<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom">
  <channel>
    <atom:link rel="self" type="application/rss+xml" href="https://researchdata.se/sv/catalogue/search.rss?search=bokar"/>
    <link>https://researchdata.se/sv/catalogue</link>
    <title>Researchdata.se</title>
    <description>Search results</description>
    <language>sv</language>
    <item>
      <title>Sæmundaredda</title>
      <description>Kungens bok är också känd under namnet Sæmundaredda Lóðaedda och Edda
Sæmundar fróda, och tros ha skrivits någon gång mellan 1270-1280. Detta
isländska skönlitterära manuskript innehåller antik poesi som är indelad
i två kategorier, mytisk poesi och heroisk poesi.</description>
      <pubDate>Mon, 01 Jan 2024 00:00:00 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/doi-10-23695-6d70-yx27</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/doi-10-23695-6d70-yx27</guid>
      <dc:publisher>Göteborgs universitet</dc:publisher>
    </item>
    <item>
      <title>Mediebarometern 2001</title>
      <description>Mediebarometern genomfördes första gången 1979 och har sedan dess genomförts varje år. Undersökningen avser att belysa hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag tagit del av ett antal enskilda medier. Syftet är att beskriva tendenser och förändringar i människors utnyttjande av massmedier.
I Mediebarometern 2001 tillfrågades respondenterna om hur man dagen innan intervjun tagit del av radio, TV, text-TV, video, bio, ljudkassett, CD, morgontidning, kvällstidning, vecko-/månadstidning, tidskrift, bok, reklam och ny medieteknik. De personer som angav att de använt något av dessa medier tillfrågades om hur mycket tid man lagt ned på respektive massmedium. De personer som angivit att man inte läst eller tittat i en veckotidning eller tidskrift föregående dag tillfrågades om man i så fall gjort detta under någon av de föregående sex dagarna.
TV-tittarna tillfrågades vilka kanaler de tittat på och videoanvändarna fick ange om de tittat på ett inspelat program, en hyrd film eller en film man köpt. Samtliga respondenter tillfrågades om  man föregående dag läst: morgontidning, kvällstidning, veckotidning, månadstidning, annan tidskrift eller bok. Om man läst något föregående dag fick man följdfrågor om hur många man läst och hur mycket tid man spenderat på läsandet. Morgon- och kvällstidningsläsare fick även besvara om man läst tidningen i tryckt version eller på Internet. Bokläsare tillfrågades vilken typ av litteratur man läst och tidskriftsläsare vilken typ av tidskrift man läst. Respondenter som svarat att man inte läst någon tidning, tidskrift eller bok dagen innan tillfrågades när man senast gjort detta.
Undersökningen innehåller även detaljerad information om vilken tid på dagen som respondenterna ägnar sig åt att läsa morgon- resp. kvällstidning, radiolyssnande och TV-tittande. Det finns även information om vilken typ av nyhetsprogram man tittat på samt vilken typ av reklam man tagit del av under föregående dag. Ett stort antal frågor behandlar användningen av persondatorer och Internet hemma och på arbetet. Bakgrundsfrågorna omfattar ålder, kön, utbildning, arbetsmarknadsgrupp, facklig huvudorganisation samt hushållets sammansättning.

Syfte:

