https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv SLU:s långliggande jordbruksförsök är en rikstäckande forskningsinfrastruktur som består av försök inom hydroteknik, jordbearbetning, landskapsekologi, växtnäring, ogräsbiologi och bekämpning, odlingssystem och odlingssystem i norra Sverige. De används för att studera hur växtföljder och odlingsåtgärder inom jordbruket påverkar markegenskaper och skördar på lång sikt, och hur väder och klimat påverkar effekten av dessa behandlingar. Försöksplatserna och de data som samlas in i de långliggande försöken är en värdefull resurs för forskning, undervisning och rådgivning. Experimenten är öppna för dem som vill använda redan insamlad data eller som vill göra egna provtagningar. Alla långsiktiga experiment finansieras av NJ-fakulteten och administreras av en akademisk institution, där verksamheten samordnas av en kommitté. Tjugofyra långliggande fältförsök inom växtnäring sköts för närvarande av institutionen för mark och miljö vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Dessa experiment, som började mellan 1936 och 2010, är ​​grupperade i åtta olika försökserier som fokuserar på teman som agronomiskt relevanta faktorer inklusive kalkning, fosfor, långsiktig markbördighet, markens organiskt material och markbiologi. Växt- och jordprover har samlats in, mätts för standardparametrar och arkiverats sedan starten av försöket, vilket utgör grunden för över 200 avhandlingar och uppsatser inom ett brett spektrum av discipliner. De svenska humusbalansförsöken (R3-0020) etablerades på fyra olika platser mellan 1970 och 1980. Dessa långliggande försök (LTE) var utformade för att undersöka hur markens innehåll av organiskt material påverkas av ensidig stråsädsodling. Försöksdesignen testar dessutom påverkan från kvävegödsling, samt bortförsel versus nedmyllning av halm. Försöksserien är sammankopplad med serien R3-0021 (Humusbalans vid ensidig vallodling) som innefattar fyra försök på samma platser som R3-0020. Datainsamlingen omfattar skörd, grödo- och markdata från de fyra nu aktiva försöken från år 1971 till 2023. Skörd- och grödodata har samlats in varje år och markdata har samlats in med regelbundna intervall beroende på tidsperiod. Uppgifterna har kontrollerats med avseende på uppenbara extremvärden eller felaktiga värden, men försiktighet rekommenderas eftersom denna samling sträcker sig över många år och har samlats in och sammanställts av olika personer under denna tidsperiod. Vänligen kontakta soilnutrientcycling@slu.se om du har några frågor om data eller om utformningen och hanteringen av de långliggande experimenten. Länkar till metadata registrerad i GLTEN (Global Long-Term Agricultural Experiment Network) finns tillgängliga under "Relationer". Tue, 20 Jan 2026 09:50:08 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-209 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-209 Sveriges lantbruksuniversitet Data innehåller standardiserade skördar för olika spannmål insamlade från 1958 till 2020 från 32 långliggande jordbruksförsök i Nordamerika och Europa. Skörd per hektar standardiserades mot medelvärdet per plats över alla behandlingar och år. Behandlingarna innefattar olika nivåer av mångfald av grödor i växtföljden och kvävegödsling. Data är grunden för analyserna i artikeln Smith et al., “Increasing crop rotational diversity can enhance cereal yields”, accepterad i Communications Earth and Environment, 2023. Se bifogade dokumentationsfiler för beskrivning av datakoder (Metadata.txt), växtföljd och skördar (Crop_rotational_information_desc.txt och Crop_rotational_information.tsv) och R markdown-kod som använts för att analysera data (R_script_Smith_etal.Rmd). Utmatningen från en full körning av R-skriptet kan ses i R_script_Smith_etal.pdf. Tue, 07 Mar 2023 14:06:25 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-230-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-230-1 Sveriges lantbruksuniversitet Monique Smith Riccardo Bommarco Datauppsättningen är resultatet av en studie som undersöker mellangrödors potential att kompensera för de negativa effekterna på markens organiska kolhalten, vilket är en följd av borttagande av skörderester för bioekonomin. Studien använde Jordbruksverkets statistik som insatsdata för att uppskatta tillgången på skörderester, möjligheter att odla mellangrödor samt totalt och potentiellt stabiliserat organiskt kol. Den beaktade samtliga svenska skördeområden (SKO) där borttagning av rester och odling av mellangrödor är tekniskt möjligt. Informationen finns tillgänglig i en textfil och i sju shape-filer som innehåller spatial information. Den ursprungliga geografiska data för SKO-gränserna i shapefile-format hämtades från Jordbruksverket (CC BY 4.0). Dessa har även konverterats till en GeoPackage-fil. Denna datauppsättning innehåller uppskattningar av skördeområden för: - Tillgång till skörderester per jordbruksgröda - Arealtillgänglighet för odling av mellangrödor - Biomassaproduktion av oljerättika som mellangröda - Kolbidrag som totalt och stabilt kol från mellangrödor och skörderester Filen innehåller 106 rader (skördeområden) och 30 kolumner. För en mer utförlig beskrivning av metod etc, se Barrios Latorre, S.A. et al (2024), Agricultural Systems. Wed, 24 Jan 2024 08:59:44 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-170 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-170 Sveriges lantbruksuniversitet Sergio Alejandro Barrios Latorre