https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv This is the dataset and companion website to the paper Ending the Anomaly: Achieving Low Latency and Airtime Fairness in WiFi which was published at USENIX ATC 17. Also published at https://www.cs.kau.se/tohojo/airtime-fairness/ Mon, 23 Apr 2018 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/doi-10-5281-zenodo-1227123 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/doi-10-5281-zenodo-1227123 Karlstads universitet Høiland-Jørgensen, Toke Kazior, Michał Täht, Dave Hurtig, Per Brunstrom, Anna Datasetet innehåller data från en multivariat tidsserie-studie av en avidentifierad motorkomponent (Component X) i olika lastbilar från Scania AB. Se den engelskspråkiga katalogposten för utförlig information. Wed, 09 Apr 2025 14:27:52 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-34 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-34 Scania CV AB Tony Lindgren Olof Steinert Oskar Andersson Reyna Zahra Kharazian Sindri Magnússon This dataset represents the physical and digital holdings of fossil animals at the Swedish Museum of Natural History. The collection includes more than one million items, including many type specimens. The main part of the collection consists of material from Sweden, mainly invertebrates from the lower Palaeozoic (Cambrian, Ordovician, Silurian), including extensive collections from the Silurian of Gotland. The collection also includes rich faunas, both invertebrates and vertebrates, from the Mesozoic of Scania. The non-Scandinavian invertebrate material also includes particularly important collections of microfossils from the early Cambrian, fossil seep faunas and material from the Arctic and Antarctic regions. The vertebrate collections include one of the world’s richest collections of Devonian fish, with a focus on Spitzbergen, Greenland, and Germany. There are also important holdings of South American Pleistocene mammals. Wed, 28 Oct 2015 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/gbif-sweden-10-15468-zffolj https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/gbif-sweden-10-15468-zffolj Naturhistoriska riksmuseet Kevin Holston Datasetet innehåller data som har samlats in och bearbetats i en laboratoriebaserad transportstudie av mikroplastfibrer (MP) av djupgrävande daggmaskar (Lumbricus terrestris). Experimenten omfattade 1) en transportstudie för att bedöma den tidsberoende omfördelningen av mikroplastfibrer av daggmaskar i jordkolonner (E1), 2) en studie för att bedöma vilka mikroplastfiberlängder som intogs av daggmaskar (E2). För E1 blandades MP-fibrer i de översta 2 cm av en 30 cm tjock jordkolonn, daggmaskar tillsattes och omfördelningen av MP-fibrer mättes efter 2 och 4 veckor. Den djupberoende fördelningen av MP-fibermassan mättes med hjälp av metaldopningen av tillsatta MP-fibrer och MP-fiberlängden med optisk mikroskopi. Kontrollbehandlingen för E1 var med MP-fibrer men utan daggmaskar. För E2 blandades MP-fibrerna homogent med all jord och packades sedan till 30 cm tjocka jordkolonner, maskar tillsattes och samlades in efter 2 veckor; därefter renades maskarna i petriskålar och maskavföringen samlades in, torkades och analyserades med avseende på MP-fiberlängder. Kontrollbehandlingen för E2 var med maskar men utan MP-fibrer. MP-fiberlängderna bestämdes med optisk mikroskopi. För mer information, se den tillhörande publikationen. Fri, 20 Mar 2026 12:22:56 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-266 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-266 Sveriges lantbruksuniversitet Wiebke Mareile Heinze Elma Lahive Kathrin Leicht Denise M. Mitrano Geert Cornelis Vi provtog pollinatörer, naturliga fiender och växtätare genom visuella observationer, gula klisterfällor, fallfällor och skottavräkningar samt uppskattade predation med bladluskort i åtta par pollinatörsattraktiva ettåriga blomsterremsor och kontrollfältkanter och deras intilliggande spannmålsfält i Skåne, Sverige 2021. Fältkanterna (blomsterremsa vs spontan vegetation som kontroll) karakteriserades genom att uppskatta procentandelen växttäcke och den totala blomarean (för varje art beräknade vi antalet blomenheter x genomsnittlig blomarea) i åtta 0,6 x 0,6 m kvadrater jämnt fördelade längs en 100 m lång transekt. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Pollinatörer (blomflugor, honungsbin, humlor, solitärbin och fjärilar) som besökte blommor undersöktes under 10 minuter längs en 100 m lång och 1 m bred transekt i varje typ av fältkant. Pollinatörer undersöktes två gånger under blomsterremsans blomningsperiod; samma dagar som karakteriseringen av fältkanterna gjordes. Bladlevande naturliga fiender och växtätare samlades in med hjälp av gula klisterfällor (20 cm x 12,6 cm). Fyra fällor av varje typ placerades längs den 100 m långa transekten i fältkanterna och ytterligare fyra i det intilliggande spannmålsfältet, 10 m från kanterna, för totalt 16 fällor per plats. Fällorna placerades med 20 m mellanrum inom varje transekt och var kvar i fältet i sju dagar. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Till följd av det stora antalet fällor bearbetades och identifierades endast tre fällor per transekt. Marklevande naturliga fiender provtogs med hjälp av fallfällor tillverkade av polypropylenbägare (12 cm diameter) fyllda med 200 ml tvålvatten. Fyra fällor av varje typ placerades längs den 100 m långa transekten i fältkanterna och ytterligare fyra i det intilliggande spannmålsfältet, 10 m från kanterna, för totalt 16 fällor per plats. Fällorna placerades med 20 m mellanrum inom varje transekt och var kvar i fältet i sju dagar. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Till följd av det stora antalet fällor bearbetades och identifierades endast tre fällor per transekt. Vi räknade och identifierade alla leddjur som hittades på fyra grupper om fem skott längs varje transekt i den intilliggande grödan, med ett avstånd på 20 m, vilket resulterade i 80 skott per plats. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Bladluskort sattes upp i spannmålsfälten för att uppskatta predation av bladlöss. Fyra grupper med två kort på marknivå och två kort på vegetationsnivå sattes upp längs varje intilliggande grödotransekt, med ett avstånd på 20 m, vilket resulterade i 32 kort per plats. Bladluskorten placerades ut samtidigt som det första provtagningsintervallet för skottavräkningarna. Efter 24 timmars exponering samlades korten in och de kvarvarande bladlössen räknades. Denna undersökning genomfördes endast i fyra av de åtta fälten. Alla data aggregerades över prover och undersökningsrundor för varje fältkanthabitat och det intilliggande spannmålsfältet. Hushållningssällskapet gav stöd genom att identifiera lämpliga försöksplatser, underlätta kontakten med lantbrukarna samt granska och redigera den slutliga manusversionen som hör till datasetet. För ytterligare information, se metoder i manuskriptet Rodríguez-Gasol et al. ”Annual flower strips under the ‘All of Sweden blooms’ initiative - how do they perform for pollinators, natural enemies and herbivores?”. Thu, 29 Jan 2026 08:09:03 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-270 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-270 Sveriges lantbruksuniversitet Neus Rodriguez-Gasol Ola Lundin Elodie Chapurlat Mattias Hammarstedt Mattias Jonsson Johan A. Stenberg Maria Viketoft Vi provtog pollinatörer, naturliga fiender och växtätare genom visuella observationer, gula klisterfällor, fallfällor och skottavräkningar samt uppskattade predation och nedbrytningshastighet med bladluskort och "bait lamina strips" i tio par pollinatörsattraktiva fleråriga blomsterremsor och kontrollfältkanter och deras intilliggande spannmålsfält i Skåne, Sverige 2021. Fältkanterna (blomsterremsa vs spontan vegetation som kontroll) karakteriserades genom att uppskatta procentandelen växttäcke och den totala blomarean (för varje art beräknade vi antalet blomenheter x genomsnittlig blomarea) i åtta 0,6 x 0,6 m kvadrater jämnt fördelade längs en 100 m lång transekt. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Pollinatörer (blomflugor, honungsbin, humlor, solitärbin och fjärilar) som besökte blommor undersöktes under 10 minuter längs en 100 m lång och 1 m bred transekt i varje typ av fältkant. Pollinatörer undersöktes två gånger under blomsterremsans blomningsperiod; samma dagar som karakteriseringen av fältkanterna gjordes. Bladlevande naturliga fiender och växtätare samlades in med hjälp av gula klisterfällor (20 cm x 12,6 cm). Fyra fällor av varje typ placerades längs den 100 m långa transekten i fältkanterna och ytterligare fyra i det intilliggande spannmålsfältet, 10 m från kanterna, för totalt 16 fällor per plats. Fällorna placerades med 20 m mellanrum inom varje transekt och var kvar i fältet i sju dagar. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Marklevande naturliga fiender provtogs med hjälp av fallfällor tillverkade av polypropylenbägare (12 cm diameter) fyllda med 200 ml tvålvatten. Fyra fällor av varje typ placerades längs den 100 m långa transekten i fältkanterna och ytterligare fyra i det intilliggande spannmålsfältet, 10 m från kanterna, för totalt 16 fällor per plats. Fällorna placerades med 20 m mellanrum inom varje transekt och var kvar i fältet i sju dagar. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Vi räknade och identifierade alla leddjur som hittades på fyra grupper om fem skott längs varje intilliggande grödotransekt, med ett avstånd på 20 m, vilket resulterade i 80 skott per plats. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Bladluskort sattes upp i spannmålsfälten för att uppskatta predation av bladlöss. Fyra grupper med två kort på marknivå och två kort på vegetationsnivå sattes upp längs varje intilliggande grödotransekt, med ett avstånd på 20 m, vilket resulterade i 32 kort per plats. Bladluskorten placerades ut samtidigt som det första provtagningsintervallet för skottavräkningarna. Efter 24 timmars exponering samlades korten in och de kvarvarande bladlössen räknades. Nedbrytningshastigheten uppskattades genom att placera ut "bait lamina strips" fyllda med ett standardiserat organiskt material. Fyra grupper om fem remsor placerades ut längs varje 100-meterstransekt, med grupper var 20:e meter, vilket resulterade i 80 remsor per plats. Inom varje grupp placerades remsorna med 20 cm mellanrum. Remsorna grävdes ned i marken i 15 dagar, vilket sammanföll med slutet av undersökningarna. Efter denna exponeringsperiod registrerade vi antalet genomborrade hål och beräknade nedbrytningshastigheten genom att dividera antalet genomborrade hål med det totala antalet fyllda hål. Alla data aggregerades över prover och undersökningsrundor för varje fältkanthabitat och det intilliggande spannmålsfältet. För ytterligare information, se metoder i manuskriptet Rodríguez-Gasol et al. ”Perennial flower strips increase pollinator and natural enemy abundance but show limited efficacy in pest control for adjacent crops”. Wed, 08 Oct 2025 11:12:23 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-102 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-102 Sveriges lantbruksuniversitet Neus Rodriguez-Gasol Maria Viketoft Elodie Chapurlat Johan A. Stenberg Mattias Jonsson Ola Lundin Drönarnas enda kända uppgift är att para sig med en jungfrulig drottning. Bortsett från deras parningsbeteende har deras ekologi studerats lite i jämförelse med honungsbinas honor. Den mesta tidigare kunskapen är baserad på direkta observationer vid en enda experimentkupa och samlades in under en begränsad tidsperiod. Ingen studie har fokuserat på skillnader mellan underarter av Apis mellifera. I denna studie presenteras data om drönare och arbetsbins livslängd i kolonier av Apis mellifera mellifera och Apis