Beskriva tendenser och förändringar i människors utnyttjande av massmedier</description>
      <pubDate>Thu, 01 Jan 2004 00:00:00 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0803-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0803-1</guid>
      <dc:publisher>Göteborgs universitet</dc:publisher>
    </item>
    <item>
      <title>Mediebarometern 2000</title>
      <description>Mediebarometern genomfördes första gången 1979 och har sedan dess genomförts varje år. Undersökningen avser att belysa hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag tagit del av ett antal enskilda medier. Syftet är att beskriva tendenser och förändringar i människors utnyttjande av massmedier. I Mediebarometern 2000 tillfrågades respondenterna om hur man dagen innan intervjun tagit del av radio, TV, text-TV, video, bio, ljudkassett, CD, morgontidning, kvällstidning, vecko-/månadstidning, tidskrift, bok, reklam och ny medieteknik. De personer som angav att de använt något av dessa medier tillfrågades om hur mycket tid man lagt ned på respektive massmedium. De personer som angivit att man inte läst eller tittat i en veckotidning eller tidskrift föregående dag tillfrågades om man i så fall gjort detta under någon av de föregående sex dagarna. TV-tittarna tillfrågades vilka kanaler de tittat på och videoanvändarna fick ange om de tittat på ett inspelat program, en hyrd film eller en film man köpt. Samtliga respondenter tillfrågades om  man föregående dag läst: morgontidning, kvällstidning, veckotidning, månadstidning, annan tidskrift eller bok. Om man läst något föregående dag fick man följdfrågor om hur många man läst och hur mycket tid man spenderat på läsandet. Morgon- och kvällstidningsläsare fick även besvara om man läst tidningen i tryckt version eller på Internet. Bokläsare tillfrågades vilken typ av litteratur man läst och tidskriftsläsare vilken typ av tidskrift man läst. Respondenter som svarat att man inte läst någon tidning, tidskrift eller bok dagen innan tillfrågades när man senast gjort detta. Undersökningen innehåller även detaljerad information om vilken tid på dagen som respondenterna ägnar sig åt att läsa morgon- resp. kvällstidning, radiolyssnande och TV-tittande. Det finns även information om vilken typ av nyhetsprogram man tittat på samt vilken typ av reklam man tagit del av under den senaste veckan. Ett stort antal frågor behandlar användningen av persondatorer och Internet hemma och på arbetet. Bakgrundsfrågorna omfattar ålder, kön, utbildning, arbetsmarknadsgrupp, facklig huvudorganisation samt hushållets sammansättning.

Syfte:

Beskriva tendenser och förändringar i människors nyttjande av massmedier.</description>
      <pubDate>Tue, 01 Jan 2002 00:00:00 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0781-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0781-1</guid>
      <dc:publisher>Göteborgs universitet</dc:publisher>
    </item>
    <item>
      <title>Mediebarometern 2002</title>
      <description>Mediebarometern genomfördes första gången 1979 och har sedan dess genomförts varje år. Undersökningen avser att belysa hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag tagit del av ett antal enskilda medier. Syftet är att beskriva tendenser och förändringar i människors utnyttjande av massmedier.
I Mediebarometern 2002 tillfrågades respondenterna om hur man dagen innan intervjun tagit del av radio, TV, text-TV, video, bio, ljudkassett, CD, morgontidning, kvällstidning, vecko-/månadstidning, tidskrift, bok, reklam och ny medieteknik. De personer som angav att de använt något av dessa medier tillfrågades om hur mycket tid man lagt ned på respektive massmedium. De personer som angivit att man inte läst eller tittat i en veckotidning eller tidskrift föregående dag tillfrågades om man i så fall gjort detta under någon av de föregående sex dagarna.
TV-tittarna tillfrågades vilka kanaler de tittat på och videoanvändarna fick ange om de tittat på ett inspelat program, en hyrd film eller en film man köpt. Samtliga respondenter tillfrågades om  man föregående dag läst: morgontidning, kvällstidning, veckotidning, månadstidning, annan tidskrift eller bok. Om man läst något föregående dag fick man följdfrågor om hur många man läst och hur mycket tid man spenderat på läsandet. Morgon- och kvällstidningsläsare fick även besvara om man läst tidningen i tryckt version eller på Internet. Bokläsare tillfrågades vilken typ av litteratur man läst och tidskriftsläsare vilken typ av tidskrift man läst. Respondenter som svarat att man inte läst någon tidning, tidskrift eller bok dagen innan tillfrågades när man senast gjort detta.
Undersökningen innehåller även detaljerad information om vilken tid på dagen som respondenterna ägnar sig åt att läsa morgon- resp. kvällstidning, radiolyssnande och TV-tittande. Det finns även information om vilken typ av nyhetsprogram man tittat på samt vilken typ av reklam man tagit del av under föregående dag. Ett stort antal frågor behandlar användningen av persondatorer och Internet hemma och på arbetet. Bakgrundsfrågorna omfattar ålder, kön, utbildning, arbetsmarknadsgrupp, facklig huvudorganisation samt hushållets sammansättning.

