https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Denna studie är en del av projektet GINFRA – green rights-of-way infrastructure for biodiversity and ecosystem services. Projektets huvudsyfte var att kvantifiera om linjära infrastrukturmiljöer (vägkanter och kraftledningsgator) bidrar till mångfalden av växter och insekter i olika rumsliga skalor. Detta gjordes genom att uppskatta hur linjära infrastrukturmiljöers mängd i landskapet bidrar till mångfalden samt hur mycket de bidrar till landskapets konnektivitet. Datan samlades in genom inventeringen av humledrottningar på 20 lokaler i Uppland, Sverige under våren och sensommaren 2020. Lokalerna parades så att hälften av dem var artrika vägkanter som hade en gradient i trafikintensitet från ~100 till ~6000 fordon per dag, och den andra hälften hade en liknande gradient i trafikintensitet men hade artfattiga eller gräsdominerande vägkanter. Inventeraren gick en 2 km lång transekt (1 km på varje sida av vägen) och registrerade alla döda och levande humledrottningar. Datauppsättningen består av 403 observationer. Varje observation motsvarar en observerad humledrottning, om de hittades döda eller levande och vilket beteende de uppvisade när de observerades. Datan samlades in vid 4 besök, 2 på våren och 2 på sensommaren. Väderinformation finns också i datasetet, liksom information om vägkantens genomsnittliga bredd. Datafilen Queen_mortality_and_behaviour.csv innehåller 403 rader och 12 kolumner. Se den allmänna beskrivningen och dokumentationsfilen för mer information. Thu, 30 Jun 2022 13:58:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-50-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-50-1 Sveriges lantbruksuniversitet Juliana Dániel-Ferreira Åsa Berggren Riccardo Bommarco Jörgen Wissman Erik Öckinger Naturens kalender (www.naturenskalender.se) drivs av Svenska fenologinätverket, som är ett nätverk med flera universitet, myndigheter och föreningar. SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, är nätverkets huvudman. Huvuduppgiften för Naturens kalender är att samla in observationer av vårtecken, hösttecken och annat i naturens kalender. Data om naturens kalender samlas in på två olika sätt. Dels bedrivs en långsiktig miljöövervakning i form av ”kalendrar” där rapporter om fenologiska observationer samlas in över hela året, dels genomför vi korta ”kollar” där vi tar en ögonblicksbild av naturens kalender i landet vid en viss tidpunkt på året. Den långsiktiga miljöövervakningen genomförs av frivilliga och professionella medborgarforskare, s.k. fenologiväktare, i Växtkalendern (från 2008) och Fågelkalendern (från 2016). Under åren 2015-2018 fanns också Bikalendern, som förutom att samla in observationer av växters fenologi, också registrerade aktiviteter som biodlare utförde på bigården som beskriver binas aktiviteter och skötsel. Motiv och syfte Fenologiska förändringar i naturen är den tydligaste biologiska effekten av en klimatförändring. Vårtecken, hösttecken, växtsäsongens start, slut, längd och andra händelser i naturens kalender är kopplade till grundläggande egenskaper hos ekosystemen. Samspelet mellan olika arter, t.ex. växterna och deras pollinatörer, påverkas också, om naturens kalender ändras. En förändring av naturens kalender får också effekt för landets alla pollenallergiker eftersom både tidpunkten och längden på pollenperioden ändras. Observationer som samlas in i Naturens kalender kan jämföras med motsvarande observationer som gjordes för över 100 år sedan (se Svenskt historiskt fenologidataset, som också publicerats via SND), för att upptäcka fenologiska förändringar över tid som kan bero på klimatförändringar. Målet med Naturens kalender är att samla in data om allt från första vårtecken till sista hösttecken, så att vi kan erbjuda landsomfattande data till alla intresserade, för att underlätta forskning, miljömålsarbete och information och göra oss bättre