 3 och 6 år omfattar provtagning avseende kliniska riskfaktorer, blodprov för analys av biomarkörer, omfattande enkäter samt intervjuer. Efter 3 och 6 år upprepades ultraljudsundersökningen och samtliga deltagare och deras läkare informerades om resultatet. I databasen ingår även registerdata avseende förskrivning av läkemedel, exponeringsdata för luftföroreningar, hälsoundersökningsdata 10 och 20 år före ingång i studien, samt för männen mönstringsdata. Efter 10 år inhämtas registerdata avseende endpoints: insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom. Åtkomst till VIPVIZAs dataportal och forskningsdata från VIPVIZA är möjlig i samarbete med forskare inom VIPVIZA-projektet. För närmare information kontakta PI Ulf Näslund ulf.naslund@umu.se Fri, 19 Nov 2021 12:03:13 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2020-204-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2020-204-1 Umeå universitet Margareta Norberg Ulf Näslund Patrik Wennberg SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell frågeundersökning - Den nationella SOM-undersökningen - i syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, politik och medier (SOM står för Samhälle Opinion Medier). Data samlas in via postala enkäter där möjlighet ges att svara på webben, och varje undersökning genomförs under så identiska förutsättningar som möjligt för att resultaten från de olika åren ska vara jämförbara. Den nationella SOM-undersökningens kumulativa dataset innehåller data från den nationella SOM-undersökningen från och med 1986. De frågor som inkluderas i superfilen är ett urval av de som ställts varje år i Den nationella SOM-undersökningen, med fokus på tidsserier (i regel med fler än fyra mätpunkter). Huvudsyftet är att etablera tidsserier som gör det möjligt att analysera hur olika samhällsförändringar påverkar människors attityder och beteenden. Datasetet har förändrats något i förhållande till kodboken, för att minska risken för bakvägsidentifiering. Följande förändringar har gjorts: Borttagna variabler: kommun, pinc2009, pinc2011, hinc1986, hinc1990, hinc1993, hinc1999, hinc2008, hinc2011, ssyk, occupation1986, Tillagda variabler: samhällsgrupp Aggregerade variabler: lan unionm_open SOM-institutet har även ett onlineverktyg för dataanalys, där du kan arbeta med data från de nationella SOM-undersökningarna direkt i din webbläsare. Du hittar det på https://som-institutet.se/dataanalys Wed, 18 Mar 2026 09:43:07 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0905-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0905-1 Göteborgs universitet Kvinnoundersökningen i Göteborg är en populationsstudie som bedrivs vid Göteborgs universitet. Studien startade 1968 som en tvärsnittsstudie omfattande 1462 kvinnor i åldrarna 38, 46, 50, 54 och 60 år. Sedan dess har deltagarna genomgått regelbundna uppföljningar 1974-75, 1980-81, 1992-1993, 2000-2001, 2004-2005, 2009-2010 och 2016-2017. Samtidigt har nya deltagare tillkommit. Vid undersökningarna 2004-2005 samt 2016-2017 inbjöds endast kvinnor 38 och 50 år gamla att delta för att möjliggöra en jämförelse av dessa ålderskohorter. Studien omfattar såväl kroppsliga och psykiska sjukdomar, hälsa, sociala och psykologiska faktorer som tand- och kostdata. Att studera faktorer hos kvinnor i medelåldern som har betydelse för utveckling av bland annat hjärtkärlsjukdom, diabetes, cancer, demens och andra psykiska sjukdomar i hög ålder är möjligt i kvinnostudien tack vare en lång uppföljningstid, hög deltagarfrekvens, och noggrann kartläggning av bortfall samt sjukdoms- och dödlighetsdata. Studien ger möjlighet att studera både longitudinella trender (förändring över tid hos individer) och sekulära trender (förändring i befolkningen över tid). Man har bl. a. studerat huruvida den ökade förbrukningen av östrogena hormoner och nya antidepressiva läkemedel i befolkningen har påverkat förekomsten av hjärtkärlsjukdom, demens och depression samt andelen som har behandling. De långa uppföljningstiderna har också gjort det möjligt att studera långtidsprognosen för dessa sjukdomar och om risken för långvarig sjukdom ökar med stigande ålder. I studien jämförs även kvinnor från olika födelsekohorter vid vissa åldrar för att studera sekulära trender i hälsorelaterade variabler, som exempelvis fetma och tandhälsa. Frågorna i enkäterna har i så så liten grad som möjligt ändrats mellan varje undersökningsomgång. Kvinnoundersökningen samarbetar med H70-studien som startade 1971, en studie av manliga och kvinnliga 70-åringar i Göteborg och koordineras av flera forskargrupper, framför allt inom allmänmedicin, epidemiologi, psykiatri och geriatrik. Kvinnor i Kvinnoundersökningen erbjöds de åren de fyllde 70 år att delta i H70-studien (1992, 2000) samt till en uppföljning av 75-åringar som genomfördes 2005-2006. Syfte: Syftet med studien var från början att undersöka anemi och hälsofaktorer relaterad till menopaus, men har sedan omfattat även att undersöka faktorer hos kvinnor i medelåldern som har betydelse för utveckling av bland annat hjärtkärlsjukdom, diabetes, cancer, demens och andra psykiska sjukdomar i hög ålder. Sun, 01 Jan 2012 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0009-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0009-1 Göteborgs universitet Cecilia Björkelund Lauren Lissner Calle Bengtsson Tore Hällström Margareta Ahlqwist