Researchdata.se

Temperatur, nederbörd, kväve- och fiberinnehåll hos björk och mjölkört, och kalvvikt för älg (Alces alces) i norra Sverige

Sheila Holmes — Wed, 18 Jan 2023 14:57:29 GMT

Data och R-kod används i styckvis strukturell ekvationsmodellering för en studie som jämförde de direkta och indirekta effekterna av temperatur och nederbörd på kalvvikt för älg i norra Sverige. Studien inleddes 1988 i ett försök att undersöka klimatförändringarnas effekter på vanliga foderarter för den ekonomiskt och kulturellt viktiga älgen i Sverige. Den pågick till 1997 och startades om 2017. Temperatur- och nederbördsvariabler är härledda från SMHI väderstationsdata. Genomsnittlig kalvvikt för älg för undersökningsplatser härleds från data från Svenska Jägareförbundet och enskilda jaktlag. Både väder- och kalvvikt representerar medelvärden inom en radie på 50 km från varje studieplats. Mätningar av kväve och neutrala detergenter är resultatet av nära infraröd spektroskopimodellering, med 50 prover för att kalibrera modellen. Prover togs från 1-ha platser och inkluderade material från 30 individer av antingen dunbjörk eller mjölkört. Se beskrivning på engelska.

Begränsad tillväxt av fjällbjörkplantor över årtionden har liten inverkan på den omgivande tundran

Ruud Scharn — Mon, 09 May 2022 12:08:15 GMT

Studien tar upp två viktiga frågor om fjällbjörkens, som är den dominerande arten i trädgränsen, förflyttning upp på kalfjället: • Hur klarar sig björkplantorna som har etablerats ovanför trädgränsen? • Hur påverkar dessa björkplantor den omgivande vegetationen på kalfjället? Vi samlade in data om artförekomsten av växter i 50 x 50 cm stora provytor runt björkplantor ovanför trädgränsen nära Latnjajaure Fältstation i norra Sverige. Dessa mätningar jämfördes med kontrollmätningar och referensmätningar gjorda under trädgränsen. Vi tittade också på björkplantornas tillväxt (diameter + längd) under de senaste 15 åren, från 2001 till 2016. De data som deponerats i datasetet omfattar rådata, kod och statistiska modeller som används för att analysera data samt alla utdata (figurer och tabeller) som används i studien. Ytterligare metadata finns i README-filen som ingår. ALLMÄN INFORMATION 1. Datasetets titel: Begränsad tillväxt av fjällbjörkplantor över årtionden har liten inverkan på den omgivande tundran 2. Information om författarna A. Kontaktuppgifter till huvudförfattaren Namn: Ruud Scharn Lärosäte: Göteborgs universitet E-post: ruud.scharn@gu.se B. Kontaktuppgifter för medförfattaren Namn: Robert Björk Lärosäte: Göteborgs universitet E-post: robert.bjork@gu.se 3. Datum för datainsamling: 2016-07-(4-31) 4. Geografisk plats för datainsamling Latnjajaure fältstation nära Abisko i norra Sverige (68,35°N, 18,49°E). ÖVERSIKT ÖVER DATA OCH FILER Filen birch_coordinates.csv innehåller koordinaterna för varje björk (WGS84 och SWEREF99) tillsammans med höjd, antal stammar, stamdiameter och antal grenar. För varje analys i artikeln har vi skapat en mapp som innehåller tre undermappar. Huvudmapparna: 1 alpha diversity altitude slope 2 alpha diversity intercept only 3 Beta diversity 4 Diameter and length Undermapparna är strukturerade på samma sätt för alla huvudmappar som innehåller: 1 input: innehåller råa indata. 2 script: R-skript som innehåller all databehandling samt JAGS-skriptet som innehåller den kod som används i den statistiska modelleringen. R-skripten bör kunna köras under förutsättning att sökvägen till indata är korrekt inställd (se setwd i början av skriptet) och att de nödvändiga biblioteken är lokalt installerade. 3 output: innehåller tabeller och figurer. Rådata för huvudmapparna 1-3 är samma och innehåller: Latnja2006-16.txt: en tabbseparerad matris som innehåller uppskattningar av täckningsgraden för arterna (kolumner) för provytorna (rader). rownames innehåller vilken växtsamhälle det är (Bpt_Ref, Bpt och C för referens-, björk- och kontrollytor) och provytornas höjd i meter över havet. norway_latnjatree.dated.tre: daterad fylogeni i Newick format av scharn et al 2021 (doi: https://doi.org/10.1088/1748-9326/abfe8a) som används för uppskattning av fylogenetisk mångfald. Undermapp input i huvudmapp 3 (Beta_diversity) innehåller netMPD_sweden.rds, en serialiserad R-objektfil som innehåller medelparvisa avstånd för arten. Huvudmapp 4 innehåller: Birch_heigh_Diameter.csv: en kommaseparerad matris som innehåller björknummer, provtagningsår, björkplantornas höjd och diameter. Birch_heigh_Diameter_dif.csv: en kommaseparerad matris som innehåller björknumret samt skillnaden i höjd och diameter mellan åren. METODOLOGISK INFORMATION 1. Beskrivning av de metoder som använts för insamling/generering av data: Metoderna finns i "Limited decadal growth of mountain birch saplings has a minor impact on surrounding tundra vegetation" (se tillhörande publikation).

