https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Skade- och växtbedömningar genomfördes i totalt fem fältförsök under 2024 (n=2) och 2025 (n=3) i Skåne i södra Sverige. Varje försök omfattade fem behandlingar: sockerbeta samodlad med vårkorn, sockerbeta samodlad med persisk klöver, sockerbeta samodlad med vitsenap samt två kontrollbehandlingar: sockerbeta i renbestånd med bandsprutning av herbicid och sockerbeta i renbestånd med bredsprutning av herbicid. Vi fokuserade på att undersöka skadegörarangrepp på blad och stjälkar. Bedömningar av skadegörare på blad bestod av att räkna antalet ägg av betfluga, bladlöss samt bladskador orsakade av trips, jordloppor, lilla betbaggen eller ryggradsdjur i fyra slumpmässigt utvalda grupper om fem plantor i varje försöksruta. Under 2024 genomfördes inventeringarna mellan den 8 och 30 maj med tre till fyra dagars intervall, medan de under 2025 genomfördes mellan den 15 april och 15 maj med fem till nio dagars intervall. Bedömningar av skador på stjälkar bestod av att räkna antalet skador per planta på 10 slumpmässigt utvalda plantor vid två tillfällen mellan den 13 och 24 maj 2024. Under 2025 bedömdes dessa i stället som andelen av stjälken som var skadad på varje planta, hos 15 slumpmässigt utvalda plantor, vid ett tillfälle mellan den 23 och 28 april. Samtliga bedömningar av skadegörare på blad och stjälkar utfördes när grödan befann sig mellan BBCH-stadierna 9 och 16, eftersom denna period – med undantag för bladlöss – motsvarar den tid då skadegörarna orsakar de ekonomiskt mest betydelsefulla skadorna på grödan. Växtbedömningar genomfördes vid grödstadium BBCH 15–16 (baserat på den standardiserade BBCH-skalan för växters fenologiska utvecklingsstadier). Vi mätte planttäthet hos sockerbeta samt ovanjordisk biomassa av servicegrödor, ogräs och sockerbeta (den senare mättes endast under 2025). Dessa bedömningar utfördes i fyra kvadrater om 1 × 1 m i varje försöksruta. Under 2025 utfördes dock vissa av biomassabedömningarna för servicegrödor och ogräs endast i 50 % eller 25 % av kvadratens yta. Alla data aggregerades över prover (plantor) och inventeringsomgångar för varje försöksplats och behandling inför analysen. För ytterligare information, se metodavsnittet i manuskriptet "Service crops for protection against multiple insect pests in sugar beet during crop establishment" av Neus Rodriguez-Gasol, Göran Bergkvist och Ola Lundin. Mon, 14 Sep 2026 11:17:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-194 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-194 Sveriges lantbruksuniversitet Neus Rodriguez-Gasol Göran Bergkvist Ola Lundin Vi studerade effekterna av olika landskapsparametrar på tre rumsliga skalor på tätheten av och skadorna orsakade av fem viktiga skadeinsekter på sockerbetor i 134 sockerbetsfält som övervakades under fem år i Danmark och Sverige. De landskapsparametrar som undersöktes omfattade täckningen av odlingsmark som ett mått på landskapsförenkling, den absoluta förändringen mellan åren i täckningen av värdväxter (sockerbetor), mångfalden av odlade grödor på landskapsnivå under föregående år och kanttätheten i de omgivande landskapen. Skadedjuren övervakades i ett standardiserat övervakningssystem med en observationsruta i varje fält, och respektive värden representerar de maximala observerade tätheterna eller skadorna i ekonomiskt relevanta utvecklingsstadier. Skadedjurstätheter och skador registrerades i fem kluster om fem slumpmässigt utvalda växter inom observationsrutor, med undantag för rutornas kanter och traktorspår. Landskapsparametrarna hämtades från de officiella markanvändningskartorna som tillhandahålls av det danska jordbruksverket (Landbrugsstyrelsen, 2024. Internet Markkort (IMK). Ministeriet for Fødevarer, Landbrug og Fiskeri, København) och Jordbruksverket (Jordbruksverket, 2024. Kartor och Geografiska informationssystem - Årslager skiftesdata. Jordbruksverket) vid tre buffertradier (500 m, 1000 m och 2000 m) runt centrum av observationsområdena. För ytterligare information, se metoderna i publikationen Boetzl et al. (2025) Landscape-scale drivers of insect pest regulation in sugar beet. Agriculture, Ecosystems and Environment. Filen ”sugarbeet_pests_data.csv” innehåller information om förekomsten av och skador orsakade av fem viktiga skadedjur på sockerbetor (svart bönbladlus, lilla betbaggen, jordloppor, betflugor och trips) i respektive ekonomiskt relevanta tillväxtstadier för sockerbetor, registrerade på 134 fält (”ID”) i Danmark och Sverige, samt landskapsparametrar i landskapet kring dessa fält på tre rumsliga skalor (500 m, 1000 m och 2000 m). 