<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom">
  <channel>
    <atom:link rel="self" type="application/rss+xml" href="https://researchdata.se/sv/catalogue/search.rss?search=Skeletonema+marinoi"/>
    <link>https://researchdata.se/sv/catalogue</link>
    <title>Researchdata.se</title>
    <description>Search results</description>
    <language>sv</language>
    <item>
      <title>Data: Evolution av koppartolerans i den marina kiselalgsarten Skeletonema marinoi</title>
      <description>Detta projekt undersöker om, och hur, samtida populationer av kiselalgsarten Skeletonema marinoi har utvecklats som svar på gruvföroreningar. Provtagningslokalerna är två fjärdar i Östersjön, där en, Gåsfjärden (VG: 57°34.35'N, 16°34.98'E), har påverkats av gruvföroreningar i ca. 400 år medan den andra, Gropviken (GP: 58°19.92N 16°42.35'E), inte har gjort det. Olika strains isolerades och genomet sekvenserades för 55 individuella strains, och de var fenotypiskt karaktäriserade i termer av specifik tillväxthastighet och toxisk dos-respons till koppar (6-12 µM Cu). Ett artificiellt evolutionsexperiment genomfördes genom att sätta ihop 28 och 30 strains från de två populationerna separat och låta dem evolvera med och utan toxisk Cu-stress om 8,65 µM koppar, motsvarande den koncentration som hämmar referens-strainen RO5AC:s specifika tillväxthastighet med 50 % i akuta toxiska tester (Andersson et al. 2020: DOI: 10.1016/j.aquatox.2020.105551). En nyligen utvecklad 523 bp lång strain-specifik metabarcoding-locus (*Sm_C12W1*: https://github.com/topel-research-group/Live2Tell) användes för att spåra urvalsprocessen. Detta locus är beläget på contig 12 av S. marinoi, inuti en pentatricopeptid (PPR)-repeterande region av genen Sm_t00009768-RA, som kodar för ett RNA-bindande protein. Lokuset har 38 SNP-positioner bland de 58 strainarna som används i denna studie och 110 unika alleler med 100 % heterozygositet, inklusive två triploida/aneuploida strainar. Utfallet av experimentet kontrasteras mot en selektionsmodell beräknad enligt Andersson et al. 2022 (DOI: 10.1038/s41396-021-01092-9). Data och analyser här inkluderar rådata och R-skript. Sekvenseringsdata bearbetas eller ingår inte, men finns tillgänglig på NCBI hemisida under BioProject: PRJNA939970. Amplikonsekvenseringsdata har analyseras enligt beskrivningen/koden i https://github.com/topel-research-group/Bamboozle/wiki/Bamboozle-Part-2:-Barcode-Quantification. Kod finns medpaketerad i arkivet Cu_evolution.zip. För mer detaljerad information om data och koder, se README.md-filer som är associerade med varje steg i analysen. De fyra analysstegen anhåller relevant input data och kan köras separat. 

Se den engelska versionen av databeskrivningen för detaljer och resurser för reproduktion av analysen.</description>
      <pubDate>Tue, 04 Jul 2023 09:26:51 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-47-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-47-1</guid>
      <dc:publisher>Göteborgs universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Björn Andersson</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Dataset: Kontamineringsrisker vid sediment-baserat återupplivande av växtplankton</title>
      <description>Datasetet innehåller geologiska och biologiska observationer från två svenska Östersjö-fjärdar. Det innehåller isotopiska dateringsdata och andra standardiserade geologiska parametrar, samt kvantifiering av vertikaldistributionen av vilostadier av växtplankton, främst kiselalger och cyanobakterier. Utöver detta kvantifierades kontaminering mellan sedimentdjupen med hjälp av fluorescerande 4,5 μm mikroplastkulor.

Läs filen Metadata_Andersson2022.docx för detaljerad information om filer och datainsamling.</description>
      <pubDate>Tue, 25 Oct 2022 08:58:02 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-55-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-55-1</guid>
      <dc:publisher>Göteborgs universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Björn Andersson</dc:creator>
      <dc:creator>Karin Rengefors</dc:creator>
      <dc:creator>Olga Kourtchenko</dc:creator>
      <dc:creator>Kerstin Johannesson</dc:creator>
      <dc:creator>Olof Berglund</dc:creator>
      <dc:creator>Helena L Filipsson</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Data från: Connectivity and population structure in a marginal sea - a review</title>
      <description>Tilläggstabeller ("supplementary tables") till review-artikeln "Connectivity and Population Structure in a Marginal Sea - a Review" (https://doi.org/10.1111/ddi.70056). Innehåller information om konnektivitet och populationsstruktur inom marina arter som lever i Skagerrak, sammanställt från vetenskapliga studier publicerade mellan år 1990 och 2023. 

Tabell S1: Lista över alla 484 vetenskapliga studier som granskades, samt information om huruvida de inkluderades i litteraturstudien.  

Tabell S2: Innehåller sammanställningar av extraherad data från de 172 vetenskapliga studier, publicerade mellan 1990 och 2023, som granskades med avseende på konnektivitet och populationsstruktur i Skagerrak. Data inkluderar information om både studiernas metodik (såsom vetenskaplig disciplin, spatial och temporal skala och stickprovsstorlek) och deras resultat (såsom vilka populationer som identifierats och estimerad konnektivitet mellan olika områden). 

Tabell S3: Detaljerad sammanställning av de vetenskapliga studier som studerade kontemporär konnektivitet på "stor" skala (mellan Skagerrak och omgivande hav). För de arter där information fanns från flera olika studier så sammanställdes ett koncensus-resultat för arten.

Tabell S4: Detaljerad sammanställning av de vetenskapliga studier som studerade kontemporär konnektivitet på "liten" skala (inom Skagerrak). För de arter där information fanns från flera olika studier så sammanställdes ett koncensus-resultat för arten.

Tabell S5: Detaljerad sammanställning av de vetenskapliga studier som studerade populationsstruktur, både inom Skagerrak och mellan Skagerrak och omgivande hav. För de arter där information fanns från flera olika studier så sammanställdes ett koncensus-resultat för arten.

Tabell S6-S7: Inställningar för den BARRIER-analys som utfördes i studien.

För utförligare beskrivning av innehållet hänvisar vi till originalstudiens text.

Detta dataset är listat som "Deliverable 2.2" för MARHAB-projektet (Horizon Europe, anslag nummer 101135307).</description>
      <pubDate>Mon, 10 Nov 2025 12:52:33 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-294</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-294</guid>
      <dc:publisher>Göteborgs universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Simon Henriksson</dc:creator>
      <dc:creator>Per Erik Jorde</dc:creator>
      <dc:creator>Charlotte Berkström</dc:creator>
      <dc:creator>Guldborg Søvik</dc:creator>
      <dc:creator>Pierre De Wit</dc:creator>
      <dc:creator>Halvor Knutsen</dc:creator>
      <dc:creator>Even Moland</dc:creator>
      <dc:creator>Carl André</dc:creator>
      <dc:creator>Marlene Jahnke</dc:creator>
    </item>
  </channel>
</rss>