<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom">
  <channel>
    <atom:link rel="self" type="application/rss+xml" href="https://researchdata.se/sv/catalogue/search.rss?search=Chromista"/>
    <link>https://researchdata.se/sv/catalogue</link>
    <title>Researchdata.se</title>
    <description>Search results</description>
    <language>sv</language>
    <item>
      <title>Resultat av riskklassificering av främmande arter i Sverige 2018</title>
      <description>Artdatabanken har på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten riskklassificerat 1033 arter under 2017-2018. Risken avser sannolikheten att de utgör, eller kan komma att utgöra, en risk för inhemsk biologisk mångfald. Det här datasetet innehåller resultat för genomförd riskklassning som utfördes enligt metoden GEIAA v.3.3. De resultat som återges är uppskattningar av ekologisk effekt och invasionspotential, samt riskklass och utfallsgivande kriterier.</description>
      <pubDate>Fri, 14 Mar 2025 08:14:04 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-37</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-37</guid>
      <dc:publisher>Sveriges lantbruksuniversitet</dc:publisher>
    </item>
    <item>
      <title>Resultat av riskklassificering av främmande arter i Sverige 2024</title>
      <description>SLU Artdatabanken har på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten riskklassificerat 1622 taxa (främmande arter). Risken avser sannolikheten att de utgör, eller kan komma att utgöra, en risk för inhemsk biologisk mångfald. Det här datasetet innehåller resultat för genomförd riskklassning som utfördes enligt metoden GEIAA v.4.4. De resultat som återges är uppskattningar av ekologisk effekt och invasionspotential, samt riskklass och utfallsgivande kriterier. Datafilen omfattar 1622 rader och 17 kolumner.

En förenklad variant av datasetet finns tillgänglig hos Global Biodiversity Information Facility (GBIF, https://doi.org/10.15468/apnp2q). Där återges endast utfall i de högre riskkategorierna (dvs ett begränsat urval).</description>
      <pubDate>Tue, 26 May 2026 13:39:43 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-105</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-105</guid>
      <dc:publisher>Sveriges lantbruksuniversitet</dc:publisher>
    </item>
    <item>
      <title>Rödlistade arter i Sverige 2020 – med ekologiska variabler</title>
      <description>Sveriges rödlista tas fram av SLU Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet inom miljöanalysprogrammet Biologisk mångfald, och är en sammanställning av arters utdöenderisk inom landets gränser. Rödlistade arter i Sverige 2020 publicerades den 22 april 2020, och är den femte rödlistan för Sverige baserad på internationella naturvårdsunionens (International Union for Conservation of Nature, IUCN) kategorier och kriterier för rödlistning. 

Detta dataset omfattar arter som har fått en kategori som rödlistad: Nationellt utdöd (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Nära hotad (NT) och Kunskapsbrist (DD). För samtliga arter återges kategori, utfallsgivande kriterier och kriteriedokumentation. Utöver detta återges även faktorer som kan ha negativ eller positiv påverkan på arternas överlevnad i Sverige, samt information om arternas länsförekomst, landskapstyp, biotoper och substrat – variabler som inte ingår i datasetet ”The Swedish Red List 2020” hos Global Biodiversity Information Facility (GBIF).

Datasetet omfattar enbart arter och inkluderar inte apomiktiska arter ("småarter"). För en översikt över alla rödlistade taxa, inklusive underarter, apomiktiska arter och andra taxonkategorier, hänvisas till datasetet ”The Swedish Red List 2020” hos GBIF (https://doi.org/10.15468/JHWKPQ).

Datafilen i detta dataset, Rodlistade_arter_2020.csv, omfattar 4740 rader och 102 kolumner.</description>
      <pubDate>Tue, 16 Dec 2025 11:45:51 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-188</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-188</guid>
      <dc:publisher>Sveriges lantbruksuniversitet</dc:publisher>
    </item>
    <item>
      <title>Rödlistade arter i Sverige 2025 – med ekologiska variabler</title>
      <description>Sveriges rödlista tas fram av SLU Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet inom miljöanalysprogrammet Biologisk mångfald, och är en sammanställning av arters utdöenderisk inom landets gränser. Rödlistade arter i Sverige 2025 publicerades den 24 mars 2026, och är den sjätte rödlistan för Sverige där internationella naturvårdsunionens (International Union for Conservation of Nature, IUCN) kategorier och kriterier för rödlistning används. 

Under arbetet med rödlistning ser underlagen för bedömningarna mycket olika ut för olika arter. Vissa artgrupper, som fåglar samt många däggdjur och fiskar, omfattas av en noggrann miljöövervakning med långa tidsserier av data. Men för de flesta andra artgrupper är kunskapen betydligt mer begränsad, något som metodiken för rödlistning tar hänsyn till. För att bättre förstå bedömningarna kan det vara till hjälp att ta del av Manual och riktlinjer för rödlistning i Sverige 2025 (https://res.slu.se/id/publ/145574).