135 rader. ”NA” anger saknade värden. SLU har lett analys av data och publicering av den vetenskaplig artikeln. Nordic Beet Research har koordinerat insamling av data. Köpenhamns universitet har bidragit till tolkning av data. Mon, 06 Oct 2025 14:32:57 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-255 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-255 Sveriges lantbruksuniversitet Ola Lundin Fabian Boetzl Vi provtog pollinatörer, naturliga fiender och växtätare genom visuella observationer, gula klisterfällor, fallfällor och skottavräkningar samt uppskattade predation och nedbrytningshastighet med bladluskort och "bait lamina strips" i tio par pollinatörsattraktiva fleråriga blomsterremsor och kontrollfältkanter och deras intilliggande spannmålsfält i Skåne, Sverige 2021. Fältkanterna (blomsterremsa vs spontan vegetation som kontroll) karakteriserades genom att uppskatta procentandelen växttäcke och den totala blomarean (för varje art beräknade vi antalet blomenheter x genomsnittlig blomarea) i åtta 0,6 x 0,6 m kvadrater jämnt fördelade längs en 100 m lång transekt. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Pollinatörer (blomflugor, honungsbin, humlor, solitärbin och fjärilar) som besökte blommor undersöktes under 10 minuter längs en 100 m lång och 1 m bred transekt i varje typ av fältkant. Pollinatörer undersöktes två gånger under blomsterremsans blomningsperiod; samma dagar som karakteriseringen av fältkanterna gjordes. Bladlevande naturliga fiender och växtätare samlades in med hjälp av gula klisterfällor (20 cm x 12,6 cm). Fyra fällor av varje typ placerades längs den 100 m långa transekten i fältkanterna och ytterligare fyra i det intilliggande spannmålsfältet, 10 m från kanterna, för totalt 16 fällor per plats. Fällorna placerades med 20 m mellanrum inom varje transekt och var kvar i fältet i sju dagar. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Marklevande naturliga fiender provtogs med hjälp av fallfällor tillverkade av polypropylenbägare (12 cm diameter) fyllda med 200 ml tvålvatten. Fyra fällor av varje typ placerades längs den 100 m långa transekten i fältkanterna och ytterligare fyra i det intilliggande spannmålsfältet, 10 m från kanterna, för totalt 16 fällor per plats. Fällorna placerades med 20 m mellanrum inom varje transekt och var kvar i fältet i sju dagar. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Vi räknade och identifierade alla leddjur som hittades på fyra grupper om fem skott längs varje intilliggande grödotransekt, med ett avstånd på 20 m, vilket resulterade i 80 skott per plats. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Bladluskort sattes upp i spannmålsfälten för att uppskatta predation av bladlöss. Fyra grupper med två kort på marknivå och två kort på vegetationsnivå sattes upp längs varje intilliggande grödotransekt, med ett avstånd på 20 m, vilket resulterade i 32 kort per plats. Bladluskorten placerades ut samtidigt som det första provtagningsintervallet för skottavräkningarna. Efter 24 timmars exponering samlades korten in och de kvarvarande bladlössen räknades. Nedbrytningshastigheten uppskattades genom att placera ut "bait lamina strips" fyllda med ett standardiserat organiskt material. Fyra grupper om fem remsor placerades ut längs varje 100-meterstransekt, med grupper var 20:e meter, vilket resulterade i 80 remsor per plats. Inom varje grupp placerades remsorna med 20 cm mellanrum. Remsorna grävdes ned i marken i 15 dagar, vilket sammanföll med slutet av undersökningarna. Efter denna exponeringsperiod registrerade vi antalet genomborrade hål och beräknade nedbrytningshastigheten genom att dividera antalet genomborrade hål med det totala antalet fyllda hål. Alla data aggregerades över prover och undersökningsrundor för varje fältkanthabitat och det intilliggande