https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Syftet med datainsamlingen var att undersöka skillnader i biologisk mångfald mellan två olika ålderskategorier av produktionsskogsbestånd. Inventeringarna ufördes mellan 2016-2017 i fyrtio brukade produktionsbestånd i södra Sverige. Bestånden domineras av två olika träslag: tall och gran och tillhör två olika ålderskategorier: 55 (+/- 5) och 80 (+/- 5) år. Totalt finns inventerad data för tio bestånd av varje kategori (trädslag och ålderskategori). Det finns fyra olika dataset med artdata: fåglar, mossor, epifytiska lavar och kärlväxter. Det finns också ett dataset med beståndsstrukturer. De fem dataseten kan analyseras tillsammans genom att använda ett gemensamt bestånds ID som finns i alla filer. Data består av befintlighetsdata (1/0) för de olika bestånden. Totalt innehåller dataseten uppgifter om 26 fågelarter, 84 mossarter, 57 lavarter och 102 kärlväxtarter. Filerna består av 5 separata datamatriser i .csv-format (kommaseparerad). Dataset 'bird.csv' har 40 rader och 29 kolumner. Dataset 'bryophyte.csv' har 40 rader och 87 kolumner. Dataset 'epilichen.csv' har 40 rader och 60 kolumner. Dataset 'vascularpl.csv' har 40 rader och 105 kolumner. Dataset 'stand_structures.csv' har 40 rader och 7 kolumner. Alla data set har en kolumn som heter "stand" och som innehåller bestånds-ID. Dessa kan användas för att koppla ihop de olika datamatriserna. Information om träslag och ålderskategori finns också i datat. Engelska artnamn används till fåglarna. Vetenskapliga namn används för kärlväxter (Dyntaxa 2019), mossor (Hallingbäck 2006) och lavar (Santesson's Checklist of Fennoscandian Lichen-forming and Lichenicolous Fungi 2020). Data samlades in under sommaren 2016 (fåglar, mossor, kärlväxter och skogsdata) och under sommaren 2017 (lavar och skogsdata). Datat innehåller information från fyrtio bestånd. I varje bestånd inventerades mossor och kärlväxter i 10 provytor som var 100m2 stora och tio träd inventerades på lavar (inklusive grenar, upp till 2 m). Fåglar inventerades i fyra provytor per bestånd. Provytornas radie var 40 meter. Förekomst data (1/0) för hela beståndet visas i data setet (alltså vilka arter som hittats i beståndet när alla ytor/träd lagts samman). SKogliga strukturer mättes in i ytor inom 10-15 m radie i tio ytor per bestånd, förutom död ved som mättes in i 100 m2 stora ytor. Datasetet 'stand_structures' visar hektarvärden baserat på medelvärde från de tio ytorna/bestånd. Kolumnnamnens betydelser: 'stand' = bestånds-ID, 'tree' = trädslag, 'age' = beståndsålder, 'basal_area' = grundyta, 'stem_density' = stamantal (stammar > 4 cm diameter) och 'wood' = död ved i m3 (stående, liggande). Kolumnen 'canopy_cover' visar krontäckningens medelvärde beräknat på 10 hemisfäriska foton per bestånd. Stands were selected based on site index (SI 24-29 for Norway spruce) from forest owner management plans. Only stands on till soil with rhyolite or granite bedrock were selected for the study. Mer detaljer om metod, artinventeringar och beståndsurval finns i följande artiklar: *Fåglar* Lindbladh M, Petersson L, Hedwall P-O, Trubins R, Holmström E, Felton A. Consequences for bird diversity from a decrease in a foundation species—replacing Scots pine stands with Norway spruce in southern Sweden. Regional Environmental Change. 2019;19(5):1429-40. doi: 10.1007/s10113-019-01480-0. *Mossor* Petersson L, Nilsson S, Holmström E, Lindbladh M, Felton A. Forest floor bryophyte and lichen diversity in Scots pine and Norway spruce production forests. Forest Ecology and Management. 2021;493:119210. doi: 10.1016/j.foreco.2021.119210. PubMed PMID: WOS:000651205800009. *Lavar* Petersson L, Lariviere D, Holmström E, Fritz Ö, Felton A. Conifer tree species and age as drivers of epiphytic lichen communities in northern European production forests. The Lichenologist. 2022;54(3-4):213-25. Epub 2022/07/29. doi: 10.1017/S0024282922000172. *Kärlväxter* Petersson L, Holmström E, Lindbladh M, Felton A. Tree species impact on understory vegetation: Vascular plant communities of Scots pine and Norway spruce managed stands in northern Europe. Forest Ecology and Management. 2019;448:330-45. Wed, 08 Mar 2023 15:18:15 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-18-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-18-1 Sveriges lantbruksuniversitet Lisa Petersson Delphine Lariviere Emma Holmström Matts Lindbladh Adam Felton Dette datasettet stammer fra en langsiktig studie av hvordan lavbeiter responderer på ulikt beitepress fra tamrein i et område på ca. 14 000 km² i Finnmark, Nord-Norge. Studien startet i 1998, og de samme plottene (ca. en m²) ble besøkt igjen i 2005, 2010, 2013 og 2018. Studien er en del av et langsiktig overvåkingsprogram av lavbeitene i regionen. Datasettet inneholder informasjon om responsene i analysene våre; lavmattens biomasse (g per m²), volum (L per m²), dekke (%) og høyde (mm). De viktigste prediktorene besto av eksperimentell behandling (inngjerdet vs. åpent), reintetthet (individer per km²), startforhold (observerte responsverdiene i 1998) og habitat (skog- og lerabb vs. mer eksponert vindrabb). Den eksperimentelle tilnærmingen vår tillot en sammenligning av plott der rein og andre store herbivorer kunne beite og bevege seg fritt (kontrollene) mot inngjerdede områder (eksperimentell manipulering). I tillegg inkluderte vi flere romlige og tidsmessige variabler som fungerte som mulige tilfeldige effekter; distrikt, transekt, felt (blokk) og år. Ytterligere detaljer om både data og studieområdet er gitt i den publiserte artikkelen. Thu, 16 Jan 2025 15:17:42 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-610 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-610 Norsk institutt for naturforskning - NINA Bård-Jørgen Bårdsen Hans Tømmervik Marius Warg Næss Jarle Werner Bjerke