https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen: Riksantikvarieämbetet UV Öst har genomfört en arkeologisk förundersökning i Stora Aska by, Slaka socken, Linköpings kommun. Anledningen var planerat uppförande av enbostadshus. Vid förundersökningen hittades inga anläggningar eller fynd som kunde dateras till medeltid eller förhistorisk tid. Syfte: Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen: Syftet med förundersökningen var att konstatera om det fanns fasta fornlämningar på det aktuella höjdpartiet och att hitta en plats för det planerade huset som gör så lite ingrepp som möjligt på eventuella fornlämningar. Förundersökningen hade även som målsättning att fastställa omfattning och karaktär för äldre lämningar och om möjligt datera dessa. ZIP-filen innehåller GIS-filer samt en Access datafil vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen. Fri, 11 Apr 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2081-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2081-1 Uppsala universitet Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen: Riksantikvarieämbetet UV Öst utförde under kortare perioder år 2006-2007 arkeologisk utredning etapp 1 och 2, arkeologisk förundersökning samt kontroll i samband med rasering av befintligt ledningsnät inom Motala stad, Asks och Ekebybornas socknar i Motala kommun. Anledningen var planerad ombyggnad av delar av elnätet. På två platser påträffades tidigare ej kända fornlämningar, vid Åkerby och Nässja, Ekebyborna sn. Väster om gravfältet RAÄ 62 vid Åkerby fanns ett kulturlager/flack nedgrävning samt keramik av förhistorisk karaktär (RAÄ 91). Vid Nässja finns flera kända fornlämningar i form av gravhögar. Här påträffades ett flertal anläggningar. Här fanns en förmodad grav (RAÄ 90). Norr om denna fanns flera, svårtolkade, stenkonstruktioner. Längre söderut påträffades medeltida kulturlager och en trolig ugnsbotten som daterats till sen vikingatid-tidig medeltid vars geografiska placering stämmer med läget för Nässja gårds-/bytomt enligt det historiska kartmaterialet (RAÄ 92). I närheten fanns en anläggning som tolkades som härd och har 14C-daterats till folkvandringstid. Med tanke på fornlämningsmiljön kan dock denna anläggning liksom flera större stenpackningar i samma område eventuellt vara gravar. Syfte: Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen: Syftet var att undvika eventuella fornlämningar eller att styra grävningsarbetena till minsta möjliga påverkan på eventuella fornlämningar. ZIP-filen innehåller GIS-filer samt en Access datafil vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen. Thu, 17 Apr 2014 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2108-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2108-1 Uppsala universitet Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen: Riksantikvarieämbetet UV Öst utförde under hösten 2005 en arkeologisk förundersökning och en påföljande slutundersökning under försommaren 2006 i Kimstad, inom fastigheten Ask 5:1, Norrköpings kommun. Norrköpings kommun avser att bygga en ny pendeltågstation som skulle komma att beröra fornlämning RAÄ 258, en förhistorisk boplats. Undersökningarna omfattade lämningar efter ett neolitiskt hus samt ett fåtal övriga anläggningar. Analyserat kol har givit två senmesolitiska dateringar från cirka 4300 f Kr. En tredje datering gav en tidigneolitisk datering, cirka 3700 f Kr. Vid undersökningen tillvaratogs cirka 3 kg tidigneolitisk keramik. En slipad yxa av diabas stöder denna datering som också verkar vara boplatsens yngsta fas. Det neolitiska huset utgjordes av en så kallad mesulakonstruktion samt lämningar efter härdar, gropar och en större förrådsgrop. Syfte: Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen: Syftet med förundersökningen var att avgränsa fornlämningsområdet och försöka avgöra karaktär och datering. Syftet inför slutundersökningen var att funktionsbestämma och datera fornlämningen och således försöka få en mer definitiv uppfattning om platsens användningstid och funktion. Likaså var förhoppningen att fornlämningen skulle kunna sättas in i ett större perspektiv med liknande boplatser från samma tid. Data finns tillgängligt i två olika format: en ZIP-fil innehåller GIS-filer (shp) samt en Access datafil vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen. Den andra ZIP-filen består av gml- och xlsx-filer med motsvarande data Fri, 09 Aug 2024 10:52:52 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2084-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd2084-1 Uppsala universitet Since February 2010, the longitudinal research study The Stockholm Life Course Project: Life-Courses and Crime In the Swedish Welfare State Through Half a