mellifera x (hybrid Buckfast) under hela parningssäsongen på våren och sommaren, med hjälp av radiofrekvensidentifieringsteknik. Denna metod möjliggör kontinuerlig övervakning av märkta bin vid ingången till bikuporna tillsammans med individernas rörelseriktning. Man fann skillnader mellan Apis m. mellifera och Buckfast-drönare, där Apis m. mellifera visade senare drönarproduktion på våren, men tidigare första aktiviteter och en senare toppaktivitet. Dessutom flög Apis m. mellifera mer under höga ljusintensiteter och blåsiga förhållanden och utförde fler längre flygningar än Buckfast-drönare. Inga skillnader hittades i deras livslängd. Drönarna visade dock generellt högre aktivitet ju högre temperaturen var och undvek flygningar i regn. Resultaten bekräftade att vårfödda drönare överlever längre än sommarfödda drönare och generellt sett lever längre än arbetsbin. Drönarnas högsta aktivitet inträffade på eftermiddagen medan arbetsbin uppvisade liknande aktiviteter under hela dagen. Arbetarbin, till skillnad från drönare, flög i regn. Normalt beskrivs drönarnas orienteringsflygningar inträffa mellan 4 och 8 dagars ålder, men sådana flygningar observerades tidigare i denna studie. På sommaren genomfördes frekventa parningsflygningar innan drönarna uppnådde könsmognad (vid 12 dagars ålder). De observerade skillnaderna i drönarnas ekologi stöder en möjlig lokal anpassning av den inhemska underarten Apis m. mellifera till miljöförhållandena i Sverige. Fri, 02 Aug 2024 11:45:44 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-169 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-169 Högskolan i Skövde Finja Schaumann Niclas Norrström Mats Niklasson Sonja Leidenberger Mathir Ord innehåller lemman extraherade från en digitaliserad version av Söderwalls ordbok. Informationen består av lemma och ordklassinformation. Resursen sammanställdes inom projektet Mathir, finansierat av Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfon, nr. 2012.0146, av Gerlof Bouma och Yvonne Adesam. Mon, 01 Jan 2024 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/doi-10-23695-14nf-qq48 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/doi-10-23695-14nf-qq48 Göteborgs universitet Benlista över den osteologiska analysen som utförts på mass material från den gropkeramiska lokalen Ajvide, Eksta socken, Gotland, Sverige, i samband med Alexander Sjöstrands avhandling "Changes, activities and bones". Benmaterialet kommer från arkeologiska undersökningar som utförts av Stockholms universitet, Högskolan på Gotland samt Uppsala universitet mellan åren 1983-2017. Benlistan innehåller basdata från den osteologiska analysen med information om ID-nummer, x och y koordinater, område, lager/nivå, bränt/obränt, art, benelement, bendel, del av kroppen, sida, antal, vikt, storlek (uppdelat i tre kategorier, 0-25mm, 26-50mm, 51-75mm samt större än 75mm), ben id (endast fåtalet poster där benfragment passar ihop och har kopplats samman i benlistan med hjälp av ben id), ålder (fusionerat/ofusionerat), ålderbedömning, kön (endast fåtalet fall), övriga kommentarer, datum för analys, samt 4 variabler för analysen av benmaterialet från 2017 års undersökning. Schakt, fyndområde, kontext och FFI (fracture freshness index). Thu, 28 Mar 2024 09:37:14 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-107-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-107-1 Uppsala universitet Alexander Sjöstrand Temperaturrekonstruktion för den extratropiska norra halvklotet. För mer information se den engelska katalogsidan: https://snd.gu.se/en/catalogue/study/ecds0085 Datasatsen kan laddas ner från: https://www.ncei.noaa.gov/metadata/geoportal/rest/metadata/item/noaa-recon-9924/html Tue, 08 Oct 2019 09:03:17 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ecds0085-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ecds0085-1 Danish Meteorological Institute Bo Christiansen Fredrik Charpentier Ljungquist