Researchdata.se

Effekter av den invasiva främmande växten Lupinus polyphyllus på växtsamhällen i artrika vägkanter

Juliana Dániel-Ferreira — Mon, 15 Jan 2024 14:22:44 GMT

Målet med denna publikation var att utforska effekterna av den invasiva främmande arten Lupinus polyphyllus på växtsamhällena i vägkanter med högt naturvärde (s.k. artrika vägkanter). Datainsamlingen skedde längs 24 vägkanter, hälften av dem belägna i Upplands län. Den andra halvan var belägen i Värmland och Örebro. De 24 vägkanterna valdes ut från den svenska nationella vägdatabasen (NVDB). På dessa platser etablerades två typer av 1 × 1 m provytor. Den första typen placerades så att den dominerande arten var den invasiva L. polyphyllus, och den andra placerades så nära den första som möjligt, men så att den invasiva växten saknades. Detta gjordes för att säkerställa att växtsamhällena var så likartade som möjligt innan invasionen. En växtinventering, inklusive täthet och identitet, av alla växtarter utom gräs (Poaceae) i rutorna utfördes. Förnans djup registrerades också. Studien är den del av forskningsprojektet TRIIAS (https://triekol.se/triias/).

Inventeringsdata för kärlväxter i 240 provytor innanför och utanför ett 900 ha stängslat område i Nikko nationalpark, Japan

Lisa Petersson — Tue, 07 Jan 2025 09:51:50 GMT

Datafilen innehåller 240 rader × 126 kolumner. Urval av bestånd och placering av provytor: Studieområde: 24 bestånd identifierades (12 lärkdominerade, 12 ekdominerade) i den södra delen av det inhägnade området. Bestånd: Varje bestånd parades med ett replikat inom 300 m på motsatta sidor av viltstängslet; bestånd där replikat saknades inom 300 meter uteslöts ur studien. Provytor: Totalt antal provytor: 10 cirkulära provytor per bestånd = totalt 240 provytor (120 innanför, 120 utanför stängslet). Provytestorlek: Varje provytor är 10 m² och är centrerad runt en lärk eller en ek. Utlägg av provytor: Provytor placerades minst 10 m från andra trädslag (än lärk och ek) (>30 cm DBH) för att undvika påverkan från andra arter än lärk och ek. Datainsamling: Dvärgbambu: Medelhöjd mätt från fem slumpmässiga punkter per provyta. Undervegetation av kärlväxter: Alla arter, inklusive träd och buskar <1,3 m höga, registrerades. Täckningsgrad av arter: Mätt med ett modifierat Braun-Blanquet-täckningssystem med sju täckningskategorier. Braun-Blanquet-skala Täckningsintervall (%) r <0,1 + 0,1 – 1 1 1 – 5 2 5 – 25 3 25 – 50 4 50 – 75 5 75 – 100 *För dvärgbambu, som var mycket vanligt förekommande, användes 100% täckning för kategori 5. Detta påverkade inte beräkningarna. Taxonomiska grupperingar: Grupperade arter: Dvärgbambu: Sasa spp. (S. kurilensis, S. nipponica, S. palmata, Sasamorpha borealis). Gräs och halvgräs: Carex, Juncus, Luzula, Poaceae. Icke-blommande exemplar: Rosa, Rubus, Viola (förutom Viola tokubuchiana var. tokubuchiana som registrerades separat). Lönnplantor: Acer spp. (förutom A. rufinerve som registrerades separat). Björkar: Betula (B. platyphylla var. japonica, B. ermanii). Benved: Euonymus (E. alatus, E. macropterus, E. sieboldianus, exklusive vinrankan E. fortunei). Nomenklatur: Enligt Wamei-checklist version 1.10 (Yamanouchi 2022) https://gbif.jp/activities/checklist/wamei_checklist_110/

Data och kod för "Strong diel variation in the activity of insect taxa sampled by Malaise traps"

