https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Syftet med datainsamlingen var att undersöka skillnader i biologisk mångfald mellan två olika ålderskategorier av produktionsskogsbestånd. Inventeringarna ufördes mellan 2016-2017 i fyrtio brukade produktionsbestånd i södra Sverige. Bestånden domineras av två olika träslag: tall och gran och tillhör två olika ålderskategorier: 55 (+/- 5) och 80 (+/- 5) år. Totalt finns inventerad data för tio bestånd av varje kategori (trädslag och ålderskategori). Det finns fyra olika dataset med artdata: fåglar, mossor, epifytiska lavar och kärlväxter. Det finns också ett dataset med beståndsstrukturer. De fem dataseten kan analyseras tillsammans genom att använda ett gemensamt bestånds ID som finns i alla filer. Data består av befintlighetsdata (1/0) för de olika bestånden. Totalt innehåller dataseten uppgifter om 26 fågelarter, 84 mossarter, 57 lavarter och 102 kärlväxtarter. Filerna består av 5 separata datamatriser i .csv-format (kommaseparerad). Dataset 'bird.csv' har 40 rader och 29 kolumner. Dataset 'bryophyte.csv' har 40 rader och 87 kolumner. Dataset 'epilichen.csv' har 40 rader och 60 kolumner. Dataset 'vascularpl.csv' har 40 rader och 105 kolumner. Dataset 'stand_structures.csv' har 40 rader och 7 kolumner. Alla data set har en kolumn som heter "stand" och som innehåller bestånds-ID. Dessa kan användas för att koppla ihop de olika datamatriserna. Information om träslag och ålderskategori finns också i datat. Engelska artnamn används till fåglarna. Vetenskapliga namn används för kärlväxter (Dyntaxa 2019), mossor (Hallingbäck 2006) och lavar (Santesson's Checklist of Fennoscandian Lichen-forming and Lichenicolous Fungi 2020). Data samlades in under sommaren 2016 (fåglar, mossor, kärlväxter och skogsdata) och under sommaren 2017 (lavar och skogsdata). Datat innehåller information från fyrtio bestånd. I varje bestånd inventerades mossor och kärlväxter i 10 provytor som var 100m2 stora och tio träd inventerades på lavar (inklusive grenar, upp till 2 m). Fåglar inventerades i fyra provytor per bestånd. Provytornas radie var 40 meter. Förekomst data (1/0) för hela beståndet visas i data setet (alltså vilka arter som hittats i beståndet när alla ytor/träd lagts samman). SKogliga strukturer mättes in i ytor inom 10-15 m radie i tio ytor per bestånd, förutom död ved som mättes in i 100 m2 stora ytor. Datasetet 'stand_structures' visar hektarvärden baserat på medelvärde från de tio ytorna/bestånd. Kolumnnamnens betydelser: 'stand' = bestånds-ID, 'tree' = trädslag, 'age' = beståndsålder, 'basal_area' = grundyta, 'stem_density' = stamantal (stammar > 4 cm diameter) och 'wood' = död ved i m3 (stående, liggande). Kolumnen 'canopy_cover' visar krontäckningens medelvärde beräknat på 10 hemisfäriska foton per bestånd. Stands were selected based on site index (SI 24-29 for Norway spruce) from forest owner management plans. Only stands on till soil with rhyolite or granite bedrock were selected for the study. Mer detaljer om metod, artinventeringar och beståndsurval finns i följande artiklar: *Fåglar* Lindbladh M, Petersson L, Hedwall P-O, Trubins R, Holmström E, Felton A. Consequences for bird diversity from a decrease in a foundation species—replacing Scots pine stands with Norway spruce in southern Sweden. Regional Environmental Change. 2019;19(5):1429-40. doi: 10.1007/s10113-019-01480-0. *Mossor* Petersson L, Nilsson S, Holmström E, Lindbladh M, Felton A. Forest floor bryophyte and lichen diversity in Scots pine and Norway spruce production forests. Forest Ecology and Management. 2021;493:119210. doi: 10.1016/j.foreco.2021.119210. PubMed PMID: WOS:000651205800009. *Lavar* Petersson L, Lariviere D, Holmström E, Fritz Ö, Felton A. Conifer tree species and age as drivers of epiphytic lichen communities in northern European production forests. The Lichenologist. 2022;54(3-4):213-25. Epub 2022/07/29. doi: 10.1017/S0024282922000172. *Kärlväxter* Petersson L, Holmström E, Lindbladh M, Felton A. Tree species impact on understory vegetation: Vascular plant communities of Scots pine and Norway spruce managed stands in northern Europe. Forest Ecology and Management. 2019;448:330-45. Wed, 08 Mar 2023 15:18:15 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-18-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-18-1 Sveriges lantbruksuniversitet Lisa Petersson Delphine Lariviere Emma Holmström Matts Lindbladh Adam Felton Datasetet innehåller röntgenbilder av fåglar (värphöns) som genererades under forskningsprojektet finansierat av Svenska Forskningsrådet Formas (2019-02116). Projektet syftade till att utveckla ett digitalt verktyg för att bedöma benen hos värphöns med hjälp av röntgenavbildning. Datasetet innehåller totalt 1 116 bilder av 168 fåglar. Varje fågel röntgades flera gånger: 3-5 gånger under sin livstid, 1 gång post mortem och 1 gång för dess dissekerade tibia- och bröstbensben. Alla bilder är i JPEG-format och namnges med informativa koder som anger fågelns id, datum och tid för röntgenundersökningen samt om bilden är tagen för levande eller post mortem-röntgen. Mer detaljer finns i den bifogade README-filen. Wed, 29 May 2024 15:21:17 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-138 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-138 Sveriges lantbruksuniversitet Sallam Mohammed Abdallah Lina Göransson Anne Larsen Stefan Gunnarsson Helena Wall Martin Johnsson Dirk-Jan De Koning Syftet med data var att utvärdera och kvantifiera restaureringarnas effekt på fåglar för en vetenskaplig artikel. Data innehåller skattningar av antalet fågelpar för