Syfte:

Beskriva tendenser och förändringar i människors nyttjande av massmedier.</description>
      <pubDate>Thu, 01 Jan 2004 00:00:00 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0804-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0804-1</guid>
      <dc:publisher>Göteborgs universitet</dc:publisher>
    </item>
    <item>
      <title>Parallella texter från "Sverige en pocketguide"</title>
      <description>Parallella texter i form av boken "Sverige en pocketguide" översatt till flera språk. Materialet har laddats ned från Immigrantinstitutets webbplats

I 2017 nedladdades bara den svenska versionen med översättningar till andra EU-språk (engelska, franska och kroatiska). I 2019 laddades versionerna på övriga språk (arabiska och ryska).
Det som nedladdades var pdf-filer. De txt-filer som finns tillgängliga är resultat ur en körning av kommandot pdftotext i ubuntu-skal.</description>
      <pubDate>Mon, 30 Mar 2020 07:26:53 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0330-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/ext0330-1</guid>
      <dc:publisher>Institutet för språk och folkminnen</dc:publisher>
      <dc:creator>Simon Dahlberg</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Mediebarometern 2005</title>
      <description>Mediebarometern genomfördes första gången 1979 och har sedan dess genomförts varje år.  Studien avser att belysa hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag under respektive år tagit del av ett antal enskilda medier: radio, TV, text-TV, video, bio, ljudkassett, grammofon/CD, morgontidning, kvällstidning, vecko-/månadstidning, tidskrift och bok (från 1995 omfattas även direktreklam och ny medieteknologi); ett särskilt område rör internetanvändning.

Syfte:

Beskriva tendenser och förändringar i människors nyttjande av massmedier.</description>
      <pubDate>Tue, 01 Jan 2008 00:00:00 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0859-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0859-1</guid>
      <dc:publisher>Göteborgs universitet</dc:publisher>
    </item>
    <item>
      <title>SOM-undersökningen till ungdomar 2000</title>
      <description>Ung-SOM genomfördes hösten 2000. Den ställde frågor om ungas attityder och värderingar samt deras sociala vanor.

Ung-SOM genomfördes bland 3 000 ungdomar i Västra Götalandsregionen och Kungsbacka kommun som ett delprojekt inom utvärderingsprogrammet Morgondagens värderingar. Undersökningen, som löpte parallellt med Väst-SOM, genomfördes i samarbete med Västra Götalandsregionen. Resultaten publicerades i boken Spår i framtiden.


Frågeformuläret var indelat i följande frågeområden: medieanvändning; samhälle, politik och demokrati; service och utbildning; hot och risker; internet och andra medier; fritid samt bakgrundsuppgifter.</description>
      <pubDate>Mon, 01 Jan 2007 00:00:00 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0821-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0821-1</guid>
      <dc:publisher>Göteborgs universitet</dc:publisher>
    </item>
    <item>
      <title>Tillit till intima digitala hälsoteknologier</title>
      <description>År 2022 skickades en förfrågan om att delta i en forskningsintervju om människors erfarenheter av att använda Natural Cycles (en mobiltelefonapplikation och digital termometer) som preventivmedel via Natural Cycles till engelsktalande, spansktalande, svensktalande och finsktalande prenumeranter på Natural Cycles som hade använt Natural Cycles i Prevent-läge i mer än 6 månader. Ca. 300 personer svarade på denna förfrågan vilket resulterade i att 134 personer bokade och deltog i en semistrukturerad intervju online. Intervjuerna fokuserar på tre kärnteman - människors anledningar till att välja Natural Cycles som preventivmedel och deras historia av användning; människors erfarenheter av att använda Natural Cycles och skäl de har för att lita på Natural Cycles som en form av preventivmedel; och människors erfarenheter av att dela Natural Cycles och den data den samlar in med andra (intima partners, vänner, vårdpersonal).