Viktor Gårdman — Fri, 05 Dec 2025 12:45:22 GMT

Här presenteras all data och kod för artikeln "Strong diel variation in the activity of insect taxa sampled by Malaise traps" av Viktor Gårdman, Emme McDonald & Tomas Roslin. Provtagningen av insekter har utförts av författarna . 24 Malaisefällor sattes upp i en boreal skog i centrala Sverige (Lat. 60.024855, long. 17.751336) och tömdes varannan timme under fem dagar, med undantag för nätter (22:00-06:00), som hade ett interval på fyra timmar (tömning 22:00, 02:00, 06:00). Malaisefällornas position i förhållande till varandra illustreras bäst via Fig. 1B i artikeln. Insekterna identifierades till taxonomisk familj för flugor (Diptera), skalbaggar (Coleoptera) och steklar (Hymenoptera). Överfamiljerna Chalcidoidea och Cynipoidea inom Parasitsteklar (Parasitica; Hymenoptera) identifierades enbart till överfamilj på grund av svårigheter med att familjebestämma arter inom dessa överfamiljer. Halvvingar (Hemiptera) bestämdes till familj inom skinbagggar (Heteroptera), men enbart till underordning för stritar (Auchenorrhyncha) och växtlöss (Sternorrhyncha). För att förenkla bestämningsprocessen så gjordes ingen vidare identifiering av småfjärilar (microlepidoptera) och för alla insektsordningar förutom Coleoptera, Diptera, Hymenoptera, Hemiptera och Lepidoptera identifierades arter enbart till ordning. Filen "HRS_SpeciesData" innehåller information om varje individ som fångades under provtagningsperioden. Det inkluderar datum för fångsten ('Date', givet som DD/M); vilken fälla som individen hittades i (TrapID); tid i hh:mm (Time); tid i enbart timmar (Time_con), tid som en fraktion mellan 0 (00:00) och 1 (23:59) (Time_Num); superfamilj för varje taxon (Superfamily); taxon som varje individ delats in i (Taxon). För taxon med högre taxonomisk nivå än superfamilj anges den taxonomiska nivån i kolumnen för superfamilj. Filen "HRS_EnviData" innehåller information om hur många individer per taxon som fångades vid varje provtagningstillfälle för de 17 mest frekventa taxa (förekommande som fler än 49 individer eller vid mer än 19 provtagningstillfällen), summerat över alla fällor. Kolumnerna "Taxon" och "Superfamily" följer samma princip som ovan, men här finns även en kolumn för taxonomisk ordning (Order). Kolumnerna för tid och datum följer samma princip som ovan. Kolumnen "ID" är en unik kombination av datum och tid anget som DDhh. T.ex tömningen 20:00 den 15:e har ID 1520. Utöver abundansen av individer för varje ID och taxa ges vädervariabler. Temperatur anges i grader Celsius (°C), vind i meter per sekund (m/s), molntäcke (cloud cover) som en fraktion mellan 0 (klar himmel) och 1 (totalt molntäcke), regn i mm, vindriktning i väderstreck och relativ luftfuktighet i %. Värdena är medelvärden från fem mätningar varje halvtimme från den förra provperioden till nästa, med undantag för nätter där medelvärden kommer från nio halvtimmesmätningar per tömning (tömning 22:00, 02:00, 06:00). Väderdatan kommer från väderstationen 327 Björklinge (Lat. 60.05042, long. 17.62149) och tillhandahålls av Trafikverket (https://www.trafikverket.se/). All kod är skriven in R version 4.4.0 och presenteras via Rmarkdown

Metallkoncentrationer i jord, porvatten, gräs, daggmask och skakförsök (ISO 11268-2) från ett fältförsök med förorenad jord, biokol och torv

Charlotta Tiberg — Fri, 19 Dec 2025 09:56:02 GMT

Datasetet innehåller data från ett fältförsök där jord förorenad med metaller och PAH stabiliserats med biokol och torv. Syftet var att minska lösligheten och tillgängligheten av föroreningarna och samtidigt förbättra markkvaliteten. Försöket och analyserna beskrivs närmare i open access publikation i tidskriften Environments: https://doi.org/10.3390/environments12110447 De data som redovisas är koncentrationer av metaller, andra grundämnen och organiskt kol samt pH och CEC i jord; koncentrationer av metaller, andra grundämnen och löst organiskt kol samt pH i marklösningen och i eluat från lakförsök (skakförsök); metallhalter i gräs och mask.

Data om effekter av mångfald av grödor i växtföljden och kvävegödsling på spannmålsskörd

Monique Smith — Tue, 07 Mar 2023 14:06:25 GMT

Data innehåller standardiserade skördar för olika spannmål insamlade från 1958 till 2020 från 32 långliggande jordbruksförsök i Nordamerika och Europa. Skörd per hektar standardiserades mot medelvärdet per plats över alla behandlingar och år. Behandlingarna innefattar olika nivåer av mångfald av grödor i växtföljden och kvävegödsling. Data är grunden för analyserna i artikeln Smith et al., “Increasing crop rotational diversity can enhance cereal yields”, accepterad i Communications Earth and Environment, 2023. Se bifogade dokumentationsfiler för beskrivning av datakoder (Metadata.txt), växtföljd och skördar (Crop_rotational_information_desc.txt och Crop_rotational_information.tsv) och R markdown-kod som använts för att analysera data (R_script_Smith_etal.Rmd). Utmatningen från en full körning av R-skriptet kan ses i R_script_Smith_etal.pdf.