Detta dataset omfattar arter som har fått en kategori som rödlistad: Nationellt utdöd (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Nära hotad (NT) och Kunskapsbrist (DD). Datasetet består av tre olika datafiler. Dessa kan antingen laddas ner som tre separata csv-filer eller som en Excelfil bestående av flera flikar. 

Datafilen/fliken ”Rodlistade_arter_2025” innehåller samtliga rödlistade arter och deras kategorier, utfallsgivande kriterier och kriteriedokumentation. Utöver detta återges även faktorer som kan ha negativ påverkan på arternas överlevnad i Sverige, samt information om arternas länsförekomst, och deras koppling till landskapstyper, biotoper och substrat. Datafilen/fliken omfattar 5217 rader och 128 kolumner.

Datafliken ”Paverkan_taxonrelationer” innehåller information för de två påverkansfaktorer där effekterna på rödlistade arter är specificerade i relation till andra taxa. De sammanställda värdena för rödlistade arter som har ett eller flera värden kopplade till olika taxonrelationer för dessa faktorer återges i datafilen/fliken ”Rodlistade_arter_2025”. Datafilen/fliken omfattar 556 rader och 13 kolumner.

Datafilen/fliken ”Substrat_taxonrelationer” innehåller information för de nio substratfaktorer där substratvärdena för rödlistade arter är specificerade i relation till andra taxa. De sammanställda värdena för rödlistade arter som har ett eller flera värden kopplade till olika taxonrelationer för dessa faktorer återges i datafilen/fliken ”Rodlistade_arter_2025”. Datafilen/fliken omfattar 7035 rader och 30 kolumner.

Detta dataset omfattar enbart arter och inkluderar inga andra taxonkategorier. För en översikt över alla rödlistade taxa, inklusive underarter, apomiktiska arter och andra taxonkategorier, hänvisas till datasetet ”Rödlistearbete 2025: Alla rödlistade taxa samt alla taxa i kategorierna Livskraftig (LC), Ej bedömd (NE) och Ej tillämplig (NA)” hos Svensk Nationell Datatjänst (SND, https://doi.org/10.5878/ffrv-6x57). En översikt över alla rödlistade taxa och deras kategorier finns även i datasetet ”The Swedish Red List 2025” hos Global Biodiversity Information Facility (GBIF, https://doi.org/10.15468/zbbyqv).</description>
      <pubDate>Tue, 24 Mar 2026 05:51:24 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-63</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-63</guid>
      <dc:publisher>Sveriges lantbruksuniversitet</dc:publisher>
    </item>
    <item>
      <title>Rödlistearbete 2025: Alla rödlistade taxa samt alla taxa i kategorierna Livskraftig (LC), Ej bedömd (NE) och Ej tillämplig (NA)</title>
      <description>Sveriges rödlista tas fram av SLU Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet inom miljöanalysprogrammet Biologisk mångfald, och är en sammanställning av arters utdöenderisk inom landets gränser. Rödlistade arter i Sverige 2025 publicerades den 24 mars 2026, och är den sjätte rödlistan för Sverige där internationella naturvårdsunionens (International Union for Conservation of Nature, IUCN) kategorier och kriterier för rödlistning används. 

Under arbetet med rödlistning ser underlagen för bedömningarna mycket olika ut för olika arter. Vissa artgrupper, som fåglar samt många däggdjur och fiskar, omfattas av en noggrann miljöövervakning med långa tidsserier av data. Men för de flesta andra artgrupper är kunskapen betydligt mer begränsad, något som metodiken för rödlistning tar hänsyn till. För att bättre förstå bedömningarna kan det vara till hjälp att ta del av Manual och riktlinjer för rödlistning i Sverige 2025 (https://res.slu.se/id/publ/145574).

Detta dataset omfattar alla taxa som ingick i rödlistebedömningarna 2025, samt alla taxa i kategorierna Ej bedömd (NE) och Ej tillämplig (NA). Taxa i någon av följande kategorier: Utdöd (EX), Nationellt utdöd (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Nära hotad (NT) eller Kunskapsbrist (DD) är rödlistade. Taxa som är bedömda, men inte uppfyller kriterierna för att bli rödlistade tilldelas kategorin Livskraftig (LC). Taxa i kategorierna Ej bedömd (NE) och Ej tillämplig (NA) har inte bedömts enligt rödlistningskriterierna. 

Datasetet består av två olika datafiler som går att ladda ner som två separata filer i csv-format samt som en Excelfil med flera flikar.