rustade att möta klimatförändringens effekter. Data från Naturens kalender används exempelvis till uppföljningen av de svenska miljömålen genom miljömålsindikatorn ”Växternas växtsäsong” (www.slu.se/vaxternasvaxtsasong). Via SND tillgängliggörs tre dataset: Växtkalendern, Bikalendern och Vårkollen, som alla kommer från samma databas i Naturens kalender. Fågelkalenderns data publiceras i Artportalen (www.artportalen.se). I Bikalendern har medborgarforskare rapporterat in observationer av hur - dragande växters blomning - bin och humlors drag - levandestatus på bisamhället - stödutfodring - yngelklot - honungsproduktion - skattlådor - förekomst av varroa-kvalster har utvecklats under säsongen. Målet är att bidra med landsomfattande data för att bättre kunna följa, förstå och förutse klimatförändringens effekter på biodling i Sverige. Datasetet innehåller en fil med observationsdata (beekeepers_calendar_2015-2021.csv), en PDF-fil (metadata_beekeepers_calendar_2015-2021.pdf) med metadata som beskriver ingående variabler och listor på ingående arter och faser, samt en PDF-fil (bikalendern_fenologimanual_2015.pdf), som är den instruktion som de som rapporterar kan läsa. Observationsdatafilen innehåller totalt 1 948 observationer specifika för bikalendern. Observationsdatafilen kan användas fristående, övriga kan ses som kompletterande information för att förstå innehållet i denna (liksom att få fenologiska faserna i engelsk översättning). OBS! Datasetet Naturens kalender - Bikalendern innehåller enbart uppgifter som är specifikt för biodlingen. För att kunna studera interaktionen mellan aktiviteterna i bikupan och dragande växters fenologi, behövs även datasetet "Naturens kalender - Växtkalendern", som finns som ett separat dataset i denna publikation. Bikalendern drevs aktivt under åren 2015-2018, men datainsamlingen har pågått fram till 2021, vilket ingår i detta dataset. Koordinaterna för observationsplatserna har gjorts diffusa för att ta bort möjligheten att spåra observatören (avrundning till 3 decimaler). Fri, 03 Jun 2022 12:16:50 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-86-3 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-86-3 Sveriges lantbruksuniversitet Ola Langvall Åslög Dahl Kjell Bolmgren Denna publikation är en del av projektet GINFRA – green rights-of-way infrastructure for biodiversity and ecosystem services. Projektets huvudsyfte var att kvantifiera om linjära infrastrukturmiljöer (såsom vägkanter och kraftledningsgator) bidrar till mångfalden av växter och insekter i olika rumsliga skalor. Detta gjordes genom att uppskatta hur linjära infrastrukturmiljöers mängd i landskapet bridrar till mångfalden samt hur mycket de bidrar till landskapets konnektivitet. Datan samlades genom ett försök som syftade på att spåra blombesökande insekters rörelser med fluorescerande puder. Blommor markerade med pudret placerades i 20 lokaler som varierade i trafikintensitet och vägrenenskvalité. Datasetet utgör 240 observationer. De första 120 observationer tillhör den blåa färgen och de sista 120 observationer tillhör den röda färgen. Thu, 26 Aug 2021 14:04:52 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2021-215-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2021-215-1 Sveriges lantbruksuniversitet Juliana Dániel-Ferreira Åsa Berggren Jörgen Wissman Erik Öckinger Dessa data beskriver artrikedom av växter, dagfjärilar och humlor i linjära infrastrukturmiljöer (vägkanter och kraftledningar), och historisk och nutida täckning av gräsmarker i en 2 km buffert runt respektive plats. Se engelsk beskrivning för mer detaljerad information. Datamängden består av 112 rader och 15 kolumner, exklusive rubriker. Varje rad innehåller information om en studerad habitat (totalt 112). Se den engelska informationen för en beskrivning av informationen i varje kolumn. Tue, 31 Jan 2023 10:00:07 