https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Skade- och växtbedömningar genomfördes i totalt fem fältförsök under 2024 (n=2) och 2025 (n=3) i Skåne i södra Sverige. Varje försök omfattade fem behandlingar: sockerbeta samodlad med vårkorn, sockerbeta samodlad med persisk klöver, sockerbeta samodlad med vitsenap samt två kontrollbehandlingar: sockerbeta i renbestånd med bandsprutning av herbicid och sockerbeta i renbestånd med bredsprutning av herbicid. Vi fokuserade på att undersöka skadegörarangrepp på blad och stjälkar. Bedömningar av skadegörare på blad bestod av att räkna antalet ägg av betfluga, bladlöss samt bladskador orsakade av trips, jordloppor, lilla betbaggen eller ryggradsdjur i fyra slumpmässigt utvalda grupper om fem plantor i varje försöksruta. Under 2024 genomfördes inventeringarna mellan den 8 och 30 maj med tre till fyra dagars intervall, medan de under 2025 genomfördes mellan den 15 april och 15 maj med fem till nio dagars intervall. Bedömningar av skador på stjälkar bestod av att räkna antalet skador per planta på 10 slumpmässigt utvalda plantor vid två tillfällen mellan den 13 och 24 maj 2024. Under 2025 bedömdes dessa i stället som andelen av stjälken som var skadad på varje planta, hos 15 slumpmässigt utvalda plantor, vid ett tillfälle mellan den 23 och 28 april. Samtliga bedömningar av skadegörare på blad och stjälkar utfördes när grödan befann sig mellan BBCH-stadierna 9 och 16, eftersom denna period – med undantag för bladlöss – motsvarar den tid då skadegörarna orsakar de ekonomiskt mest betydelsefulla skadorna på grödan. Växtbedömningar genomfördes vid grödstadium BBCH 15–16 (baserat på den standardiserade BBCH-skalan för växters fenologiska utvecklingsstadier). Vi mätte planttäthet hos sockerbeta samt ovanjordisk biomassa av servicegrödor, ogräs och sockerbeta (den senare mättes endast under 2025). Dessa bedömningar utfördes i fyra kvadrater om 1 × 1 m i varje försöksruta. Under 2025 utfördes dock vissa av biomassabedömningarna för servicegrödor och ogräs endast i 50 % eller 25 % av kvadratens yta. Alla data aggregerades över prover (plantor) och inventeringsomgångar för varje försöksplats och behandling inför analysen. För ytterligare information, se metodavsnittet i manuskriptet "Service crops for protection against multiple insect pests in sugar beet during crop establishment" av Neus Rodriguez-Gasol, Göran Bergkvist och Ola Lundin. Mon, 14 Sep 2026 11:17:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-194 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-194 Sveriges lantbruksuniversitet Neus Rodriguez-Gasol Göran Bergkvist Ola Lundin Vi studerade effekterna av olika landskapsparametrar på tre rumsliga skalor på tätheten av och skadorna orsakade av fem viktiga skadeinsekter på sockerbetor i 134 sockerbetsfält som övervakades under fem år i Danmark och Sverige. De landskapsparametrar som undersöktes omfattade täckningen av odlingsmark som ett mått på landskapsförenkling, den absoluta förändringen mellan åren i täckningen av värdväxter (sockerbetor), mångfalden av odlade grödor på landskapsnivå under föregående år och kanttätheten i de omgivande landskapen. Skadedjuren övervakades i ett standardiserat övervakningssystem med en observationsruta i varje fält, och respektive värden representerar de maximala observerade tätheterna eller skadorna i ekonomiskt relevanta utvecklingsstadier. Skadedjurstätheter och skador registrerades i fem kluster om fem slumpmässigt utvalda växter inom observationsrutor, med undantag för rutornas kanter och traktorspår. Landskapsparametrarna hämtades från de officiella markanvändningskartorna som tillhandahålls av det danska jordbruksverket (Landbrugsstyrelsen, 2024. Internet Markkort (IMK). Ministeriet for Fødevarer, Landbrug og Fiskeri, København) och Jordbruksverket (Jordbruksverket, 2024. Kartor och Geografiska informationssystem - Årslager skiftesdata. Jordbruksverket) vid tre buffertradier (500 m, 1000 m och 2000 m) runt centrum av observationsområdena. För ytterligare information, se metoderna i publikationen Boetzl et al. (2025) Landscape-scale drivers of insect pest regulation in sugar beet. Agriculture, Ecosystems and Environment. Filen ”sugarbeet_pests_data.csv” innehåller information om förekomsten av och skador orsakade av fem viktiga skadedjur på sockerbetor (svart bönbladlus, lilla betbaggen, jordloppor, betflugor och trips) i respektive ekonomiskt relevanta tillväxtstadier för sockerbetor, registrerade på 134 fält (”ID”) i Danmark och Sverige, samt landskapsparametrar i landskapet kring dessa fält på tre rumsliga skalor (500 m, 1000 m och 2000 m). 