Datafilen/fliken ”Rodlistearbete_2025” innehåller alla taxa som ingick i rödlistebedömningarna 2025, samt alla taxa i kategorierna Ej bedömd (NE) och Ej tillämplig (NA). Utöver kategorier innehåller datasetet även, där det är relevant, utfallsgivande kriterier och kriteriedokumentation, samt information om taxonomisk tillhörighet, svensk förekomst och invandringshistoria. Datafilen/fliken omfattar alla ingående taxa oberoende av taxonkategori, dvs. det inkluderar till exempel underarter och apomiktiska arter ("småarter"). Datafilen/fliken omfattar 80 611 rader och 18 kolumner.

Datafilen/fliken ”Ekologiska_variabler” innehåller alla arter som ingick i rödlistebedömningarna 2025 (dvs. rödlistade arter samt alla arter i kategori LC) med information om deras landskapstyper och biotoper. Datafilen/fliken omfattar inga andra taxonkategorier än art. Datafilen/fliken omfattar 23 103 rader och 47 kolumner. 

Datasetet innehåller, vad gäller ekologiska variabler, endast information om arters koppling till landskapstyper och biotoper. För en översikt över negativa påverkansfaktorer för rödlistade arter, samt deras länsförekomst och deras koppling till substrat hänvisas till datasetet "Rödlistade arter i Sverige 2025 – med ekologiska variabler" hos Svensk Nationell Datatjänst (SND, https://doi.org/10.5878/2x1z-jm10). En översikt över alla rödlistade taxa och deras kategorier finns även i datasetet ”The Swedish Red List 2025” hos Global Biodiversity Information Facility (GBIF, https://doi.org/10.15468/zbbyqv).</description>
      <pubDate>Tue, 24 Mar 2026 05:50:25 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-64</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-64</guid>
      <dc:publisher>Sveriges lantbruksuniversitet</dc:publisher>
    </item>
    <item>
      <title>Rödlistearbete 2020: Alla rödlistade taxa samt alla taxa i kategorierna Livskraftig (LC), Ej bedömd (NE) och Ej tillämplig (NA)</title>
      <description>Sveriges rödlista tas fram av SLU Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet inom miljöanalysprogrammet Biologisk mångfald, och är en sammanställning av arters utdöenderisk inom landets gränser. Rödlistade arter i Sverige 2020 publicerades den 22 april 2020, och är den femte rödlistan för Sverige baserad på internationella naturvårdsunionens (International Union for Conservation of Nature, IUCN) kategorier och kriterier för rödlistning. 

Detta dataset omfattar alla taxa som ingick i rödlistebedömningarna 2020, samt alla taxa i kategorierna Ej bedömd (NE) och Ej tillämplig (NA). Taxa i någon av följande kategorier: Nationellt utdöd (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Nära hotad (NT) eller Kunskapsbrist (DD) är rödlistade. Taxa som är bedömda, men inte uppfyller kriterierna för att bli rödlistade tilldelas kategorin Livskraftig (LC). Taxa i kategorierna Ej bedömd (NE) och Ej tillämplig (NA) har inte bedömts enligt rödlistningskriterierna.

Utöver kategori innehåller datasetet även, där det är relevant, utfallsgivande kriterier och kriteriedokumentation, samt information om taxonomisk tillhörighet.

Datasetet omfattar alla ingående taxa oberoende av taxonkategori, dvs. det inkluderar till exempel underarter och apomiktiska arter ("småarter"). Det fungerar därmed som ett komplement till datasetet "Rödlistade arter i Sverige 2020 – med ekologiska variabler" hos Svensk Nationell Datatjänst (https://doi.org/10.5878/0kx8-xr80) som enbart omfattar rödlistade arter. Det kompletterar även datasetet ”The Swedish Red List 2020” hos Global Biodiversity Information Facility (GBIF, https://doi.org/10.15468/JHWKPQ) som omfattar rödlistade arter, småarter och underarter m. fl.

Datafilen i detta dataset "Rodlistearbete_2020.csv" omfattar 76010 rader och 17 kolumner.</description>
      <pubDate>Mon, 23 Feb 2026 15:04:46 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-5</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-5</guid>
      <dc:publisher>Sveriges lantbruksuniversitet</dc:publisher>
    </item>
    <item>
      <title>Dataset med 3D-foraminifera för att avslöja miljöförändringar i Östersjöns inlopp under de senaste 200 åren</title>
      <description>Dataset med 3D-rekonstruktioner av foraminifären Elphidium clavatum (marin protist med kalcitskal) som förvärvats vid Beamline BL 47XU, SPring-8 synkrotronanläggning (Japan). En voxelstorlek på 0,5 µm användes. Totalt skannades 124 exemplar av Elphidium clavatum. För varje exemplar finns följande filer tillgängliga: en samling råbilder (mappen "cropped"), en samling binära bilder (mappen "mask"), en 3D-rekonstruktion (STL-fil) och två ögonblicksbilder av 3D-rekonstruktionen. Sedimentkärnor samlades in 2013 under en kryssning med R/V Skagerak vid Öresundsstationen DV, norr om ön Ven (55°55,59′ N, 12°42,66′ E). Från sedimentkärnan valdes 16 sedimentlager ut som representerar de senaste 200 åren (dvs. ungefär åren ~2013, ~2010, ~2005, ~2002, ~1993, ~1986, ~1978, ~1960, ~1939, ~1923, ~1906, ~1890, ~1873, ~1857, ~1840 och ~1807). Mellan fem och tio exemplar av Elphidium clavatum valdes ut från varje lager. Datamängden är en del av studien som utforskar 3D-tidsserier av mikrofossil som registrerar miljöförhållanden i Östersjöns inlopp från den tidigindustriella perioden (1800-talet) till nutid (2010-talet). Datasetets storlek är 57 GB. Kontakta huvudförfattaren för ytterligare information.