SLU Viltfoderkartor

Lukas Graf — Tue, 04 Nov 2025 15:22:50 GMT

Detta dataset innehåller SLU:s kartor över tillgången på viltfoder. Inkluderat är 12 kartor, distribuerade som .tif-filer. Kartorna visar den förväntade abundansen av tall (Pinus sylvestris), rönn (Sorbus aucuparia), ek (Quercus spp.), sälg (Salix caprea), asp (Populus tremula) och björk (Betula spp.) från 10 cm höjd till 4 cm brösthöjdsdiameter, på Sveriges skogsmark. Modellerna har skapats med hjälp av data från Riksskogstaxeringen och fjärranalysdata. Kartprodukterna är aggregerade till en skala på 1 ha och 1 km2 och visar det genomsnittliga antalet träd uppskattat per rumslig enhet. För mer information om utvecklingen av detta dataset, se artikeln: https://doi.org/10.1016/j.jag.2025.104850

Svensk skogsfenologi - Svenskt skogsfenologidataset

Ola Langvall — Thu, 05 Aug 2021 11:14:11 GMT

Som en del av SLU:s fortlöpande miljöanalys, samlar universitetets skogliga försöksparker in detaljerade fenologiska mätningar och observationer på björk, gran, tall, blåbär och lingon, sedan 2006. Detta dataset innehåller data om löv- och skottutveckling hos träden, samt blomning, kartbildning och bärmognad hos bären för åren 2006-2020. I data redovisas medeltalet av ett flertal individer (se instruktion) som mätts eller observerats vid varje tillfälle. Här tillhandahålls också temperatursummor, beräknade utifrån respektive observationsplats klimatstations dygnsmedeltemperaturer under samma tidsperiod. Förutom mätvärden och observationer, tillhandahålls också R-script för att interpolera dagliga värden mellan observationstillfällena och för beräkningar av mellanårsmedelvärden och medföljande medelfel för varje observationsplats och art. R-scripten interpolerar även värden fördelade på uppnådd temperatursumma vid varje tillfälle, samt mellanårsmedelvärden och medelfel för temperatursummans utveckling över säsongen. Även observationer av fenologiska fasförändringar görs på björk (från skottskjutning till lövfällning), samt tall och gran (endast skottskjutning) och finns i en separat tabell.

CTD-data för salt och temperatur i Kattegat under 2005 och 2006

Göran Björk — Wed, 16 Oct 2019 08:22:28 GMT

Under februari och mars, 2005 och 2006, genomfördes planktoniska äggundersökningar under toppen av lekperioden för Kattegattorsk. Den totala undersökningsperioden omfattade fem veckor med en fem dagar lång undersökning som genomfördes varannan vecka. Varje undersökning samlade in data från 50 stationer. Salt- och temperaturprofiler mättes med CTD (konduktivitet, temperatur och djupprofil, SBE 911plus). Data har samlats in med hjälp av CTD (SBE 911plus) ombord på forskningsfartyget Skagerack vid Göteborgs universitet. Sensorerna på detta instrument kalibreras rutinmässigt och regelbundet vilket säkerställer en god datakvalitet. För mer information om dataset se: Pacariz, S., Björk, G., Jonsson, P., Börjesson, P., and Svedäng, H. A model study of the large-scale transport of fish eggs in the Kattegat in relation to egg density (2013). - ICES Journal of Marine Science, doi.10.1093/icesjms/fst144.

