https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Syftet med studien var att testa om Rotational Thromboelastometry (ROTEM) indikerar att patienter med COVID-19 är benägna att bilda blodproppar. Även om provet skiljer sig åt beroende på om patienter på vanlig vårdavdelning testas jämfört med patienter på mer avancerade vårdavdelningar. Se utförligare beskrivning i den engelska versionen av katalogposten. För detaljer se artikeln: https://doi.org/10.1007/s11239-020-02312-3 Mon, 24 Aug 2020 05:49:18 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2020-43-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2020-43-1 Karolinska Institutet Lou Almskog Anna Ågren En särskilt viktig grupp i massmediesammanhang är barn och ungdom. Man antar att de intryck barnen redan från tidig ålder mottar från massmedierna starkt påverkar hur de uppfattar sig själva, det svenska samhället och vår internationella omgivning. Forskningsprogrammet Mediapanel undersökte dessa frågor. Programmet var uppbyggt kring en så kallad panelstudie, där skolungdomar i Växjö och förskolebarn och skolungdomar i Malmö vid flera tillfällen intervjuades om sina massmedievanor. Mediapanelens databas började byggas upp i mitten av 1970-talet och sträcker sig över närmare 25 år. Totalt innehåller den data om drygt 5 000 barns och ungdomars familjebakgrund och uppväxtmiljö, aktiviteter, medieanvändning och attityder till medierna. Mediapanel-programmets design bygger på en kombination av longitudinella studier och tvärsnittsstudier viket gör det möjligt att jämföra jämnåriga kohorter av barn och ungdomar från olika tidsperioder, t ex ungdomar på 70-talet med ungdomar i samma ålder på 80- respektive 90-talet. Det är även möjligt att longitudinellt följa samma barn från förskole- och lågstadieåldern, genom skolåldern och ungdomstiden, upp till vuxen ålder. Frågorna täcker ett brett spektrum och behandlar t ex hur barn och ungdomar identifierar sig med individer på TV-skärmen, vad de tar del av, hur beroende de upplever sig vara av t ex TV, men också vilka alternativa aktiviteter de deltar i, hur mycket de umgås med familj och kamrater. Även frågor om hur de ser på världen i stort, liksom om deras uppfattning om Sverige och sin egen framtid. Syfte: Försöka förklara hur medievanor uppstår, hur de förändras med barnens ålder, vilka faktorer hos barnen själva och i barnens omgivning som hänger samman med en viss medieanvändning, samt vilka konsekvenser detta kan få. Datainsamlingsår 1987/1988. Kohort: Växjö, födda 1969, 19-åringar. Fri, 01 Jan 1999 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0700-30 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0700-30 Linnéuniversitetet Karl Erik Rosengren Sven Windahl Ulla Johnsson-Smaragdi Ingrid Höjerback Inga Sonesson Data består av 32 predikningar, hållna i församlingar som tillhör Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan och är belägna i Stockholm, Göteborg och Malmö, i Covid-19 pandemins inledning - närmare bestämt Kristi himmelsfärd och söndagen före pingst 2020. Majoriteten av predikningarna (27 st) är transkriberingar av digitalt förmedlade, dvs liveströmmade eller förinspelade och därefter publicerade på en digital plattform. Datasetet innehåller också 5 predikomanus från predikningar som enbart hållits i en lokal församling. Predikningarna är kategoriserade efter om den är digitalt eller lokalt framförd (D/L), om den hölls av en predikant från en församling i Svenska kyrkan eller Equmeniakyrkan (SvK/Eq), om det var Stockholm, Göteborg eller Malmö (S, G eller M) samt en siffra. DEqG2 betyder alltså "Digital predikan från en Equmeniakyrkanförsamling i Göteborg, nr 2". Wed, 10 Apr 2024 08:14:12 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-305 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-305 Enskilda Högskolan Stockholm Frida Mannerfelt I projektet “Impacts of the COVID-19 Pandemic on Forest Resource Use by Rural Communities in India” undersöks vilken roll skogsplantager har som skyddsnät för hushåll på landsbygden som drabbats av covid-19-pandemin. Uppgifterna samlades in 2021-22. Datasetet innehåller rådata från projektet. För utförligare beskrivning se den engelska versionen. Tue, 26 Mar 2024 09:29:48 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-212 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-212 Sveriges lantbruksuniversitet Harry Fischer William Schultz Anthony Filippi Forrest Fleischman Divya Gupta Burak Güneralp Vijay Ramprasad Pushpendra Rana Claudia Rodriguez-Solorzano Devanshi Singh Detta dataset innehåller nyhetsartiklar från svenska nyhetssajter under coronapandemin 2020–2021. Syftet var att utveckla och testa nya metoder för insamling och analyser av stora nyhetsmaterial. Totalt finns det 677 151 artiklar insamlade från 19 nyhetssajter under 2020-01-01 till 2021-04-26. Artiklarna samlades in genom web scraping av alla länkar på nyhetssajterna varannan timme, dag och natt. Datasetet innehåller också cirka 45 miljoner tidsstämplar