124 exemplar av Elphidium clavatum från 16 sedimentlager skannades. För varje exemplar finns följande filer tillgängliga: en samling råbilder i TIF-format (mappen "cropped"), en samling binära bilder i TIF-format (mappen "mask"), en 3D-rekonstruktion i STL-format och två ögonblicksbilder av 3D-rekonstruktionen i TIF eller PNG-format. En voxelstorlek på 0,5 µm användes. Data för varje exemplar finns i mappar namngett på följande sätt: DV(sedimentdjup i cm)-sp(exemplarnummer)-(beräknat år), t.ex. ”DV1-sp2-2013” (sedimentdjup: 1 cm, exemplar nummer 2, beräknat år 2013). Exempel på lämpliga program för att öppna filerna inkluderar ImageJ och MeshLab.

Antal filer totalt: 69 652 (plus en readme-fil med dokumentation)
Antal mappar totalt: 390
Datasetets storlek: 57,1 GB</description>
      <pubDate>Thu, 16 Mar 2023 10:22:15 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-40-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-40-1</guid>
      <dc:publisher>Lunds universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Constance Choquel</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Data från: Connectivity and population structure in a marginal sea - a review</title>
      <description>Tilläggstabeller ("supplementary tables") till review-artikeln "Connectivity and Population Structure in a Marginal Sea - a Review" (https://doi.org/10.1111/ddi.70056). Innehåller information om konnektivitet och populationsstruktur inom marina arter som lever i Skagerrak, sammanställt från vetenskapliga studier publicerade mellan år 1990 och 2023. 

Tabell S1: Lista över alla 484 vetenskapliga studier som granskades, samt information om huruvida de inkluderades i litteraturstudien.  

Tabell S2: Innehåller sammanställningar av extraherad data från de 172 vetenskapliga studier, publicerade mellan 1990 och 2023, som granskades med avseende på konnektivitet och populationsstruktur i Skagerrak. Data inkluderar information om både studiernas metodik (såsom vetenskaplig disciplin, spatial och temporal skala och stickprovsstorlek) och deras resultat (såsom vilka populationer som identifierats och estimerad konnektivitet mellan olika områden). 

Tabell S3: Detaljerad sammanställning av de vetenskapliga studier som studerade kontemporär konnektivitet på "stor" skala (mellan Skagerrak och omgivande hav). För de arter där information fanns från flera olika studier så sammanställdes ett koncensus-resultat för arten.

Tabell S4: Detaljerad sammanställning av de vetenskapliga studier som studerade kontemporär konnektivitet på "liten" skala (inom Skagerrak). För de arter där information fanns från flera olika studier så sammanställdes ett koncensus-resultat för arten.

Tabell S5: Detaljerad sammanställning av de vetenskapliga studier som studerade populationsstruktur, både inom Skagerrak och mellan Skagerrak och omgivande hav. För de arter där information fanns från flera olika studier så sammanställdes ett koncensus-resultat för arten.

Tabell S6-S7: Inställningar för den BARRIER-analys som utfördes i studien.

För utförligare beskrivning av innehållet hänvisar vi till originalstudiens text.

Detta dataset är listat som "Deliverable 2.2" för MARHAB-projektet (Horizon Europe, anslag nummer 101135307).</description>
      <pubDate>Mon, 10 Nov 2025 12:52:33 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-294</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-294</guid>
      <dc:publisher>Göteborgs universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Simon Henriksson</dc:creator>
      <dc:creator>Per Erik Jorde</dc:creator>
      <dc:creator>Charlotte Berkström</dc:creator>
      <dc:creator>Guldborg Søvik</dc:creator>
      <dc:creator>Pierre De Wit</dc:creator>
      <dc:creator>Halvor Knutsen</dc:creator>
      <dc:creator>Even Moland</dc:creator>
      <dc:creator>Carl André</dc:creator>
      <dc:creator>Marlene Jahnke</dc:creator>
    </item>
  </channel>
</rss>