135 rader. ”NA” anger saknade värden. SLU har lett analys av data och publicering av den vetenskaplig artikeln. Nordic Beet Research har koordinerat insamling av data. Köpenhamns universitet har bidragit till tolkning av data. Mon, 06 Oct 2025 14:32:57 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-255 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-255 Sveriges lantbruksuniversitet Ola Lundin Fabian Boetzl Denna studie är en del av projektet GINFRA – green rights-of-way infrastructure for biodiversity and ecosystem services. Projektets huvudsyfte var att kvantifiera om linjära infrastrukturmiljöer (vägkanter och kraftledningsgator) bidrar till mångfalden av växter och insekter i olika rumsliga skalor. Detta gjordes genom att uppskatta hur linjära infrastrukturmiljöers mängd i landskapet bidrar till mångfalden samt hur mycket de bidrar till landskapets konnektivitet. Datan samlades genom att inventera dagfjärilar, humlor, och växter i fem typer av gräsmarker (betesmarker, vägrenar längs enskilda vägar, vägrenar längs allmänna vägar, kraftledningsgator, och åkerkanter). Alla dessa habitat typer fanns inom 32 landskap med 4 km² area, som skiljde sig i areal av linjära infrastrukturmiljöer (vägrenar och kraftledningsgator) och ängs-och betesmarker. Arealen av andra markanvändningar var konstanta mellan landskap och alla landskap var skogsdominerade. This study makes part of the research project GINFRA – green rights-of-way infrastructure for biodiversity and ecosystem services. The aim of the project was to quantify whether linear infrastructure habitats (road verges and power-line corridors) support biodiversity by assessing the influence of the area of these habitats in the landscape, their contribution to landscape connectivity and population persistence. The linked data was collected by surveying butterflies, bumblebees, and vascular plants in five types of prevalent grasslands (pastures, road verges along small gravel roads, road verges along big paved roads, power line corridors, and field borders). These grasslands were embedded in 32 landscapes with an area of 4 km2 that differed in the area of linear infrastructure habitats (road verges and power line corridors) and semi-natural grasslands of high nature value, while other land-use types were kept constant. The landscapes were dominated by forest. Within each grassland habitat, the surveyor established a 200 m transect and then identified all butterflies and bumblebees along it. For plants, a 1 x 1 m quadrat was established at the centre of a 50 m section in each transect, i.e. each transect had four plots in which all plant species were identified. The dataset consists of the following files: 1. Transect_coordinates: this file contains the coordinates for the beginning, end, and centroid of each transect. The explanation for each column in this file is as follows: Landscape: corresponds to the code of each 2 × 2 km landscape in which the transects are embedded. Transect_type: The name of the grassland habitat type is given. All landscapes contained at least three of the habitats: pastures, road verges along small gravel roads and road verges along big paved roads. The other two habitats, power line corridors and field borders, were present in only some of the landscapes. Power line corridors were present in half (i.e. 16) of the landscapes due to the design of the study. Start_X: Gives the x-coordinate for the start of the transect. Start_Y: Gives the y-coordinate for the start of the transect. End_X: Gives the x-coordinate for the end of the transect. End_Y: Gives the y-coordinate for the start of the transect. Centroid_X: Gives the x-coordinate for the centroid of the transect. This was calculated with ArcMap 10.7 using the start and end coordinates stated above. Centroid_Y: Gives the y-coordinate for the centroid of the transect. This was calculated with ArcMap 10.7 using the start and end coordinates stated above. All coordinates use the Swedish National reference frame, SWEREF99. 