där artiklarna fanns på förstasidorna (hemsidorna och huvudavdelningarna på varje nyhetssajt, exempelvis inrikes, sport, ledare, etc.). Detta möjliggör detaljerad analys av vilka artiklar läsare sannolikt exponerades för när de besökte nyhetssajten ifråga. Tidsupplösningen är (som tidigare nämnts) två timmar, vilket innebär att du kan upptäcka förändringar i vilka artiklar som fanns på förstasidorna varannan timme. De 19 nyhetssajterna är aftonbladet.se, arbetet.se, da.se, di.se, dn.se, etc.se, expressen.se, feministisktperspektiv.se, friatider.se, gp.se, nyatider.se , nyheteridag.se, samnytt.se, samtiden.nu, svd.se, sverigesradio.se, svt.se, sydsvenskan.se och vlt.se. På grund av upphovsrätt är hela texten inte tillgänglig utan har omvandlats till en så kallad document-term matrix (i long format) som innehåller frekvensen av alla ord för varje artikel (totalt 80 miljoner ord). Varje artikel innehåller också omfattande metadata som extraherades från artiklarna (URL, dokumenttitel, artikelrubrik, författare, publiceringsdatum, redigeringsdatum, språk, avsnitt, taggar, kategori) och metadata som härleddes av enkla heuristiska algoritmer (sidtyp , artikelgenre, betalvägg). Datasetet består av följande: article_metadata.csv (53 MB): Filen innehåller information om varje nyhetsartikel, en artikel per rad. Totalt finns det 677,151 observationer och 17 variabler. article_text.csv (236 MB): Filen innehåller id till varje nyhetsartikel och anger hur många gånger ett specifikt ord används i en nyhetsartikel. Filen innehåller 80,090,784 observationer and 3 variabler i long format. frontpage_timestamps.csv (175 MB): Filen anger när varje nyhetsartikel hittades på första sidan (hemsida och huvudsektioner) på nyhetssidorna. Filen innehåller 45,337,740 observationer och 4 variabler i long format. Mer information om innehållet i filerna finns i README-filen. Där finns även R-kod för användning av data. Tue, 02 Nov 2021 08:00:06 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2021-256-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2021-256-1 Göteborgs universitet Peter M. Dahlgren En särskilt viktig grupp i massmediesammanhang är barn och ungdom. Man antar att de intryck barnen redan från tidig ålder mottar från massmedierna starkt påverkar hur de uppfattar sig själva, det svenska samhället och vår internationella omgivning. Forskningsprogrammet Mediapanel undersökte dessa frågor. Programmet var uppbyggt kring en så kallad panelstudie, där skolungdomar i Växjö och förskolebarn och skolungdomar i Malmö vid flera tillfällen intervjuades om sina massmedievanor. Mediapanelens databas började byggas upp i mitten av 1970-talet och sträcker sig över närmare 25 år. Totalt innehåller den data om drygt 5 000 barns och ungdomars familjebakgrund och uppväxtmiljö, aktiviteter, medieanvändning och attityder till medierna. Mediapanel-programmets design bygger på en kombination av longitudinella studier och tvärsnittsstudier viket gör det möjligt att jämföra jämnåriga kohorter av barn och ungdomar från olika tidsperioder, t ex ungdomar på 70-talet med ungdomar i samma ålder på 80- respektive 90-talet. Det är även möjligt att longitudinellt följa samma barn från förskole- och lågstadieåldern, genom skolåldern och ungdomstiden, upp till vuxen ålder. Frågorna täcker ett brett spektrum och behandlar t ex hur barn och ungdomar identifierar sig med individer på TV-skärmen, vad de tar del av, hur beroende de upplever sig vara av t ex TV, men också vilka alternativa aktiviteter de deltar i, hur mycket de umgås med familj och kamrater. Även frågor om hur de ser på världen i stort, liksom om deras uppfattning om Sverige och sin egen framtid. Syfte: Försöka förklara hur medievanor uppstår, hur de förändras med barnens ålder, vilka faktorer hos barnen själva och i barnens omgivning som hänger samman med en viss medieanvändning, samt vilka konsekvenser detta kan få. Datainsamlingsår 1987/1988. Kohort: Malmö, födda 1969, 19-åringar. Fri, 01 Jan 1999 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0700-28 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0700-28 Linnéuniversitetet Karl Erik Rosengren Sven Windahl Ulla Johnsson-Smaragdi Ingrid Höjerback Inga Sonesson sv-covid-19 är en samling svenska nyhetestexter, vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar och artiklar från vissa bloggar och sociala medier, till exempel Flashback och Twitter, som började publiceras i början av coronaviruspandemin (tidigt 2020). Korpusen består av drygt åtta miljoner ord och 9000 artiklar. Korpusen innehåller olika texttyper och texter med olika stilnivåer. Texterna har märkts upp med ordklasstaggar, morfologisk analys och lemma, samt viss strukturell och funktionell information, som till exempel författarnamn. Mon, 01 Jan 2024 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/doi-10-23695-k6fh-4f59 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/doi-10-23695-k6fh-4f59 Göteborgs universitet Datasetet består av intervjuer med