https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv PEAK25-kohorten, som vid dess start inkluderar kvinnor som är 25 år, studerar faktorer som bidrar till maximal benmassa. Fortfarande, år 2014, är PEAK25 kohorten unikt eftersom det inte finns några nationella eller internationella kohorter som är särskilt utformade för att identifiera genetiska och andra riskfaktorer för benstyrkan vid denna kritiska ålder eller som har följts longitudinellt. Genom att undersöka 10 års förändring i BMD har vi möjlighet att identifiera gener som är viktiga för benhomeostas, utan confounders från hormonella förändringar under perimenopaus. Data från föräldrar och mor- och farföräldrar har också samlats in. Denna kohort är en viktig resurs när det gäller att tillhandahålla normativa uppgifter för unga svenska kvinnor, vilket ger referensdata för framtida studier hos kvinnor och undersöka långsiktiga förändringar i riskfaktorer hos premenopausala kvinnor. I PEAK-25 har totalt 1061 individer (motsvarande en svarsfrekvens på 49 %) genomgått baslinjeundersökningen (mellan åren 1999-2004). Inskrivning var fortlöpande under året för att undvika säsongsbias. Alla kvinnor var 25 år vid studiens start. Exklusionskriterier var graviditet vid tidpunkten för baslinjeundersökningen eller under de 12 föregående månaderna. Kohorten följdes upp vid 10-år. Undersökningarna innefattade mätning av bentäthet (BMD) och kroppssammansättning, antropometriska mått och isokinetisk dynamometri (Biodex). Frågeformulär ger information om livsstil, hälsa, mat/nutrition och hormonell funktion. Validerade instrument för utfall (SF-36, EQ5D och Qualeffo-radius), ADL-funktion och mental status används också. Information om vuxnas frakturer, som var ihållande före inkludering i studien samlades och information om nya frakturer registrerades kontinuerligt fram till oktober 2012 (~ 15 år) genom röntgenfiler på röntgenavdelningen, Malmö, Skånes universitetssjukhus. Blod- och urinprover samlades även in. Omfattande fenotypning, som inkluderar benomsättningsmarkörer och ett antal serummarkörer GWAS genotypning, kommer att finnas tillgängliga under våren 2017 Illumina GSA Arrays “Infinium iSelect 24x1 HTS Custom Beadchip Kit”). Syfte: Kohorten har utformats för att inkludera kvinnor i en ålder som representerar "ren" maximal benmassa, innan några större störningar från externa eller interna faktorer som orsakar förlust av benmassa. I huvudsak är det en period av intakt koppling mellan benbildning och benresorption. Syftet med studien var att identifiera genvarianter och andra riskfaktorer för osteoporos vid tidpunkten för maximal benmassa. Thu, 02 Mar 2017 07:10:26 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0267-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0267-1 Lunds universitet Kristina Åkesson Miljöhälsoenkäten är en tvärsnittsstudie som visar självrapporterad förekomst av olika exponeringar, besvär och sjukdomar. Studien genomförs i samarbete mellan Institutet för miljömedicin (IMM) och Statistiska Centralbyrån (SCB), på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Studien som riktar sig till den vuxna befolkningen har genomförts 1999, 2007 och 2015. Nationella miljöhälsoenkäten 2007 skickades ut till 43 905 slumpvis utvalda personer i hela landet. Målpopulationen var alla i åldrarna 18–80 år som varit bosatta i Sverige under de senaste fem åren. Statistiska centralbyrån (SCB) har i samarbete med Arbets- och miljömedicin (AMM) vid Stockholms läns landsting granskat och skickat ut frågeformulären. De har också skickat ut påminnelser och läst in besvarade frågeformulär till datafiler. SCB har kompletterat besvarade formulär med registerdata och avidentifierat datafilen. Undersökningen har godkänts av Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm. För att möjliggöra uppföljande studier förfogar SCB över en kodnyckel som gör det möjligt att i framtiden identifiera enskilda personer. NMHE 07 har utformats så att svaren från enkäten går att jämföra med NMHE 99. De allra flesta frågorna är likvärdiga med 1999 års frågor. Enkäten har också