2. Database_alpha_diversity: This file contains the necessary information for the analysis exploring whether species richness of butterflies, bumblebees, and vascular plants differs among the grassland habitat types, and whether such differences relate to the area of linear infrastructure habitats in the surrounding landscape and/or on the area of semi-natural pastures of high nature value. Landscape: corresponds to the code of each 2 × 2 km landscape in which the transects are embedded. Transect_type: The name of the grassland habitat type is given. All landscapes contained at least three of the habitats: pastures, road verges along small gravel roads and road verges along big paved roads. The other two habitats, power line corridors and field borders, were present in only some of the landscapes. Power line corridors were present in half (i.e. 16) of the landscapes due to the design of the study. Butterfly_richness: Gives the number of butterfly species found along the corresponding transect type in a specific landscape. Bumblebee_richness: Gives the number of bumblebee species found along the corresponding transect type in a specific landscape. Vascular_plant_richness: Gives the number of vascular plant species found in all the four plots placed along the transect. Semi-natural_pastures: Gives the total area of semi-natural pastures of high nature value in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Powerline: Gives the total area of power line corridors in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Railway: Gives the total area of railways in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Road: Gives the total area of private (small) roads in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Public_road: Gives the total area of public (big) roads in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Between_fields: Gives the total area of grassy field borders in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Forest: Gives the total area of forest in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Arable: Gives the total area of arable land in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Semi-natural_pastures: Gives the total area in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Open_areas: Gives the total area of open areas (e.g. ley, parks, or other open grassy areas that are not semi-natural pastures of high nature value) in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Urban: Gives the total area of urban areas in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Water: Gives the total area of water surfaces in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. PL: Stands for PowerLine. This field indicates whether the corresponding landscape had a presence (1) or absence (0) of a power line corridor. This was used as an explanatory factor in the models. RD: Stands for Road Density. This field indicates whether the corresponding landscape had a high (1) or a low (0) density of roads. This was used as an explanatory factor in the models. 3. Mean_abundance: This file contains the list of species found in the study, whether they were present in the Swedish Red list (2015), as well as the mean abundances, minimum abundances, and maximum abundances for each species in each habitat type. Taxa: describes to which species group (taxa) the corresponding species belongs to. It can be either a bumblebee, a butterfly, or a vascular plant species or species group. Species: name of the species or species group Red_listed: If the corresponding species was present in the Swedish Red List (2015) then the species is classified as 1. If the species was not in the species list, the species or species group was classified as 0. An empty field corresponds to the category NA in the Swedish red list (Not Applicable). Mean_abundance_Pasture: Mean abundance of the corresponding species / species group in pastures. Min_abundance_Pasture: Minimum abundance of the corresponding species / species group in pastures. Max_abundance_ Pasture: Maximum abundance of the corresponding species / species group in pastures. Mean_abundance_Powerline: Mean abundance of the corresponding species / species group in power line corridors. Min_abundance_Powerline: Minimum abundance of the corresponding species / species group in power line corridors. Max_abundance_Powerline: Maximum abundance of the corresponding species / species group in power line corridors. Mean_abundance_Big_road: Mean abundance of the corresponding species / species group in road verges along big paved roads. Min_abundance_Big_road: Minimum abundance of the corresponding species / species group in road verges along big paved roads. Max_abundance_Big_road: Maximum abundance of the corresponding species / species group in road verges along big paved roads. Mean_abundance_Small_road: Mean abundance of the corresponding species / species group in road verges along small gravel roads. Min_abundance_Small_road: Minimum abundance of the corresponding species / species group in road verges along small gravel roads. Max_abundance_Small_road: Maximum abundance of the corresponding species / species group in road verges along small gravel roads. Mean_abundance_Field_border: Mean abundance of the corresponding species / species group in uncultivated field borders. Min_abundance_Field_border: Minimum abundance of the corresponding species / species group in uncultivated field borders. Max_abundance_Field_border: Maximum abundance of the corresponding species / species group in uncultivated field borders. Thu, 04 Apr 2024 09:16:47 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-23-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-23-1 Sveriges lantbruksuniversitet Juliana Dániel-Ferreira Yoan Fourcade Riccardo Bommarco Jörgen Wissman Erik Öckinger Datasetet består av geokemiska analysdata från 22 jordar insamlade på odlingslotter i urban miljö från sex städer i Europa, samt kemiska analyser av tre grönsaker som odlats i växthus i dessa jordar. Jordarna har olika grad av kontaminering av typiska urbana metallföroreningar; Ba, Cd, Cu, Ni, Pb och Zn. Posten består av två filer, en csv-fil med analysdata och ett PDF-dokument med förklaringar och analysmetodsbeskrivningar till parametarna i csv-filen. Fri, 28 Feb 2025 14:15:23 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-58 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-58 Linnéuniversitetet Maria Lundgren Anna Augustsson Detta dataset inefattar 1909 georefererade och digitaliserade utbredningskartor ursprungligen publicerade i "Atlas över växternas utbredning i Norden" (Hultén, 1971). De digitaliserade kartorna tillhandahålls som georefererade polygoner (GeoJSON). Dataunderlaget till de ursprungliga utbredningskartorna sammanställdes av Eric Hultén från omkring 1935 till 1970 och är baserade på en omfattande datainsamling av geografisk information från landskapsfloror, regionala floror och herbarier, samt expertutlåtanden. Datumen för när herbarie-exemplaren samlades in och datumen för de publicerade uppgifterna bör ha sträckt sig från 1700-talet till 1970. En detaljerad beskrivning av hur originalatlasen sammanställdes samt metoden som användes för att georeferera och digitalisera utbredningskartorna finns i Arnell et al. (2025a). R-skript och funktioner för att utföra de olika stegen i digitaliseringsprocessen finns i R-paketet "HultenRangeMaps" (https://github.com/ArnellM/HultenRangeMaps.git). För att underlätta spatiala analyser tillhandahåller paketet också en funktion för att matcha de digitaliserade utbredningskartorna med Rikets nät (10×10 km). Inkluderat i datatsetet finns en tabell över historisk förekomst per art per ruta i Rikets nät för alla arter i datasetet som är framställd enligt ovanstående metod. Citering: När du använder denna data, vänligen citera både det här datasetet (Arnell et al. 2025b) och den tillhörande dataartikeln (Arnell et al. 2025a). Upplösning och utbredning: Originalkartorna har en effektiv upplösning på 16×16 km och täcker Skandinavien och Finland samt delar av Baltikum, Tyskland och Ryssland. Dataformat: 1909 digitaliserade utbredningskartor (GeoJSON) Datafiler: 1909 digitaliserade utbredningskartor NOTERA: Utbredningskartornas filnamn är en kombination av artens nuvarande vetenskapliga namn och det ursprungliga atlaskartnumret (t.ex. Lycopodium alpinum_0001.geojson). De nuvarande vetenskapliga namnen på arterna i datasetet har hämtas från den svenska taxonomiska databasen (SLU Artdatabanken 2022). I Dyntaxa betecknas hybridarter med symbolen ×. För att underlätta filhanteringen har symbolen × ersatts med bokstaven x i databasens filnamn. Inkluderat i databasens dokumentationsfiler finns ett R-skript som låter användare ändra tillbaka bokstaven x i filnamnen till symbolen ×. Dokumentationsfiler: README.txt HultenMetadata.csv - tabell som innehåller detaljer om den