Datan består av 134 transkriberade intervjuer i form av .doc-filer. 108 utskrifter är på engelska, 1 finska, 12 spanska och 13 på svenska.</description>
      <pubDate>Fri, 24 Jan 2025 14:38:50 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-33-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-33-1</guid>
      <dc:publisher>Kungliga Tekniska högskolan</dc:publisher>
      <dc:creator>Madeline Balaam</dc:creator>
      <dc:creator>Airi Lampinen</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Kommun- och landstingsfullmäktigeundersökningen (KOLFU) 2008</title>
      <description>KOLFU är en undersökning som riktar sig till samtliga fullmäktigeledamöter i Sveriges 20 landsting och 290 kommuner (totalt cirka 13 500 personer). KOLFU genomfördes för första gången 2008-2009 (KOLFU 2008). Antalet faktiska respondenter - exklusive bortfallet - var 9 890 .
 
KOLFU 2008 genomfördes av ett forskarteam vid Göteborgs universitet medan företaget Detector AB svarade för fältarbetet. Undersökningen genomfördes inom ramen för projektet Politiker tycker om demokrati.  Forskarteamet bestod av Mikael Gilljam (projektledare), David Karlsson och Anders Sundell. I KOLFU ingår frågor om ledamöternas sociala bakgrund, deras åsikter i politiska frågor, deras syn på demokratins spelregler och det politiska arbetet i den egna kommunen och landstinget. 

Resultat från KOLFU 2008 har presenterats i bland annat boken "Politik på hemmaplan. Tiotusen fullmäktigeledamöter tycker om politik och demokrati" (Gilljam et al., 2010a).

Syfte:

Kommun- och landstingsfullmäktigeundersökningen (KOLFU) 2008 genomfördes för att undersöka svenska kommun- och landstingspolitikers syn på demokrati och politik.</description>
      <pubDate>Thu, 26 Nov 2015 00:00:00 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0984-1</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd0984-1</guid>
      <dc:publisher>Göteborgs universitet</dc:publisher>
      <dc:creator>Mikael Gilljam</dc:creator>
      <dc:creator>David Karlsson</dc:creator>
      <dc:creator>Anders Sundell</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Finlandssvenska: Essäistisk litteratur 1963–2013</title>
      <description>Korpusen är del av språkbanken för finlandssvenska inom projektet Svenskan i Finland – i dag och i går. Läs mer hos Svenska litteratursällskapet i Finland
Samlingen innehåller essäistisk litteratur utgiven av förlagen Schildts och Söderströms förlag och av Söderströms förlag. Författarna till verken är finlandssvenska.
Dessa verk ingår i samlingen:

Öppningen i taket, Enckell Mikael, 1997
Om konsten att älska skriften, Enckell Mikael, 2009
September 1808, Forsgård Nils Erik, 2008
Där man aldrig är ensam, Mazzarella Merete, 1999
Hem från festen, Mazzarella Merete, 1992
Resa med rabatt. Om konsten att vara pensionär, Mazzarella Merete, 2010
Levande och död tradition, Salminen Johannes, 1963
Middagsdemonerna, Salminen Johannes, 1975
Gränsland, Salminen Johannes, 1984
Undret i Bagdad, Salminen Johannes, 1997
Islams två ansikten, Salminen Johannes, 2010
Sofia vuxen - med sitt MBD, Tikkanen Märta, 1998
Hungrig. En bok om ätstörningar och Föräldraskap, Torvalds Sofia, 2013
Pianostämmarens dotter, Zilliacus Jutta, 2007
Frihetets frö, Östman Catharina, 2006</description>
      <pubDate>Mon, 01 Jan 2024 00:00:00 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/doi-10-23695-sc2g-zb68</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/doi-10-23695-sc2g-zb68</guid>
      <dc:publisher>Göteborgs universitet</dc:publisher>
    </item>
  </channel>
</rss>