uppdaterats med 32 frågor om nya aktuella miljöområden såsom livskvalitet, solvanor, telefoni, vedeldning, hästanläggning samt buller och besvär av tinnitus. Av de 43 683 personer som nåddes av enkäten har 25 935 svarat, totalt 59 %. Syfte: Syftet var att kartlägga miljöexponering och miljörelaterad ohälsa hos den vuxna befolkningen Fri, 06 Sep 2013 14:38:51 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0066-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0066-1 Folkhälsomyndigheten Antonios Georgelis Barnens miljöhälsoenkät genomförs i samarbete mellan Institutet för miljömedicin (IMM) och Statistiska Centralbyrån (SCB), på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. År 2003 skickades frågeformulär ut till föräldrarna till drygt 40 000 barn. Barnen var i åldrarna 8 månader, 4 år och 12 år, födda i Sverige eller hade varit bosatta i Sverige i minst fem år. I hela riket fanns det 314 651 barn som uppfyllde dessa villkor (målbefolkningen). Enkäten besvarades av föräldrarna, med undantag för 12-åringar som svarade på en del frågor i enkäten själva. Svarsfrekvensen var omkring 70%. De tre nationella frågeformulären kompletterades i flera län med tilläggsfrågor. Totalt sju olika frågeformulär med 78 till 110 frågor togs fram. Frågorna om barnens bostad, hälsotillstånd, symtom, exponering för tobaksrök och andra miljöfaktorer samt föräldrarnas arbete och utbildning var i stort sett desamma i alla formulär. Däremot ställdes en del frågor inte till alla barn på grund av att de inte var relevanta för alla åldersgrupper. Informationen från enkäten kompletterades av SCB med uppgifter om bl.a. föräldrarnas medborgarskapsland, civilstånd, utbildnings- och inkomstnivå från olika register över totalbefolkningen. Vissa uppgifter hämtades ur medicinska födelseregistret. Förutom 2003 års genomförande har studien upprepats år 2011, där en del av de deltagande barnen från 2003 bjöds in till att delta. Syfte: Syftet var att kartlägga hur miljöfaktorer som luftföroreningar, buller och inomhusmiljö påverkar barns och ungdomars hälsa. Fri, 06 Sep 2013 12:34:44 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0064-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0064-1 Folkhälsomyndigheten Antonios Georgelis Våren 2016 genomfördes folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2016 bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 i alla de 33 skånska kommunerna. Totalt svarade nära 27 500 skånska elever. Undersökningen gjordes av Region Skåne i samarbete med Kommunförbundet Skåne. Eleverna besvarade frågeformulären anonymt och frågorna handlade bland annat om skolan, familjen, hälsan, fritidsvanor, matvanor, alkohol och tobak. Ett flertal av frågorna finns även med i olika nationella undersökningar, vilket möjliggör nationella jämförelser med jämngamla elever. Syfte: Syftet med Folkhälsoenkät ”Barn och Unga i Skåne” är att få en aktuell bild av livsvillkor, levnadsvanor, sociala faktorer och hälsa bland barn och unga i Skåne idag. Hur våra barn och unga mår och lever har även betydelse för den framtida folkhälsan i Skåne. Kunskaper om hälsans bestämningsfaktorer, hälsans fördelning i befolkningen och det aktuella hälsoläget bland våra barn och unga i Skåne är nödvändigt för att kunna bedriva ett effektivt arbete inom folkhälsoområdet samt för att kunna följa utvecklingen över tid Fri, 24 Mar 2017 08:04:20 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0270-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0270-1 Region Skåne Mathias Grahn Maria Fridh Birgit Modén Ingela Sjöberg Alla individer som diagnostiserats med cancer mellan 2000 till 2007 identifierades från cancerregistret i Södra Sverige, men endast individer som också återfanns i Skånes populationsregister inkluderades i denna kohort. Kontroller, matchade efter kön och ålder, identifierades från Skånes populationsregister. Även maka/make till fall har använts som kontroller. Kontrollerna avstämdes med cancer registret i södra Sverige så att de inte hade en tidigare diagnos av cancer och att de var i livet vid samma tidpunkt som