uppdaterade vetenskapliga nomenklaturen och manuella redigeringar av de digitaliserade kartorna fixFileNames.R - R script som ändrar bokstaven x i filnamnen tillbaka till symbolen × Referenser: Arnell, M., Auffret, A. G., & Hylander, K. (2025a) Historical distribution maps of vascular plants in Northern Europe. [Data paper]. Arnell, M., Auffret, A. G., & Hylander, K. (2025b). Historical distribution maps of vascular plants in Northern Europe (Version 1) [Data set]. Stockholm University. DOI: Available after publication. Hultén, E. 1971. Atlas över växternas utbredning i norden. Andra utgåvan. Generalstabens Litografiska Anstalts Förlag, Stockholm. SLU Artdatabanken. 2022. Dyntaxa - svensk taxonomisk databas [Dataset]. https://artfakta.se/metadata/dyntaxa. Accessed 2022-09-09. Fri, 23 Jan 2026 09:54:11 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-151 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-151 Stockholms universitet Matilda Arnell Alistair G. Auffret Kristoffer Hylander Dessa data beskriver artrikedom av växter, dagfjärilar och vilda bin i vägkanter. Se engelsk beskrivning för mer detaljerad information. Datamängden består av 37 rader och 361 kolumner, exklusive rubriker. Varje rad innehåller information om en studerad vägkanter (totalt 37). Se den engelska beskrivningen och README för en beskrivning av informationen i varje kolumn. Mon, 13 May 2024 11:46:45 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-22 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-22 Sveriges lantbruksuniversitet Svenja Horstmann Alistair G. Auffret Lina Herbertsson Björn K. Klatt Sophie Müller Erik Öckinger Data deponerade i samband med artikel som ska publiceras i tidskriften Ecography. Svamp-DNA extraherades från jordprover insamlade vid betesfria experiment på 15 platser runt Arktis för att utvärdera effekten av stora däggdjursbetare på mykorrhizasvampsamhällen. Datan inkluderar DNA-sekvensläsningar som amplifierats med primerparen ITS1m-LR5 och SSU515fngs-AML2 för långläsning, vilka riktar sig mot generella svampsekvenser respektive arbuskulära mykorrhizor. Sekvenserna har taxonomiskt tilldelats via UNITE-databasen med PlutoF samt MaarjAM-databasen och har klassificerats i svampgillen med hjälp av FUNguild. Arbetsflödet från trimmade, demultiplexerade sekvensläsningar till taxonomisk och funktionell tilldelning finns i R-skriptet "EcographySubmission_SynthesisScript.R". Jordegenskaper, datum för etablering av betesfria områden och generella metadata finns i filen "MetaData.csv", och procentuell täckning av växtfunktionella typer finns för 11 platser i filen "Cover_data.csv". Råa sekvensläsningar har deponerats i Sequence Read Archive (SRA) under titeln "Impacts of large herbivores on mycorrhizal fungal communities across the Arctic". Thu, 04 Dec 2025 14:31:06 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-328 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-328 Göteborgs universitet Cole Brachmann Martin Ryberg Brendan R. Furneaux Anna Rosling Tinghai Ou Alf Ekblad Isabel C. Barrio M. Syndonia Bret-Harte Hannu Fritze Laura Gough Robert D. Hollister Ingibjörg S. Jónsdóttir Oula Kalttopää Elin Lindén Päivi Mäkiranta Johan Olofsson Rauni Partanen Kirsten A. Reid Aleksandr Sokolov Svetlana Abdulmanova Maija S. Sujala Maja Sundqvist Otso Suominen Craig E. Tweedie Amanda Young Robert G. Björk Datauppsättningen är resultatet av en studie som undersöker mellangrödors potential att kompensera för de negativa effekterna på markens organiska kolhalten, vilket är en följd av borttagande av skörderester för bioekonomin. Studien använde Jordbruksverkets statistik som insatsdata för att uppskatta tillgången på skörderester, möjligheter att odla mellangrödor samt totalt och potentiellt stabiliserat organiskt kol. Den beaktade samtliga svenska skördeområden (SKO) där borttagning av rester och odling av mellangrödor är tekniskt möjligt. Informationen finns tillgänglig i en textfil och i sju shape-filer som innehåller spatial information. Den ursprungliga geografiska data för SKO-gränserna i shapefile-format hämtades från Jordbruksverket (CC BY 4.0). Dessa har även konverterats till en GeoPackage-fil. Denna datauppsättning innehåller uppskattningar av skördeområden för: - Tillgång till skörderester per jordbruksgröda - Arealtillgänglighet för odling av mellangrödor - Biomassaproduktion av oljerättika som