Vegetationstäckning och sedimentdata för Gåsfjärden och Storsjön, Sverige

Bingjie Yang — Mon, 18 Dec 2023 15:02:57 GMT

Vegetationstäckning och sedimentdata från Gåsfjärden, Östersjön och Storsjön, Småland, Sverige. Innehåller procentuell vegetationstäckning uppskattad med den pollenbaserade algoritmen Landscape Reconstruction Algorithm (LRA), samt mätningar av organiskt material i sedimentkärnor som gjorts med hjälp av ligninfenoler. Se readme och den tillhörande artikeln för vidare metodbeskrivning: Yang, B., Ljung, K., Ning, W., Filipsson H.L., Nielsen, A.B. Relationships between land use and terrestrial organic matter transfer to the Baltic Sea over the last 500 years. JGR Biogeosciences, Submitted.

Data för: Herbivore-shrub interactions influence ecosystem respiration and BVOC composition in the subarctic

Cole Brachmann — Mon, 02 Oct 2023 06:24:27 GMT

Data om biogena flyktiga organiska föreningar (BVOC) omfattar fullständig bearbetning från retentionstider, jämförelse med standarder och kvantifiering av relevanta föreningar. Ekosystemrespirationsdata är konverterade till flöde (linjär ökning av koncentrationen av koldioxid (CO2) över tid under provtagningsperioden). Plant Root Simulator (PRS), fukt- och temperaturdata är listade för varje provyta och behandling. Vegetationsdata beskrivs för varje växtsamhälle baserat på procentuell täckning av varje art.

Kaffe, homocystein och B-vitaminer

Dag Thelle — Sat, 01 Jan 2011 00:00:00 GMT

Studien gjordes som ett doktorandprojekt vid Göteborgs Universitet med bakgrund i att förhöjd nivå av homocystein har satts i samband med ökt risk för hjärt-kärl-sjukdom. De viktigaste faktorerna som höjer homocysteinnivån i blodet är lågt intag av B-vitaminer (framförallt folsyra), rökning och kaffe. En randomiserad placebo kontrollerad interventionstudie gjordes för att se om supplementering med folat (delstudie 1) eller vitamin B6 (delstudie 2) kunde eliminera homocysteinökningen som uppkommer av normala doser kaffe. Studien genomfördes som två prospektiva, randomiserade, dubbelblinda kontrollerade försök. Försökspersonerna randomiserades till två grupper enligt följande: 1) Under 3 veckor: Båda grupperna: inget kaffe 2) Under 4 veckor: Grupp A: 6 dl kaffe/dygn + 200 mikrog folat/dygn, Grupp B: 6 dl kaffe/dygn + placebo 3) Under 3 veckor: Båda grupperna: inget kaffe 4) Under 4 veckor: Grupp A: 6 dl kaffe/dygn + 40 mg vitB6/dygn, Grupp B: 6 dl kaffe/dygn + placebo. Vid början av delstudie 2 randomiserades deltagarna på nytt. Vid första besöket genomfördes en kostundersökning med speciell inriktning på folat- och vitB6-innehållande livsmedel. Kostvanorna registrerades även under studiens gång. Blodprov och blodtryck togs vid alla 5 tillfällen. Under studien drack försökspersonerna endast den mängd kaffe som anges ovan. Eventuella avvik registrerades. Andra drycker fick konsumeras fritt. Blodproverna som togs vid varje besökstillfälle analyserades avseende homocystein i plasma och total kolesterol, HDL-kolesterol, triglycerider, Lp(a), folat, ASAT, ALAT, urat och gamma-GT i serum. Helblod finns fryst. Syfte: Att studera interaktionen mellan kaffekonsumtion och effekten av folat och vitamin B6 på metioninmetabolismen och därigenom effekten på plasma homocystein.