fallet diagnostiserades. För varje individ kontrollerades sjukvårdskostnaderna från dagen för diagnos. Kostnader för öppenvård, slutenvård, antal dagar på sjukhus samt mediciner inkluderades. Kostnader beräknades även för kontrollerna. Övrig information som finns om individerna i kohorten är ålder, kön, hemort, vilken sorts tumör och vilka mediciner som har tagits. Syfte: Att studera kostnader för sjukvård per individ i relation till dödlighet och komorbiditet. Thu, 28 Aug 2014 13:21:55 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0119-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0119-1 Lunds universitet Håkan Olsson Barnens miljöhälsoenkät genomförs i samarbete mellan Institutet för miljömedicin (IMM) och Statistiska Centralbyrån (SCB), på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. 2011 års enkät riktade sig till barn i de tre åldersgrupperna 8 månader, 4 år och 12 år och besvarades i huvudsak av deras vårdnadshavare. Några av frågorna i 12-års enkäten ställdes direkt till barnen. Frågorna handlade om barns exponering för miljöfaktorer samt deras besvärsupplevelser och hälsotillstånd. Statistiska centralbyrån kompletterade sedan data från enkäten med uppgifter från olika centrala register om barnets kön, ålder, bostadsort, födelseland, föräldrarnas utbildningsnivå m.m. Totalt valdes nästan 71 400 barn ut genom ett slumpmässigt urval inom alla län. Cirka 36 000 personer besvarade enkäten, vilket innebär en svarsfrekvens på drygt 50 procent. Förutom 2011 års genomförande har studien även gjorts år 2003, vilket gör det möjligt att jämföra resultaten och redovisa hur barns miljö och hälsa har förändrats under de åtta år som gått mellan undersökningarna. Syfte: Syftet var att kartlägga hur miljöfaktorer som luftföroreningar, buller och inomhusmiljö påverkar barns och ungdomars hälsa. Wed, 14 Jun 2017 15:46:15 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0272-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0272-1 Folkhälsomyndigheten Antonios Georgelis SCAPIS står för Swedish CArdioPulmonary bioImage Study och är en studie som berör både hjärta, kärl och lungor. I SCAPIS har 30 000 slumpvis utvalda svenskar i åldern 50–64 år, genomgått omfattande hälsoundersökningar – prover, tester, röntgen av organ och avancerad bildtagning inuti kärlen. Allt samlat material blir tillsammans världens djupaste data-, bild- och biobank. En nationell kunskapsbank som ger forskarna fantastiska möjligheter att skapa nya genombrott. Sex universitet och universitetssjukhus leder och driver SCAPIS i nära samarbete med Hjärt-Lungfonden, som är studiens huvudfinansiär. Under 2012 genomfördes en pilotstudie på Sahlgrenska universitetssjukhuset och i slutet av 2013 startade den fullskaliga studien i Göteborg. I början av 2014 startades SCAPIS i Malmö och under 2015 startade SCAPIS i Stockholm, Linköping och Uppsala. Under tidig höst 2016 körde SCAPIS Umeå igång som den sista av de sex SCAPIS orterna. Målet med SCAPIS är att hitta människor som ligger i riskzon för hjärt-lungsjukdom. Syftet med studien är också att på sikt kunna förhindra hjärt-lungsjukdom och ge människor ett längre och friskare liv. Wed, 19 Nov 2014 14:46:02 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0054-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0054-1 Göteborgs universitet Johan Sundström Göran Bergström Gunnar Engström Carl Johan Östgren Tomas Jernberg Stefan Söderberg Kohorten består av alla individer över 18 år med lymfom som identifierats från det regionala cancerregistret i södra Sverige under åren 1990 till 1998. I ett första steg kontaktades den behandlande läkaren och efter godkännande från dem så skickades ett frågeformulär ut till patienterna. Till varje fall har två kontroller matchats för kön, ålder och hemort och samma frågor sändes även till dem. Frågeformuläret berörde frågor som utbildning, rökning samt yrken och exponering för olika substanser. Deltagarna fick svara på om de hade haft ett av 25 specificerade yrken där man jobbar med substanser som kan vara farliga, t.ex. i textilindustrin, oljeindustrin eller