mellangröda - Kolbidrag som totalt och stabilt kol från mellangrödor och skörderester Filen innehåller 106 rader (skördeområden) och 30 kolumner. För en mer utförlig beskrivning av metod etc, se Barrios Latorre, S.A. et al (2024), Agricultural Systems. Wed, 24 Jan 2024 08:59:44 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-170 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-170 Sveriges lantbruksuniversitet Sergio Alejandro Barrios Latorre En riksomfattande kostundersökning genomfördes år 2003 på 4-åringar, barn i årskurs 2 och barn i årskurs 5. Metoden var en öppen och skattad registrering (matdagbok) som sträckte sig över fyra på varandra följande dagar. Alla veckans dagar var representerade i studien. Matdagboken fylldes i av barnen eller med hjälp av föräldrar eller vårdnadshavare. Portionsstorlekar och mängder av allt vad barnen åt och drack uppskattades med hjälp av en bilderbok - Matmallen. Även tid och plats för ätandet angavs liksom fetthalt, tillagning, innehåll av vissa konserveringsmedel, produktmärke, kosttillskott och grad av fysisk aktivitet. En optiskt läsbar enkät ingick med frågor om bl.a. längd, vikt, föräldrars utbildning och yrke, utländsk härkomst och regional hemvist. Urvalet av barn gjordes från 56 kommuner vilket representerade ett stratifierat urval av Sveriges samtliga kommuner. 4-åringar rekryterades slumpmässigt från ett register över hushåll med 4-åringar i de utvalda kommunerna. Urvalet av skolbarn baserades på hela skolklasser. En registreringsomgång skedde på våren och en på hösten 2003. Sammanlagt tillfrågades 924 4-åringar varav 590 genomförde studien, 1 209 barn i åk 2 varav 889 genomförde studien, och 1 290 barn i åk 5 varav 1 016 genomförde studien. En bortfallsstudie visade att främsta orsaken till att inte delta eller fullfölja studien bland 4-åringarna var tidsbrist eller att förskolan inte ville. Bland skolbarnen var orsaken att det var för svårt, de glömde eller inte hade tid. Syfte: Det huvudsakliga syftet med studien var att öka kunskapen om vad barn i de undersökta åldrarna äter och dricker, hur måltidsmönster samt energi- och näringsintag ser ut, samt eventuella samband mellan matvanor och olika bakgrundsfaktorer. Dataset innefattar matdagbok och enkät från studiens deltagande 4-åringar, och enkät från studiens deltagande skolbarn (årskurs 2 och årskurs 5). Wed, 21 Dec 2016 13:28:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0096-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0096-1 Livsmedelsverket Riksmaten 1997-98 är den andra rikstäckande kostundersökningen, baserad på ett representativt urval, som genomförts. Den första, ”Hushållens livsmedelsutgifter och kostvanor” (Hulk), genomfördes 1989 av Statistiska centralbyrån (SCB) tillsammans med Livsmedelsverket. I båda dessa undersökningar har dels de deltagande hushållen bokfört samtliga inköp av livsmedel under en fyra veckors period, dels en person i hushållet registrerat matintaget under en vecka med hjälp av en så kallad menybok samt även besvarat ett antal frågor. Undersökningspopulationen i Riksmaten 1997-98 var alla folkbokförda personer i Sverige mellan 18−74 år. Personerna drogs med med hjälp av systematiskt urval från ett register över totalbefolkningen, RTB-S. Urvalet baserades på 2027 personer och deltagarfrekvensen omfattade 60 %. Menyboken som användes för registrering av matintag bestod av förtryckta alternativ för maträtter och livsmedel. I menyboken skulle även plats och tidpunkt för måltiden registreras. Mängdangivelsen av livsmedel gavs i hushållsmått eller som portionsstorlek. För vissa huvudkomponenter samt matfett fanns möjlighet att skatta portionsstorleken med hjälp av bilder, där fyra alternativ gavs. Portionsstorlekarna byggde på resultat från tidigare undersökningar samt på uppgifter från Livsmedelsverkets vikttabeller. Frågeformuläret innehöll totalt 32 frågor (avseende exempelvis längd, vikt, typ av kost, användning av kosttillskott, typ av matfett och salt i matlagning, rökning och snusning, motion, utbildning och hälsotillstånd). Syfte: Studiens syfte var att undersöka livsmedelskonsumtion och näringsintag bland kvinnor och män i Sverige. Dataset innefattar kostregistrering och enkät från studiens deltagare. Tue, 12 Jan 2021 13:25:14 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0094-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0094-1 Livsmedelsverket