spannmålsfältet. För ytterligare information, se metoder i manuskriptet Rodríguez-Gasol et al. ”Perennial flower strips increase pollinator and natural enemy abundance but show limited efficacy in pest control for adjacent crops”. Wed, 08 Oct 2025 11:12:23 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-102 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-102 Sveriges lantbruksuniversitet Neus Rodriguez-Gasol Maria Viketoft Elodie Chapurlat Johan A. Stenberg Mattias Jonsson Ola Lundin Vi provtog pollinatörer, naturliga fiender och växtätare genom visuella observationer, gula klisterfällor, fallfällor och skottavräkningar samt uppskattade predation med bladluskort i åtta par pollinatörsattraktiva ettåriga blomsterremsor och kontrollfältkanter och deras intilliggande spannmålsfält i Skåne, Sverige 2021. Fältkanterna (blomsterremsa vs spontan vegetation som kontroll) karakteriserades genom att uppskatta procentandelen växttäcke och den totala blomarean (för varje art beräknade vi antalet blomenheter x genomsnittlig blomarea) i åtta 0,6 x 0,6 m kvadrater jämnt fördelade längs en 100 m lång transekt. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Pollinatörer (blomflugor, honungsbin, humlor, solitärbin och fjärilar) som besökte blommor undersöktes under 10 minuter längs en 100 m lång och 1 m bred transekt i varje typ av fältkant. Pollinatörer undersöktes två gånger under blomsterremsans blomningsperiod; samma dagar som karakteriseringen av fältkanterna gjordes. Bladlevande naturliga fiender och växtätare samlades in med hjälp av gula klisterfällor (20 cm x 12,6 cm). Fyra fällor av varje typ placerades längs den 100 m långa transekten i fältkanterna och ytterligare fyra i det intilliggande spannmålsfältet, 10 m från kanterna, för totalt 16 fällor per plats. Fällorna placerades med 20 m mellanrum inom varje transekt och var kvar i fältet i sju dagar. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Till följd av det stora antalet fällor bearbetades och identifierades endast tre fällor per transekt. Marklevande naturliga fiender provtogs med hjälp av fallfällor tillverkade av polypropylenbägare (12 cm diameter) fyllda med 200 ml tvålvatten. Fyra fällor av varje typ placerades längs den 100 m långa transekten i fältkanterna och ytterligare fyra i det intilliggande spannmålsfältet, 10 m från kanterna, för totalt 16 fällor per plats. Fällorna placerades med 20 m mellanrum inom varje transekt och var kvar i fältet i sju dagar. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Till följd av det stora antalet fällor bearbetades och identifierades endast tre fällor per transekt. Vi räknade och identifierade alla leddjur som hittades på fyra grupper om fem skott längs varje transekt i den intilliggande grödan, med ett avstånd på 20 m, vilket resulterade i 80 skott per plats. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Bladluskort sattes upp i spannmålsfälten för att uppskatta predation av bladlöss. Fyra grupper med två kort på marknivå och två kort på vegetationsnivå sattes upp längs varje intilliggande grödotransekt, med ett avstånd på 20 m, vilket resulterade i 32 kort per plats. Bladluskorten placerades ut samtidigt som det första provtagningsintervallet för skottavräkningarna. Efter 24 timmars exponering samlades korten in och de kvarvarande bladlössen räknades. Denna undersökning genomfördes endast i fyra av de åtta fälten. Alla data aggregerades över prover och undersökningsrundor för varje fältkanthabitat och det intilliggande spannmålsfältet. Hushållningssällskapet gav stöd genom att identifiera lämpliga försöksplatser, underlätta kontakten med lantbrukarna samt granska och redigera den slutliga manusversionen som hör till datasetet. För ytterligare information, se metoder i manuskriptet Rodríguez-Gasol et al. ”Annual flower strips under the ‘All of Sweden blooms’ initiative - how do they perform for pollinators, natural enemies and herbivores?”. Thu, 29 Jan 2026 08:09:03 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-270 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-270 Sveriges lantbruksuniversitet Neus Rodriguez-Gasol Ola Lundin Elodie Chapurlat Mattias Hammarstedt Mattias Jonsson Johan A. Stenberg Maria Viketoft