Växthusgasflöden mellan trädstammar och atmosfären i en boreal bäcknära skog

Marcus Klaus — Mon, 16 Sep 2024 07:21:34 GMT

Skogar spelar en stor roll i den globala växthusgasomsättningen. Det finns dock stora kunskapsluckor om Växthusgasflöden mellan trädstammar och atmosfären. Det här datamaterialet innehåller fältobservationer på koldioxid-, metan- och lustgasflöden mellan trädstammar och atmosfären i 14 granar (Picea abies) och 14 björkar (Betula pendula) i en svensk boreal skogskantzon längs ett vattendrag. Datat har samlats in vid Trollbergets Försöksområdet, Vindeln kommun, Sverige, ungefär en gång i månaden mellan maj 2021 och maj 2023. Stamfluxmätningar har genomförts 30 cm ovanför marken vid alla träd och dessutom vid 80 och 160 cm vid fyra utvalda träd. Dessutom ges data på koldioxid-, metan- och lustgasflöden mellan marken och atmosfären vid 12 lokaler. Data på koldioxid och metanflöden är från in situ mätningar av fluxkammare och data på lustgasflöden är från manuella provtagningar av fluxkammare. Bakgrundsdata innehåller information om koldioxid, metan och lustgaskoncentrationer i marken, grundvattennivån, grundvattentemperatur, snödjup, brösthöjdsdiameter, trädhöjd, avstånd till vattendraget och koordinater på alla provtagningslokaler. Datamaterialet beskrivs detaljerad i vetenskaplig artikeln: Klaus, M., Öquist, M. and Machacova, K (in prep.): Tree stem-atmosphere greenhouse gas fluxes in a boreal riparian forest..

Naturens kalender: Vårkollen - fenologiska observationer av medborgarforskare

Ola Langvall — Thu, 24 Apr 2025 07:57:09 GMT

Naturens kalender (www.naturenskalender.se) drivs av Svenska fenologinätverket, som är ett nätverk med flera universitet, myndigheter och föreningar. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är nätverkets huvudman och ingår i universitetets miljöanalysverksamhet, tillhörande delprogrammet Klimat. Huvuduppgiften för Naturens kalender är att samla in observationer av vårtecken, hösttecken och annat i naturens kalender. Nätverkets verksamhet är i första hand kopplat till Sveriges miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan, men ingår även i europeiska (genom Pan-European Phenology database - PEP725) och intermationella (genom International Society of Biometeorology) samarbeten kring fenologisk forskning och miljöövervakning. Data om naturens kalender samlas in på två olika sätt. Dels bedrivs en långsiktig miljöövervakning i form av ”kalendrar” där rapporter om fenologiska observationer samlas in över hela året, dels genomför vi korta ”kollar” där vi tar en ögonblicksbild av naturens kalender i landet vid en viss tidpunkt på året. Med början 2015 genomförs Vårkollen som en 2-dagars kampanj 30 april - 1 maj, där vi med hjälp av medborgarforskares observationer från hela landet får en "ögonblicksbild" av hur långt våren kommit vid den tidpunkten. I Vårkollen görs observationer av hur långt utvecklingen av blomning hos blåsippa, tussilago, vitsippa, sälg och hägg, samt lövsprickningen hos björk, vilka även förekommer i det historiska datasetet (se nedan). Vårkollen genomförs av två partners i Svenska fenologinätverket, SLU och Svenska Botaniska Föreningen. SLU står för teknisk plattform och databearbetning, medan SBF står för informationsmaterial och regional medverkan genom sina lokalföreningar. Båda organisationerna bidrar med information till allmänheten via pressmeddelanden inför Vårkollen och med resultaten efteråt. Motiv och syfte Målet med Naturens kalender är att samla in data om allt från första vårtecken till sista hösttecken, så att vi kan erbjuda landsomfattande data till alla intresserade, för att underlätta forskning, miljömålsarbete och information, vilket kan göra oss bättre rustade att möta klimatförändringens effekter. Observationerna i Naturens kalender kan jämföras med motsvarande observationer som gjordes för över 100 år sedan (se Svenskt historiskt fenologidataset i "Relaterade forskningsdata"), för att upptäcka fenologiska förändringar över tid som kan bero på klimatförändringar. Målet med Vårkollen är att bidra med landsomfattande data för att bättre kunna följa, förstå och förutse klimatförändringens effekter på vilda växter i Sverige genom att studera statusen över hela landet för de ingående arterna och faserna vid en och samma tidpunkt och jämföra dessa med historiska observationsdata för samma arter. Datasetet innehåller en fil med observationsdata (spring_check_2015-2024.csv), en PDF-fil (metadata_spring_check_2015-2024.pdf) med metadata som beskriver ingående variabler och listor på ingående arter och faser, samt en PDF-fil (varkollen_folder_2024.pdf), som är den instruktion som de som rapporterar kan läsa. Observationsdatafilen innehåller totalt 69 668 observationer.