Swedish National Celiac Disease Register

Anneli Ivarsson — Thu, 19 Nov 2020 11:35:19 GMT

Celiaki, även känt som glutenintolerans, är en permanent känslighet för gluten som finns i vete, råg och korn. Orsaken till celiaki är fortfarande oklar men man vet att både arv och miljö har betydelse. I Sverige är celiaki vanligare än i många andra länder. Det är viktigt att ta reda på varför det är så och om förekomsten av celiaki kan minska genom ändrad livsstil. Genom att följa utvecklingen av sjukdomen i hela landet, och genom annan forskning, kan medvetenheten om celiaki öka. Sedan 1998 finns i Sverige ett unikt incidensregister för celiaki i Sverige. Registret startades på initiativ av Barnläkarföreningen (BLF). Styrelsen gav 1996 ut nya rekommendationer för introduktion av gluten i spädbarnskosten och registret är en viktig del av den kvalitetssäkringen som då efterlystes. Uppdraget att administrera registret har, via BLF’s sektion för gastroenterologi och nutrition, lämnats till Institutionen för Epidemiologi och Folkhälsovetenskap vid Umeå Universitet. I detta ingår planering och det fortlöpande arbetet med registret, bl a att regelbundet skicka återrapporter till deltagande enheter och sammanställning av incidensutvecklingen. Registrets styrgrupp består av tre barnläkare; en representant vardera för sektionens styrelse, arbetsgruppen för celiaki och registrets administration . Registret har etiskt godkännande och följer personuppgiftlagen samt föreskrifter om sekretess. Barn och föräldrar har enligt datalagen rätt att få utdrag ur registret. Syfte: Att genom ett rikstäckande register för celiaki hos svenska barn följa utvecklingen av incidensen och analysera till exempel förändringar över tid och geografiska skillnader. Vidare är syftet att registret skall utgöra bas för andra studier om till exempel etiologi, möjligheter till prevention, diagnostik, konsekvenser på sikt med syfte att ge ökad kunskap om celiaki.

SLU långliggande jordbruksförsök: Humusbalans vid ensidig stråsädsodling (R3-0020), gröd- och markdata från 1971 och framåt

Tue, 20 Jan 2026 09:50:08 GMT

SLU:s långliggande jordbruksförsök är en rikstäckande forskningsinfrastruktur som består av försök inom hydroteknik, jordbearbetning, landskapsekologi, växtnäring, ogräsbiologi och bekämpning, odlingssystem och odlingssystem i norra Sverige. De används för att studera hur växtföljder och odlingsåtgärder inom jordbruket påverkar markegenskaper och skördar på lång sikt, och hur väder och klimat påverkar effekten av dessa behandlingar. Försöksplatserna och de data som samlas in i de långliggande försöken är en värdefull resurs för forskning, undervisning och rådgivning. Experimenten är öppna för dem som vill använda redan insamlad data eller som vill göra egna provtagningar. Alla långsiktiga experiment finansieras av NJ-fakulteten och administreras av en akademisk institution, där verksamheten samordnas av en kommitté. Tjugofyra långliggande fältförsök inom växtnäring sköts för närvarande av institutionen för mark och miljö vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Dessa experiment, som började mellan 1936 och 2010, är grupperade i åtta olika försökserier som fokuserar på teman som agronomiskt relevanta faktorer inklusive kalkning, fosfor, långsiktig markbördighet, markens organiskt material och markbiologi. Växt- och jordprover har samlats in, mätts för standardparametrar och arkiverats sedan starten av försöket, vilket utgör grunden för över 200 avhandlingar och uppsatser inom ett brett spektrum av discipliner. De svenska humusbalansförsöken (R3-0020) etablerades på fyra olika platser mellan 1970 och 1980. Dessa långliggande försök (LTE) var utformade för att undersöka hur markens innehåll av organiskt material påverkas av ensidig stråsädsodling. Försöksdesignen testar dessutom påverkan från kvävegödsling, samt bortförsel versus nedmyllning av halm. Försöksserien är sammankopplad med serien R3-0021 (Humusbalans vid ensidig vallodling) som innefattar fyra försök på samma platser som R3-0020. Datainsamlingen omfattar skörd, grödo- och markdata från de fyra nu aktiva försöken från år 1971 till 2023. Skörd- och grödodata har samlats in varje år och markdata har samlats in med regelbundna intervall beroende på tidsperiod. Uppgifterna har kontrollerats med avseende på uppenbara extremvärden eller felaktiga värden, men försiktighet rekommenderas eftersom denna samling sträcker sig över många år och har samlats in och sammanställts av olika personer under denna tidsperiod. Vänligen kontakta soilnutrientcycling@slu.se om du har några frågor om data eller om utformningen och hanteringen av de långliggande experimenten. Länkar till metadata registrerad i GLTEN (Global Long-Term Agricultural Experiment Network) finns tillgängliga under "Relationer".