vårdpersonal (s.k. ASHAs) och kvinnor på landsbygden i Sirmaurdistriktet i Himachal Pradesh, Indien. Intervjuerna dokumenterar ASHA-arbetarnas upplevelser under COVID-19-pandemin, bland annat deras upplevelser av risk, utmaningar och ansvar under pandemin. Intervjuerna med kvinnor på landsbygden i samma region beskriver deras upplevelser av att hantera hushåll, barn och andra utmaningar under pandemin. Respondenterna valdes genom snöbollsmetoden och intervjuerna utfördes över telefon p.g.a. pandemirelaterade reserestriktioner. Se den engelska beskrivningen för mer detaljer. Thu, 14 Dec 2023 09:26:12 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-214 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-214 Sveriges lantbruksuniversitet Falak Jalali Carly Nichols Harry Fischer En särskilt viktig grupp i massmediesammanhang är barn och ungdom. Man antar att de intryck barnen redan från tidig ålder mottar från massmedierna starkt påverkar hur de uppfattar sig själva, det svenska samhället och vår internationella omgivning. Forskningsprogrammet Mediapanel undersökte dessa frågor. Programmet var uppbyggt kring en så kallad panelstudie, där skolungdomar i Växjö och förskolebarn och skolungdomar i Malmö vid flera tillfällen intervjuades om sina massmedievanor. Mediapanelens databas började byggas upp i mitten av 1970-talet och sträcker sig över närmare 25 år. Totalt innehåller den data om drygt 5 000 barns och ungdomars familjebakgrund och uppväxtmiljö, aktiviteter, medieanvändning och attityder till medierna. Mediapanel-programmets design bygger på en kombination av longitudinella studier och tvärsnittsstudier viket gör det möjligt att jämföra jämnåriga kohorter av barn och ungdomar från olika tidsperioder, t ex ungdomar på 70-talet med ungdomar i samma ålder på 80- respektive 90-talet. Det är även möjligt att longitudinellt följa samma barn från förskole- och lågstadieåldern, genom skolåldern och ungdomstiden, upp till vuxen ålder. Frågorna täcker ett brett spektrum och behandlar t ex hur barn och ungdomar identifierar sig med individer på TV-skärmen, vad de tar del av, hur beroende de upplever sig vara av t ex TV, men också vilka alternativa aktiviteter de deltar i, hur mycket de umgås med familj och kamrater. Även frågor om hur de ser på världen i stort, liksom om deras uppfattning om Sverige och sin egen framtid. Syfte: Försöka förklara hur medievanor uppstår, hur de förändras med barnens ålder, vilka faktorer hos barnen själva och i barnens omgivning som hänger samman med en viss medieanvändning, samt vilka konsekvenser detta kan få. Datainsamlingsår 1989/1990. Kohort: Växjö, födda 1969, 21-åringar. Fri, 01 Jan 1999 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0700-33 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0700-33 Linnéuniversitetet Karl Erik Rosengren Sven Windahl Ulla Johnsson-Smaragdi Ingrid Höjerback Inga Sonesson En särskilt viktig grupp i massmediesammanhang är barn och ungdom. Man antar att de intryck barnen redan från tidig ålder mottar från massmedierna starkt påverkar hur de uppfattar sig själva, det svenska samhället och vår internationella omgivning. Forskningsprogrammet Mediapanel undersökte dessa frågor. Programmet var uppbyggt kring en så kallad panelstudie, där skolungdomar i Växjö och förskolebarn och skolungdomar i Malmö vid flera tillfällen intervjuades om sina massmedievanor. Mediapanelens databas började byggas upp i mitten av 1970-talet och sträcker sig över närmare 25 år. Totalt innehåller den data om drygt 5 000 barns och ungdomars familjebakgrund och uppväxtmiljö, aktiviteter, medieanvändning och attityder till medierna. Mediapanel-programmets design bygger på en kombination av longitudinella studier och tvärsnittsstudier viket gör det möjligt att jämföra jämnåriga kohorter av barn och ungdomar från olika tidsperioder, t ex ungdomar på 70-talet med ungdomar i samma ålder på 80- respektive 90-talet. Det är även möjligt att longitudinellt följa samma barn från förskole- och lågstadieåldern, genom skolåldern och ungdomstiden, upp till vuxen ålder. Frågorna täcker ett brett spektrum och behandlar t ex hur barn och ungdomar identifierar sig med individer på TV-skärmen, vad de tar del av, hur beroende de upplever sig vara av t ex TV, men också vilka alternativa aktiviteter de deltar i, hur mycket de umgås med familj och kamrater. Även frågor om hur de ser på världen i stort, liksom om deras uppfattning om Sverige och sin egen framtid. Syfte: Försöka förklara hur medievanor uppstår, hur de förändras med barnens ålder, vilka faktorer hos barnen själva och i barnens omgivning som hänger samman med en viss medieanvändning, samt vilka konsekvenser detta kan få. Datainsamlingsår 1989/1990. Kohort: Malmö, födda 1969, 21-åringar. Fri, 01 Jan 1999 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0700-31 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0700-31 Linnéuniversitetet Karl Erik Rosengren Sven Windahl Ulla Johnsson-Smaragdi Ingrid Höjerback Inga Sonesson