Century is conducted at the Department of Criminology. The project consists of two research blocks, a quantitative and a qualitative, and is a follow-up study of three existing research populations. The Stockholm Life Course Project is a nearly unique project, conducted with the purpose of studying the life courses of individuals with and without delinquent background. The main purpose of the project is to explore and understand the life course processes surrounding onset, persistence, desistance and intermittency of offending. Specifically, the project is focused around five themes: 1) The processes, factors, events and turning points through the life course, which are of importance for understanding the individual’s criminal career. 2) The importance of different welfare structures for life courses processes of criminal offending and other norm-breaking behavior. 3) The relationship between physical/mental health and criminal offending, as well as other norm-breaking behavior across the life course. 4) The “Social Heritage”, in the form of horizontal and vertical diffusion of criminal offending and other norm-breaking behavior. 5) The possibilities and limitations in predicting future offending and other norm-breaking behavior. The populations in The Stockholm Life Course Project will here be called the Clientele Boys, the Skå Boys and the SiS Youth. The Clientele Boys (b. 1943-1951) The population consists of four groups: 1) 192 delinquent boys with registered delinquent background prior to age 15 2) 95 matched controls (corresponding to every second delinquent boy), without registered delinquency prior to age 15 3) 96 “shadows” to the matched delinquent boys, and 4) 96 “shadows” to the matched controls. The 287 boys that make up group 1 and 2 went through extensive examinations during the 1960s, within the frame of the 1956 Clientele Study of Juvenile Law-breakers. The study included psychological tests, a medical examination, psychiatric interviews, sociological interviews, interviews with the boy’s parents and teachers, and also the collection of official data on the boy and his family. This group was followed-up at age 18, and also during the 1980s. During the 1980s follow-up, extensive official data were collected on the men. 199 of the original 287 boys were also interviewed. The project have access to the audio recordings of these interviews. The boys in group 3 and 4, the “shadows”, are matched on the same variables as the controls in group 2. The two “shadow” groups, however, are only followed through official data. The original reason for this, was the wish to account for any “treatment effects” in the original study design. The Skå Boys (b. 1941-1954) This population consists of 322 boys - 100 of them were admitted to treatment due to “antisocial problems” at the Skå institution. The remaining 222 boys make up a representative sample of boys born in Stockholm, around the same time as the Skå boys. The SiS Youth (b. 1969-1974) The SiS Youth consists of 420 individuals (298 boys, 122 girls). During their teens, 267 of these individuals were admitted to special youth care homes in Stockholm, due to delinquency, drug use and/or other social problems. The remaining 153 individuals, also with a history of offending, drug-use, etc., were used as a control group. All 420 individuals were followed-up with the help of official data in the middle of the 1990s, roughly at the age of 25. Eighty individuals in the treatment group and 53 in the control group were interviewed during this follow-up. In the present follow-up, we use both quantitative and qualitative research methods (official register data, and life history interviews). For the quantitative branch of the project, data has been collected from Statistics Sweden, The National Board of Health and Welfare, The Swedish National Council for Crime Prevention, The Military Archives of Sweden, and The Swedish Prison and Probation Service. To study the possible importance of the social heritage, we have also collected data on the individuals’ parents, children, grandchildren, siblings, siblings’ children, and siblings’ grandchildren. The qualitative branch of the project consists of life history interviews with the individuals who have been interviewed in earlier follow-ups (the Clientele boys and the SiS Youth). The interviews conducted during 2010/11 have the form of life history interviews. This means that we, with the help of an interview guide, ask questions and explore different areas of the individuals’ life courses, where we are interested in understanding how the interview participants relate the past to the present and the future. The interviews cover a range of topics including