inom gummiindustrin. Enkäten innehöll också specifika frågor om individerna hade varit utsatta för något av 16 olika ämnen, t.ex. nickel, asbest, lösningsmedel, bensin, andra oljeprodukter, insektsmedel, strålning eller radioaktivitet, samt tiden för exponeringen. Ytterligare frågor rörde vilka djur de hade utsatts för både i och utanför hemmet. Syfte: Syftet är att skapa en fall-kontrollstudie för att kunna studera riskfaktorer för lymfom. Fri, 13 Jun 2014 09:27:36 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0107-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0107-1 Lunds universitet Håkan Olsson Primära utfallsvariabler: Smärta nacke/axlar respektive armbåge/hand. Primära exponeringar: Fysisk arbetsbelastning (ergonomiska faktorer) och psykosocial arbetsmiljö (krav- kontroll, utmattning mm). Uppföljning 2 ½ år efter baseline. Syfte: Att klarlägga betydelsen av fysiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer för besvär i muskler och leder och att utarbeta intervention av ergonomiska förhållanden som ger minskad risk. Wed, 11 Sep 2013 07:22:04 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0075-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0075-1 Lunds universitet Inger Arvidsson Catarina Nordander Jenny Gremark-Simonsen Anna Larsson Lundbystudien är en klassisk psykiatrisk, epidemiologisk befolkningsstudie som genomfördes 1947 i Dalby och Bonderups socknar utanför Lund. Uppföljningsundersökningarna 1957,1972 och 1997 inkluderade de som bodde kvar i Dalby och Bonderups socknar, de som flyttat in 1957 och de som flyttat ut 1957, 1972 och 1997. 1957-kohorten inkluderar, förutom de 1599 personer från 1947-kohorten som fortfarande var i livet och bodde kvar i Lundbyområdet, de 1013 personer som fötts eller flyttat in sedan den 1 juli 1947. Även de 698 personer som flyttat utanför Lundbyområdet 1957 söktes upp. Studiedeltagarna var i åldrarna 0-96 år. Lundbystudien har producerat data om förekomst av och nyinsjuknande i psykisk ohälsa i befolkningen. Kohorten kan användas för att relatera förändringar i psykisk hälsa till individuella förutsättningar och till samhällsutvecklingen 1947-1997. Den är även väl lämpad för att studera förlopp av vanliga psykiska störningar som depression, ångest och demens samt psykiska störningar med lång latens (t.ex. psykos). Intervjudata har kompletterats med sjukhusjournaler, registerdata och information från nyckelpersoner (anhöriga, släktingar och vårdpersonal). Bortfallet i Lundbystudien har varit mycket lågt, framför allt mellan 1947 och 1972. Av Vetenskapsrådet beviljade medel har använts för att digitalisera data. Arkivet slutförvaras nu på Arkivcentrum Syd i Lund. 1972 intervjuades de 2827 probander som var i livet. Av dessa bodde 1424 personer kvar i Lundbyområdet. Även probander som dött sedan föregående undersökning följdes upp genom nyckelinformanter, journaler och register. Studiedeltagarna var i åldrarna 15-97 år. Av de 1797 probander som fortfarande var i livet 1997 bodde 602 personer kvar i Lundbyområdet. Intervjubortfallet var 13 % (238 probander). Ca 36 % av probanderna hade dött mellan 1972 och 1997, men data från register, journaler och nyckelinformanter kompletterade informationen för 94 % av probanderna (2659/2827). Studiedeltagarna var i åldrarna 40-96 år. Syfte: Huvudsyftet med den första Lundbystudien, genomförd 1947, var att göra en befolkningsundersökning som beskrev alla invånarna i Dalby och Bonderup (socknar utanför Lund, som inte var kända för någon ovanlig eller hög sjuklighet och som inte var något geografiskt isolat) med avseende på personlighetsvarianter, psykisk sjukdom eller avvikelse samt fysiska sjukdomar. Uppföljande studier, av såväl nyinflyttade 1957, kvarboende och utflyttade, genomfördes 1957, 1972 och 1997 Studiedeltagarna var i åldrarna 0-92 år. Fri, 06 Sep 2013 09:18:25 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0059-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0059-1 Lunds universitet Erik Essen-Möller Olle Hagnell Leif Öjesjö Per Nettelbladt Cecilia Mattisson Mats Bogren Louise Brådvik