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-246-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-246-1 Sveriges lantbruksuniversitet Svenja Horstmann Data innehåller information om 16 ekosystemtjänst-indikatorer som mättes i 13 fält med insådder av en blandning av klöverarter på en del av fältet. Alla mätningar gjordes i den insådda ytan samt i en närliggande kontroll utan insådd på samma fält. En mer utförlig beskrivning ges på engelska. Data i filen 'combined_dataset.csv' innehåller information om olika ekosystemtjänst-indikatorer som samlades in från 13 fält ('field_ID') och två olika behandlingar per fält (intercropped and control). 27 rader. En utförligare beskrivning ges på den engelska sidan. Mon, 16 Jan 2023 15:23:13 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-258-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-258-1 Sveriges lantbruksuniversitet Fabian Boetzl Ola Lundin Den mesta forskningen om biologin hos det västliga honungsbiet (Apis mellifera) fokuserar på arbetsbina, men kunskapen om drönarna är bristfällig trots deras viktiga roll vid parning med en jungfrulig drottning. Tillgänglig information om deras ekologi och beteende baseras huvudsakligen på direkta observationer, vilket kräver intensiv erfarenhet och kunskap om honungsbin. Endast två nyligen genomförda studier i Frankrike och Argentina har övervakat drönare kontinuerligt, men endast i form av en enda observationskupa eller under en kort tidsperiod. Därför saknas det fortfarande studier som kontinuerligt har övervakat drönarnas flygaktivitet under hela parningssäsongen. Dessutom känner vi inte till några studier som har jämfört ekologin och beteendet hos drönare mellan olika underarter av Apis mellifera. Förutom syftet att analysera ekologin och beteendet hos drönare under våren och sommaren i Sverige, där klimatet utgör en utmaning för honungsbin, var målet med detta projekt att jämföra den inhemska, men hotade, underarten Apis mellifera mellifera (Mel) med hybriden "Buckfast" (Apis mellifera x, Buck). I Sverige är det den senare som är vanligast i dagens biodling. Aktivitetsdata vid ingången till bikuporna samlades in med hjälp av RFID-teknik (Radio Frequency Identification) i två olika bigårdar med vardera 8 bisamhällen. RFID-tekniken möjliggör kontinuerlig övervakning av bin som är märkta med ett mikrochip på bröstkorgen. Härigenom märktes endast nyfödda drönare med en maximal ålder på 3 dagar. Vidare studerades drönarnas aktivitet och beteende vid ingången till bikupan med hjälp av videoinspelningar. Väderparametrar mättes med väderstationer som installerats i bigårdarna, vilket möjliggjorde en direkt analys av aktiviteten i förhållande till väderförhållandena (temperatur, vindhastighet, regn, luftfuktighet). Wed, 14 Feb 2024 14:58:09 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-211 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-211 Högskolan i Skövde Finja Schaumann Data om kemiska föreningar utvunna från honungsbiyngel (Apis mellifera) i en varroaresistent och varroamottaglig population. Prover togs 0, 6, 12, 18, 24 och 36 timmar efter avtäckning av yngel genom nedsänkning av puppor i pentan under 10 minuter. 6 bikupor från varje population användes och 3 replikat togs per bikupa per tidpunkt. FAME-kolonnen beräknades genom att tillsätta metylpalmitat, linoloat och stearat tillsammans, medan FAEE-kolumnen beräknades genom att tillsätta etylpalmitat, linoloat och stearat tillsammans. Prover analyserades med användning av gaskromatografi. R version 4.4.0 och RStudio version 1.4.1.748 användes för att analysera data. Alla paket och deras version listas i det bifogade R-skriptet. Inkluderade datafiler: Scaramella_et_al_2024_Contrast.tsv: 16 rader × 12 kolumner Scaramella_et_al_2024_Data.tsv: 210 rader × 14 kolumner Mon, 24 Jun 2024 13:15:10 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-173 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-173 Sveriges lantbruksuniversitet