living arrangements, education and school experiences, employment history, health, social relations, experiences of crime, drug-use, victimization and the criminal justice system. Up until November 2011, we have conducted roughly 80 interviews, 27 with the Clientele boys and 57 with the SiS Youth. The interviews have lasted around 90 minutes. The main bulk of the interviews have been conducted with two interviewers, some with only one. The interviews have been conducted at the university, the interview participants’ work places, libraries, coffee houses or in the interview participant’s home. Syfte: Huvudsyftet med projektet är att utforska och skapa förståelse för de livsinriktningsprocesser som kan relateras till olika aspekter av ett brott. Mon, 29 Jun 2015 08:23:38 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0158-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0158-1 Stockholms universitet Jerzy Sarnecki Christoffer Carlsson Redan då projektet "Begravningsseder - studier av sociala skillnader efter döden" började planeras var en grundtanke att en bred enkätundersökning om den stora majoritet av alla begravningar som Svenska kyrkan svarar för skulle utgöra ett huvudmaterial inom projektet. Det är välbekant att den försvagning av den kristna seden som kan iakttas både vad gällande gudstjänstbesök och utnyttjande av de övriga kyrkliga handlingarna (dop, konfirmation och kyrklig vigsel) inte i lika hög grad gjort sig gällande när det gäller de kyrkliga begravningarna. Den rituella formen för de kyrkliga begravningarna är i stort sett fastlagd i Den svenska kyrkohandbokens ordning för begravningsgudstjänster. Handboken erbjuder emellertid vid flera av momenten i gudstjänsten både alternativa former och möjligheter till utlämnande och vilken avslutning gudstjänsten får sammanhänger främst med om den döda skall jordbegravas eller kremeras. Beträffande begravningsgudstjänsternas utformning finns knappast några uppgifter från tidigare studier och när det gäller vad som efter gudstjänsten sker med kistan med den döda finns det inte några individuella uppgifter. Bara de nämnda förhållandena kunde motivera en undersökning av hur begravningssederna ter sig i praktiken och vilka variationer som finns. I den kyrkohandbok som anger de rituella ramarna för hur en begravningsgudstjänst skall utformas inleds avsnittet om "Begravning" med ett konstaterande att "Begravningen ingår i ett sammanhang som sträcker sig från dödsbädden till avskedet vid graven". Ett liknande synsätt låg bakom tankarna på en bred undersökning av hur begravningssederna gestaltar sig i dagens Sverige: den skulle inte bara eller främst koncentreras på det rituella skeendet i kyrkan eller gravkapellet utan den skulle också i görligaste mån uppmärksamma vad som händer före och i viss mån också efter begravningsgudstjänsten och den skulle framförallt ta upp de i bred mening sociala aspekterna på en begravning som inte regleras i Kyrkohandboken eller på annat sätt styrs av fastlagda regelverk. Studiens grundmaterial finns hos LUKA, Lunds kyrkohistoriska arkiv. Syfte: Under andra och tredje kvartalet 1997 insamlades vid Teologiska institutionen i Lund ett omfattande enkätmaterial rörande begravningar. Materialinsamlingen ingick som ett led i ett forskningsprojekt om "Begravningsseder - studier av sociala skillnader efter döden" som bedrevs med stöd från Socialvetenskapliga Forskningsrådet (SFR). Enkätformulären ger upplysningar om många förhållanden som rör begravningssederna i dagens Sverige. Frågorna avsåg att fånga såväl det i bred mening sociala skeendet kring begravningarna som det rituella skeendet vid begravningsgudstjänsterna. Datasetet utgörs av en SPSS-fil med kodade svar på studiens enkät. Mon, 04 Nov 2013 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0919-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0919-1 Lunds universitet Göran Gustafsson Vegetationstäckning och sedimentdata från Gåsfjärden, Östersjön och Storsjön, Småland, Sverige. Innehåller procentuell vegetationstäckning uppskattad med den pollenbaserade algoritmen Landscape Reconstruction Algorithm (LRA), samt mätningar av organiskt material i sedimentkärnor som gjorts med hjälp av ligninfenoler. Se readme och den tillhörande artikeln för vidare metodbeskrivning: Yang, B., Ljung, K., Ning, W., Filipsson H.L., Nielsen, A.B. Relationships between land use and terrestrial organic matter transfer to the Baltic Sea over the last 500 years. JGR Biogeosciences, Submitted. Mon, 18 Dec 2023 15:02:57 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-286 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-286 Lunds universitet Bingjie Yang Karl Ljung Wenxin Ning Helena Filipsson Anne Birgitte Nielsen