<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom">
  <channel>
    <atom:link rel="self" type="application/rss+xml" href="https://researchdata.se/sv/catalogue/search.rss?search=buckfastbi"/>
    <link>https://researchdata.se/sv/catalogue</link>
    <title>Researchdata.se</title>
    <description>Search results</description>
    <language>sv</language>
    <item>
      <title>Supplemental Material for: Comparison of drone ecology and behavior between Apis mellifera mellifera and the hybrid Buckfast in southwestern Sweden.</title>
      <description>Den mesta forskningen om biologin hos det västliga honungsbiet (Apis mellifera) fokuserar på arbetsbina, men kunskapen om drönarna är bristfällig trots deras viktiga roll vid parning med en jungfrulig drottning. Tillgänglig information om deras ekologi och beteende baseras huvudsakligen på direkta observationer, vilket kräver intensiv erfarenhet och kunskap om honungsbin. Endast två nyligen genomförda studier i Frankrike och Argentina har övervakat drönare kontinuerligt, men endast i form av en enda observationskupa eller under en kort tidsperiod. Därför saknas det fortfarande studier som kontinuerligt har övervakat drönarnas flygaktivitet under hela parningssäsongen. Dessutom känner vi inte till några studier som har jämfört ekologin och beteendet hos drönare mellan olika underarter av Apis mellifera. Förutom syftet att analysera ekologin och beteendet hos drönare under våren och sommaren i Sverige, där klimatet utgör en utmaning för honungsbin, var målet med detta projekt att jämföra den inhemska, men hotade, underarten Apis mellifera mellifera (Mel) med hybriden "Buckfast" (Apis mellifera x, Buck). I Sverige är det den senare som är vanligast i dagens biodling. 
Aktivitetsdata vid ingången till bikuporna samlades in med hjälp av RFID-teknik (Radio Frequency Identification) i två olika bigårdar med vardera 8 bisamhällen. RFID-tekniken möjliggör kontinuerlig övervakning av bin som är märkta med ett mikrochip på bröstkorgen. Härigenom märktes endast nyfödda drönare med en maximal ålder på 3 dagar. Vidare studerades drönarnas aktivitet och beteende vid ingången till bikupan med hjälp av videoinspelningar. Väderparametrar mättes med väderstationer som installerats i bigårdarna, vilket möjliggjorde en direkt analys av aktiviteten i förhållande till väderförhållandena (temperatur, vindhastighet, regn, luftfuktighet).</description>
      <pubDate>Wed, 14 Feb 2024 14:58:09 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-211</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-211</guid>
      <dc:publisher>Högskolan i Skövde</dc:publisher>
      <dc:creator>Finja Schaumann</dc:creator>
    </item>
    <item>
      <title>Data for: Ecological comparison of native (Apis mellifera mellifera) and hybrid (Buckfast) honeybee drones in southwestern Sweden indicates local adaptation.</title>
      <description>Drönarnas enda kända uppgift är att para sig med en jungfrulig drottning. Bortsett från deras parningsbeteende har deras ekologi studerats lite i jämförelse med honungsbinas honor. Den mesta tidigare kunskapen är baserad på direkta observationer vid en enda experimentkupa och samlades in under en begränsad tidsperiod. Ingen studie har fokuserat på skillnader mellan underarter av Apis mellifera. I denna studie presenteras data om drönare och arbetsbins livslängd i kolonier av Apis mellifera mellifera och Apis mellifera x (hybrid Buckfast) under hela parningssäsongen på våren och sommaren, med hjälp av radiofrekvensidentifieringsteknik. Denna metod möjliggör kontinuerlig övervakning av märkta bin vid ingången till bikuporna tillsammans med individernas rörelseriktning. Man fann skillnader mellan Apis m. mellifera och Buckfast-drönare, där Apis m. mellifera visade senare drönarproduktion på våren, men tidigare första aktiviteter och en senare toppaktivitet. Dessutom flög Apis m. mellifera mer under höga ljusintensiteter och blåsiga förhållanden och utförde fler längre flygningar än Buckfast-drönare. Inga skillnader hittades i deras livslängd. Drönarna visade dock generellt högre aktivitet ju högre temperaturen var och undvek flygningar i regn. 
Resultaten bekräftade att vårfödda drönare överlever längre än sommarfödda drönare och generellt sett lever längre än arbetsbin. Drönarnas högsta aktivitet inträffade på eftermiddagen medan arbetsbin uppvisade liknande aktiviteter under hela dagen. Arbetarbin, till skillnad från drönare, flög i regn. Normalt beskrivs drönarnas orienteringsflygningar inträffa mellan 4 och 8 dagars ålder, men sådana flygningar observerades tidigare i denna studie. På sommaren genomfördes frekventa parningsflygningar innan drönarna uppnådde könsmognad (vid 12 dagars ålder). De observerade skillnaderna i drönarnas ekologi stöder en möjlig lokal anpassning av den inhemska underarten Apis m. mellifera till miljöförhållandena i Sverige.</description>
      <pubDate>Fri, 02 Aug 2024 11:45:44 GMT</pubDate>
      <link>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-169</link>
      <guid>https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-169</guid>
      <dc:publisher>Högskolan i Skövde</dc:publisher>
      <dc:creator>Finja Schaumann</dc:creator>
      <dc:creator>Niclas Norrström</dc:creator>
      <dc:creator>Mats Niklasson</dc:creator>
      <dc:creator>Sonja Leidenberger</dc:creator>
    </item>
  </channel>
</rss>