Nicholas Scaramella Barbara Locke Vi genomförde ett försök med burar under 2021 på ett fält utanför Uppsala för att testa hur pollinering av humlor, manuell ogräsrensning och fungicidapplicering interaktivt formar skördekomponenter av åkerböna (Vicia faba), och hur ogräsrensning och fungicidapplicering påverkar humlornas födosöksbeteende (t.ex. nektarstöld eller legitim pollinering). För detta använde vi oss av fyra behandlingar, självpollinering versus insektspollinering korsad med och utan ogräs. Dessutom delades varje bur upp i två delytor, där den ena delytan av åkerbönan besprutades med fungicid (Signum), och den andra besprutades med destillerat vatten som en kontroll. Vi replikerade varje behandling sju gånger, så att experimentet bestod av 28 burar. Mer information om data finns i den engelska beskrivningen och i filen Metadata.txt. Wed, 20 Nov 2024 15:43:28 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-430 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-430 Sveriges lantbruksuniversitet Chloë Raderschall Data samlades in i Uppsala, Sverige, mellan 2019 och 2021. Bikupor med varroaresistenta bidrottningar från Oslo, Norge (n=3), Gotland, Sverige (n=5), och Avignon, Frankrike (n=4), samt icke-resistenta kontrollpopulationer från Uppsala, Sverige (n=5) etablerades och placerades vid SLU Lövsta fältforskningsstation (GPS-koordinater: 59° 50’ 2.544”N, 17° 48’ 47.447”E). Reproduktionsframgången för varroakvalster mättes i yngelramar som antingen varit tillgängliga eller otillgängliga för arbetsbina. Avskiljare till ramarna installerades direkt efter täckning och nio dagar senare dissekerades yngelramarna. Cellernas lock avlägsnades med skalpell, och därefter avlägsnades försiktigt bipuppan och kvalstren från varje cell med pincett och pensel. Antalet framgångsrika reproduktionsförsök, definierat som att ett moderkvalster gett upphov till en hane och minst ett nytt honkvalster, räknades. Om detta kriterium inte uppfylldes bedömdes detta som ett misslyckat reproduktionsförsök, och orsaken till detta noterades. Data analyserades i R version 4.0.1, i R Studio 1.3.959. En linjär blandad modell användes för att jämföra kvalstrets fekunditet och effekten av behandlingarna mellan de olika bipopulationerna, där varroakvalstrets reproduktionsframgång användes som responsvariabel, populationens ursprung och om bina haft eller inte haft tillgång till yngelramarna användes som oberoende variabel, och koloni och år som slumpvariabel. Minstakvadratmetoden användes för att jämföra behandlingar mellan individuella populationer. Scaramella_et_al_2023_Data.tsv - Datauppsättning består av 34 rader och 21 kolumner. Bisamhällets demografi och behandling är listade. All insamlad data är räknedata och förklaras mer detaljerat i README-filen. Det R-skript som använts i analysen bifogas. Det är uppdelat i två sektioner där den första använts för den statistiska analysen och den andra för att göra de grafer som ingår i artikeln. Se SECTION 1 - ANALYSIS och SECTION 2 – PLOTs Scaramella_et_al_2023_Analysis_Code_log.txt och Rplots.pdf kan, givet att skriptet finns i samma katalog som datafilerna och nödvändiga paket installerats (se sessionInfo.txt), återskapas genom att köra: Rscript Scaramella_et_al_2023_Analysis_Code.R > \ Scaramella_et_al_2023_Analysis_Code_log.txt Scaramella_et_al_2023_Bar_Graph_Data.tsv - Datauppsättning bestående av 8 rader och 5 kolumner. Kolonidemografi och utsedd behandling listas. All data är genererad från räkningsdata i Scaramella_et_al_2023_Data.tsv och förklaras mer i detalj i read me-filen. Scaramella_et_al_2023_Stacked_Bar_Graph_Data.tsv - Datauppsättning bestående av 102 rader & 8 kolumner. Kolonidemografi och utsedd behandling listas. All data är Scaramella_et_al_2023_Data.tsv omstrukturerad för att inkludera "reason failed" som en kolumn. Uppgifterna förklaras mer i detalj i read me-filen. Thu, 01 Jun 2023 11:09:57 