Effekt av argininfosfattillförsel på tidig överlevnad och tillväxt av tall, gran och vårtbjörk

Bodil Häggström — Tue, 18 Oct 2022 09:18:39 GMT

Syftet med den vetenskapliga studien var att undersöka effekterna av agininfosfat på överlevnad och tillväxt av tall-, gran- och vårtbjörksplantor på tre fallstudier i Sverige. De tre studerade lokalerna finns i södra (S), nordöstra (NÖ) och nordvästra (NV) delarna av Sverige. Skogen på de studerade lokalerna var skördad och markberedning utförts samma år som plantering. Plantor av tall, gran och vårtbjörk planterades i juni 2019 på den nordöstra lokalen och i juni 2020 på de andra lokalerna. På varje lokal var de olika trädslagen planterade både var för sig och blandade ytor, med en yta behandlade med argininfosfat och en yta obehandlade plantor för varje trädslagskombination. Inventering av överlevnad och tillväxt utfördes i augusti-september 2020 på den nordöstra lokalen och 2021 på de andra lokalerna, följande två tillväxtsäsonger i fält. Data består av överlevnad, höjd- och stambasdiametermätningar från inventeringarna. Variablerna är beskrivna i detalj i dokumentationsfilen. Tre datafiler är inkluderade, en fil för varje lokal som alla var analyserade separat: a. effects_APtreatment_data_S_second_season.csv (1132 rader × 11 kolumner) b. effects_APtreatment_data_NE_second_season.csv (1987 rader × 10 kolumner) c. effects_APtreatment_data_NW_second_season.csv (1093 rader × 9 kolumner) Det kommenterade R-skriptet Code_manuscript_SND.R har också inkluderats för reproduktion. Det skall packas upp i samma katalog som datafilerna. PDF-filerna i output_plots.zip innehåller de diagram som genereras av skriptet, och filen Code_manuscript_SND.log.txt innehåller logg från skriptet när det körts med terminalkommandot: Rscript Code_manuscript_SND.R > Code_manuscript_SND.log.txt

Inventeringsdata för kärlväxter i 240 provytor innanför och utanför ett 900 ha stängslat område i Nikko nationalpark, Japan

Lisa Petersson — Tue, 07 Jan 2025 09:51:50 GMT

Datafilen innehåller 240 rader × 126 kolumner. Urval av bestånd och placering av provytor: Studieområde: 24 bestånd identifierades (12 lärkdominerade, 12 ekdominerade) i den södra delen av det inhägnade området. Bestånd: Varje bestånd parades med ett replikat inom 300 m på motsatta sidor av viltstängslet; bestånd där replikat saknades inom 300 meter uteslöts ur studien. Provytor: Totalt antal provytor: 10 cirkulära provytor per bestånd = totalt 240 provytor (120 innanför, 120 utanför stängslet). Provytestorlek: Varje provytor är 10 m² och är centrerad runt en lärk eller en ek. Utlägg av provytor: Provytor placerades minst 10 m från andra trädslag (än lärk och ek) (>30 cm DBH) för att undvika påverkan från andra arter än lärk och ek. Datainsamling: Dvärgbambu: Medelhöjd mätt från fem slumpmässiga punkter per provyta. Undervegetation av kärlväxter: Alla arter, inklusive träd och buskar <1,3 m höga, registrerades. Täckningsgrad av arter: Mätt med ett modifierat Braun-Blanquet-täckningssystem med sju täckningskategorier. Braun-Blanquet-skala Täckningsintervall (%) r <0,1 + 0,1 – 1 1 1 – 5 2 5 – 25 3 25 – 50 4 50 – 75 5 75 – 100 *För dvärgbambu, som var mycket vanligt förekommande, användes 100% täckning för kategori 5. Detta påverkade inte beräkningarna. Taxonomiska grupperingar: Grupperade arter: Dvärgbambu: Sasa spp. (S. kurilensis, S. nipponica, S. palmata, Sasamorpha borealis). Gräs och halvgräs: Carex, Juncus, Luzula, Poaceae. Icke-blommande exemplar: Rosa, Rubus, Viola (förutom Viola tokubuchiana var. tokubuchiana som registrerades separat). Lönnplantor: Acer spp. (förutom A. rufinerve som registrerades separat). Björkar: Betula (B. platyphylla var. japonica, B. ermanii). Benved: Euonymus (E. alatus, E. macropterus, E. sieboldianus, exklusive vinrankan E. fortunei). Nomenklatur: Enligt Wamei-checklist version 1.10 (Yamanouchi 2022) https://gbif.jp/activities/checklist/wamei_checklist_110/

Träddata för tillväxt och positioner från Linnéuniversitetets skiktade provytor

Nils Fagerberg — Mon, 12 Sep 2022 08:07:45 GMT

Träddata för tillväxt och trädpositioner från fem skiktade provytor i Götaland. Ytorna är grandominerade och lades ut mellan 2016 och 2018 som en del av ett doktorandprojekt på Linnéuniversitetet, inst. för skog och träteknik. Fyra av ytorna har markerats i fält för att underlätta långsiktiga uppföljningar. Dataset med trädtillväxt samt trädpositioner. Träden är positionerade med ultraljud avståndsmätning och triangulering (Haglöf, Postex). Årsringstillväxt uppmätt från borrkärnor.