https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Europaparlamentsvalundersökning 2019 genomfördes i samarbete mellan Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet och Statistiska centralbyrån (SCB). Samarbetet har pågått vid samtliga ordinarie riksdagsval, folkomröstningar och Europaparlamentsval sedan 1956. Tue, 20 Sep 2022 13:52:47 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2020-191-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2020-191-1 Göteborgs universitet Henrik Oscarsson Linda Berg Per Hedberg Richard Karlsson Europaparlamentsvalundersökningen 2014 genomfördes i samarbete mellan Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet och Statistiska centralbyrån (SCB). Samarbetet har pågått vid samtliga ordinarie riksdagsval, folkomröstningar och Europaparlamentsval sedan 1956. I 2014 års undersökning ändrades den primära insamlingsmetoden från personlig intervju till pappersenkät. En av huvudanledningarna till att man ändrade metod var en ökad kostnad att genomföra intervjuerna. En annan anledning var den sjunkande svarsfrekvensen och att man ville säkra ett så stort underlag som möjligt. Som ett resultat av detta dubblerades urvalet till 5400 individer. Wed, 17 Aug 2022 08:53:09 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-87-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-87-1 Göteborgs universitet Henrik Oscarsson Linda Berg Per Hedberg Det fjärde svenska valet till EU-parlamentet hölls den 7 juni 2009. Liksom vid alla allmänna val och folkomröstningar hållna i Sverige sedan 1956 genomfördes en valundersökning i samband med detta val. Det huvudsakliga ämnet för undersökningen var Europeiska unionen och respondenternas inställning till det svenska EU-medlemskapet, men undersökningen innehåller även ett antal frågor som ställts i en eller flera av de tidigare svenska valundersökningarna. Syfte: Förklara varför väljare röstar som de gör och varför val slutar som de gör. Spåra och följa trender i svensk valdemokrati och göra jämförelser med utvecklingen i andra länder. Tue, 13 May 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0914-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0914-1 Göteborgs universitet Sören Holmberg Henrik Ekengren Oscarsson Det tredje svenska valet till EU-parlamentet hölls den 13 juni 2004. Liksom vid alla allmänna val och folkomröstningar hållna i Sverige sedan 1956 genomfördes en valundersökning i samband med detta val. Det huvudsakliga ämnet för undersökningen var Europeiska unionen och respondenternas inställning till det svenska EU-medlemskapet, men undersökningen innehåller även ett antal frågor som ställts i en eller flera av de tidigare svenska valundersökningarna. Syfte: Förklara varför väljare röstar som de gör och varför val slutar som de gör. Spåra och följa trender i svensk valdemokrati och göra jämförelser med utvecklingen i andra länder. Tue, 13 May 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0835-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0835-1 Göteborgs universitet Sören Holmberg Henrik Ekengren Oscarsson Den 1 januari 1995 blev Sverige medlem i den Europeiska unionen och det första svenska valet till EU-parlamentet hölls den 17 september 1995. Liksom vid alla allmänna val och folkomröstningar hållna i Sverige sedan 1956 genomfördes en valundersökning i samband med detta val. Det huvudsakliga ämnet för undersökningen var Europeiska unionen och respondenternas inställning till det svenska EU-medlemskapet, men undersökningen innehåller även ett antal frågor som ställts i en eller flera av de tidigare svenska valundersökningarna. Bland de allmänna frågorna om politik ingick exponering för nyheter i olika medier, intresse för politik, inställning till politiska partier och deras partiledare, förtroende för svenska politiker, inställning till den socialdemokratiska regeringen, partipreferens, respondentens och de politiska partiernas placering på en politisk vänster-höger skala. Dessutom fick respondenterna yttra sig om ett antal aktuella frågor i den politiska debatten. Bland de EU-relaterade frågorna ingick inställning till ett enat Europa, Sveriges relation till EU, förtroende för beslut fattade inom EU, samt inställning till en utveckling av EU mot en federation. Respondenterna fick även placera sig själva och de stora politiska partierna på skalor som visar om de var för eller emot ett svenskt EU-medlemskap, om de var för eller emot en gemensam europeisk valuta, och om de var för eller emot ett avskaffande av gränserna mellan nationer. Ett antal frågor handlade om valet till EU-parlamentet såsom deltagande, frågor viktiga för beslutet hur man skulle rösta, när den svarande beslutat hur man röstar, viktigaste skälet att rösta, kunskap om kandidaterna, inställning till de olika kandidaterna; och exponering för valkampanjen. Icke-röstande tillfrågades om orsaken varför man inte röstat, och de som röstat tillfrågades om de använde möjligheten att personrösta. Demografiska bakgrundsuppgifter innefattar kön, ålder, civilstånd, barn, utbildning och yrke. Syfte: Förklara varför väljare röstar som de gör och varför val slutar som de gör. Spåra och följa trender i svensk valdemokrati och göra jämförelser med utvecklingen i andra länder. Tue, 13 May 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0599-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0599-1 Göteborgs universitet Sören Holmberg Mikael Gilljam Det andra svenska valet till EU-parlamentet hölls den 13 juni 1999. Liksom vid alla allmänna val och folkomröstningar hållna i Sverige sedan 1956 genomfördes en valundersökning i samband med detta val. Det huvudsakliga ämnet för undersökningen var Europeiska unionen och respondenternas inställning till det svenska EU-medlemskapet, men undersökningen innehåller även ett antal frågor som ställts i en eller flera av de tidigare svenska