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-79-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-79-1 Sveriges lantbruksuniversitet Nicholas Scaramella Ashley Burke Melissa Oddie Barbara Locke Vi provtog pollinatörer, naturliga fiender och växtätare genom visuella observationer, gula klisterfällor, fallfällor och skottavräkningar samt uppskattade predation med bladluskort i åtta par pollinatörsattraktiva ettåriga blomsterremsor och kontrollfältkanter och deras intilliggande spannmålsfält i Skåne, Sverige 2021. Fältkanterna (blomsterremsa vs spontan vegetation som kontroll) karakteriserades genom att uppskatta procentandelen växttäcke och den totala blomarean (för varje art beräknade vi antalet blomenheter x genomsnittlig blomarea) i åtta 0,6 x 0,6 m kvadrater jämnt fördelade längs en 100 m lång transekt. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Pollinatörer (blomflugor, honungsbin, humlor, solitärbin och fjärilar) som besökte blommor undersöktes under 10 minuter längs en 100 m lång och 1 m bred transekt i varje typ av fältkant. Pollinatörer undersöktes två gånger under blomsterremsans blomningsperiod; samma dagar som karakteriseringen av fältkanterna gjordes. Bladlevande naturliga fiender och växtätare samlades in med hjälp av gula klisterfällor (20 cm x 12,6 cm). Fyra fällor av varje typ placerades längs den 100 m långa transekten i fältkanterna och ytterligare fyra i det intilliggande spannmålsfältet, 10 m från kanterna, för totalt 16 fällor per plats. Fällorna placerades med 20 m mellanrum inom varje transekt och var kvar i fältet i sju dagar. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Till följd av det stora antalet fällor bearbetades och identifierades endast tre fällor per transekt. Marklevande naturliga fiender provtogs med hjälp av fallfällor tillverkade av polypropylenbägare (12 cm diameter) fyllda med 200 ml tvålvatten. Fyra fällor av varje typ placerades längs den 100 m långa transekten i fältkanterna och ytterligare fyra i det intilliggande spannmålsfältet, 10 m från kanterna, för totalt 16 fällor per plats. Fällorna placerades med 20 m mellanrum inom varje transekt och var kvar i fältet i sju dagar. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Till följd av det stora antalet fällor bearbetades och identifierades endast tre fällor per transekt. Vi räknade och identifierade alla leddjur som hittades på fyra grupper om fem skott längs varje transekt i den intilliggande grödan, med ett avstånd på 20 m, vilket resulterade i 80 skott per plats. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Bladluskort sattes upp i spannmålsfälten för att uppskatta predation av bladlöss. Fyra grupper med två kort på marknivå och två kort på vegetationsnivå sattes upp längs varje intilliggande grödotransekt, med ett avstånd på 20 m, vilket resulterade i 32 kort per plats. Bladluskorten placerades ut samtidigt som det första provtagningsintervallet för skottavräkningarna. Efter 24 timmars exponering samlades korten in och de kvarvarande bladlössen räknades. Denna undersökning genomfördes endast i fyra av de åtta fälten. Alla data aggregerades över prover och undersökningsrundor för varje fältkanthabitat och det intilliggande spannmålsfältet. Hushållningssällskapet gav stöd genom att identifiera lämpliga försöksplatser, underlätta kontakten med lantbrukarna samt granska och redigera den slutliga manusversionen som hör till datasetet. För ytterligare information, se metoder i manuskriptet Rodríguez-Gasol et al. ”Annual flower strips under the ‘All of Sweden blooms’ initiative - how do they perform for pollinators, natural enemies and herbivores?”. Thu, 29 Jan 2026 08:09:03 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-270 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-270 Sveriges lantbruksuniversitet Neus Rodriguez-Gasol Ola Lundin Elodie Chapurlat Mattias Hammarstedt Mattias Jonsson Johan A. Stenberg Maria Viketoft