valundersökningarna. Bland de allmänna frågorna om politik ingick: läsvanor om nationell och lokal politik, politik i andra länder och EU-relaterade frågor, exponering för nyheter i olika medier, intresse för politik i allmänhet och för EU-relaterade frågor, EU-parlamentsvalets betydelse, och om det fanns frågor av särskild betydelse för beslutet hur man skulle rösta i valet, åsikt om de mest positiva och de mest negativa effekterna av EU, inställning till de politiska partierna och deras partiledare, förtroende för svenska politiker, EU-parlamentet, EU-kommissionen och den svenska riksdagen, inställning till den socialdemokratiska regeringen, de viktigaste frågorna att ta itu med inom Europeiska unionen, partipreferens; respondentens och de politiska partiernas placering på en politisk vänster-höger skala. Dessutom fick respondenterna yttra sig om ett antal aktuella frågor i den politiska debatten. Respondenterna fick yttra sig om effekterna av ett svenskt EU-medlemskap på områden som: miljö, ekonomi, sysselsättning, jordbruk, social trygghet, jämställdhet mellan män och kvinnor, militär säkerhet, nationellt oberoende, utveckling av Europeiska unionen, prisnivå på mat, brottsförebyggande, invandrare och flyktingar. De fick också ge sin bedömning av vad den Europeiska unionen uppnått inom dessa områden, samt om man ansåg att beslut inom dessa områden borde tas på nationell eller EU-nivå. Respondenterna fick yttra sig om ett antal EU-relaterade frågor såsom: ett svenskt utträde ur EU, svenskt EMU-medlemskap, EU: s utvidgning, svenskt deltagande i EU:s försvarssamarbete, minskning av medlemsländernas veto-möjligheter, återinförande av hårdare gränskontroller mellan EU:s medlemsländer, minskning av stöd till jordbrukare inom EU, och avkriminalisering av användningen av hasch. För vart och ett av följande länder: de baltiska staterna, Cypern, Tjeckien, Ungern, Polen, Rumänien, Turkiet, Ryssland, Ukraina och Marocko fick respondenterna ange om och hur snabbt de ska bli medlemmar i EU. Respondenterna fick ange sina egna synpunkter på: det svenska EU-medlemskapet, liksom deras syn på de politiska partiernas inställning till det svenska medlemskap, Sveriges framtida förhållande till EU, och en eventuell utveckling av EU mot en federation. När det gäller ett svenskt medlemskap i den europeiska monetära unionen, skulle respondenterna placera de politiska partierna samt sig själva på en tio graders skala beroende på hur positiv eller negativ de var till EMU. Respondenterna fick ange hur nöjda de var med hur demokratin fungerar i Sverige och EU respektive, och hur stolta de är över att vara svenskar. Ett antal frågor behandlade valet till EU-parlamentet såsom deltagande, frågor viktiga för beslutet hur man skulle rösta, när den svarande beslutat hur man skulle rösta, viktigaste skälet att rösta, kunskap om kandidaterna, inställning till de olika kandidaterna; och exponering för valkampanjen. Icke-röstande tillfrågades om orsaken varför man inte röstat, och de som röstat tillfrågades om de använde möjligheten att personrösta. Demografiska bakgrundsuppgifter innefattar kön, ålder, civilstånd, barn, utbildning och yrke. Syfte: Förklara varför väljare röstar som de gör och varför val slutar som de gör. Spåra och följa trender i svensk valdemokrati och göra jämförelser med utvecklingen i andra länder. Tue, 13 May 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0759-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0759-1 Göteborgs universitet Sören Holmberg Valundersökningen 2018 genomfördes i samarbete mellan Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet och Statistiska centralbyrån (SCB). De svenska valundersökningarna har genomförts vid samtliga ordinarie riksdagsval, folkomröstningar och Europaparlamentsval sedan 1956. Undersökningen genomfördes för första gången helt som en postal/web-kombination, men med bibehållen grunddesign: rullande tvåstegspaneler mellan val, kampanjpanel med förval- och eftervalsundersökning och röstlängdsvalidering. Respondenterna hade möjlighet att svara på undersökningen genom att fylla i en pappersenkät som skickades in med post eller genom att fylla i undersökningen på webben. Valundersökningen 2018 innehöll tre undersökningsdelar: etapp A (förvalsundersökning), etapp B (eftervalsundersökning) och etapp C (eftervalsundersökning som är en del av det internationella samarbetet Comparative Study of Electoral Systems (CSES)). Urvalet (totalt 23 398 personer) ska vara representativt för den till riksdagsvalet röstberättigade befolkningen i åldern 18–85 år boende i Sverige. Svenska medborgare boende i utlandet eller med skyddad adress ingår inte i urvalet. Av det totala urvalet ingår 15 398 personer i etapp A och B. Detta urval dras gemensamt för de båda etapperna och är upplagt som en rullande tvåstegspanel. Halva urvalet deltog redan i 2014 års valundersökning och deltar åter i Valundersökningen 2018. Denna inkommande panel fylldes på med svarande från Europaparlamentsvalundersökningen 2014. Den andra halvan av urvalet deltar för första gången 2018 och kontaktas åter för att delta i Valundersökningen 2022. Urvalet för etapp C, CSES-undersökningen, består av totalt 8000 personer och ingår inte i mellanvalspanelerna. Fältarbetet för etapp A, förvalsundersökningen, startade den 2 augusti och avslutades den 13 september. Den 10 september fick svarande i etapp A en kortare uppföljningsenkät. Fältarbetet för etapp B, eftervalsundersökningen, startade dagen efter valet den 10 september och avslutades den 6 november. Fältarbetet för etapp C inleddes samtidigt som etapp B, den 10 september och avslutades också den 6 november. Thu, 19 Dec 2024 11:07:24 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-479 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-479 Göteborgs universitet Henrik Ekengren Oscarsson Dennis Andersson Per Hedberg Richard Karlsson