våtmarksarter i restaurerade våtmarker. Observationerna består av tidsserier med data före och efter restaurering. Data har sammanställts från enskilda rapporter. Data avser antal fågelpar i restaurerad våtmarks i jordburkslandskap i Sverige. Beskrivning av datainsamling: Data på fågelobservationer av olika arter har sammanställts från diverse publicerad rapporter över enskilda våtmarker. Dessa våtmarker har restaurerats under de senaste 50 åren. Fågelräkningar avser i de flesta fall antal fågelpar under år före och efter restaurering, men i vissa avses istället antal skattade kullar. Data innehåller också våtmarkernas areal, år för inventering och restaurering, samt referenser till de originalrapporter från vilka data har inhämtats. Variablerna beskrivs i detalj i dokumentationsfilen. Wed, 02 Nov 2022 08:34:41 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-127-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-127-1 Sveriges lantbruksuniversitet Ineta Kačergytė Syftet med den genomförda studien var att undersöka vilka habitat- eller landskapsvariabler som kan förklara mångfalden av våtmarksfåglar och deras häckningsframgång i anlagda våtmarker i Uppland, Sverige. Den geografiska undersökningsenheten är de enskilda våtmarkerna. Uppgifterna för varje våtmark innehåller alla miljövariabler som tagits fram och undersökts i studien (andel skog inom 1 km från våtmarken, andel urban miljö inom 1 km, antal våtmarker inom 3 km, våtmarkens storlek, område öar utan busk- eller trädvegetation, område öar med busk- eller trädskikt, vattenvegetation, andel skog inom 50 m, översvämmad areal, år när våtmarken anlades, om det fanns tillflöde till våtmarken, antal dammar som våtmarken består av, om det utfördes habitatåtgärder), antal arter, antal par, antal ungar, samt information om huruvida arter lyckades producera ungar. Data: data består av observationer från inventeringar av fåglar i anlagda våtmarker i Uppland, Sverige Datainsamling: För inventeringarna valdes 89 våtmarker som anlagts i naturvårdssyfte med målet att öka den biologiska mångfalden. I dessa 89 våtmarker inventerades våtmarksfåglar under fyra standardiserade inventeringstillfällen under fåglarnas häckningssäsong år 2018: två gånger under perioden när fåglarna etablerade revir på våren eller påbörjade häckningen (14-29 maj, "etableringsfas") och två gånger under perioden när ungar matas och fram till de blir flygga (18 juni - 3 juli, "reproduktiv fas”). Uppgifterna inkluderar alla arter av våtmarksfåglar förutom tättingar, och avser antal par och antal ungar per art. Variablerna beskrivs detaljerat i dokumentationsfilen. Fil med geografiska koordinater för de studerade områdena, bird_diversity_created_wetlands_coordinates.csv, ingår. Rådatafil med artinformation kan tillhandahållas på begäran. Mon, 29 Mar 2021 12:22:32 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2021-90-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2021-90-1 Sveriges lantbruksuniversitet Ineta Kačergytė Datasetet består av bilder på fåglar i vindkraftsparker. Den samlas in i två vindkraftsparker i Danmark, Skagen och Klim. Varje bild har sin motsvarande textfil som innehåller objektets plats. Datasetet ligger till grund för följande publikation: "A Temporal Boosted YOLO-Based Model for Birds Detection around Wind Farms" Se den engelska katalogsidan för mer information. Wed, 08 Dec 2021 12:48:50 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2021-316-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2021-316-1 Mittuniversitetet Hiba Alqaysi Fullständig beskrivning av studien som fotodokumentationen gäller finns i en vetenskaplig artikel med följande referens: Olsson, O. & Hentati-Sundberg, J. 2017. Trends and status of four seabird species at Stora Karlsö in the Baltic Sea. Ornis Svecica (2) Syfte: Syftet är att denna fotodokumentation ska finnas tillgänglig för framtida inventeringar av sillgrisslorna på Stora Karlsö. Thu, 05 Oct 2017 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1032-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1032-1 Stockholms universitet Olof Olsson I den här studien undersöker vi förhållandet mellan fågelförekomst och intensitet i markanvändning i ett antal landskap (1km radie) belägna i Skånes slätt- och mellanbygd. I upp till 16 punkter (ca 400 m emellan varje) räknades vid två tillfällen alla fåglar tillhörande ett urval arter som betraktas beroende av jordbruksmark. Alla individer inom 150 m från observationspunkten sedda inom 5 min inkluderades. Markanvändningsinformation för landskapen hämtades från Jordbruksverkets Blockdatabas. Utförligare information om variabler i data finns i metadata och vidare finns metoder och data utförligare beskrivna i Stjernman et al. Ecological Applications (In press). Artikeln (Stjernman et al Ecological Applications 2019, In Press) och dataset citeras vid användning av data. Thu, 24 Jan 2019 00:00:00 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1080-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/snd1080-1 Lunds universitet Martin Stjernman Ola Olsson Henrik G. Smith Ullrika Sahlin Sveriges rödlista tas fram av SLU Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet inom miljöanalysprogrammet Biologisk mångfald, och är en sammanställning av arters utdöenderisk inom landets gränser. Rödlistade arter i Sverige 2025 publicerades den 24 mars 2026, och är den sjätte rödlistan för Sverige där internationella naturvårdsunionens (International Union for Conservation of Nature, IUCN) kategorier och kriterier för rödlistning används. Under arbetet med rödlistning ser underlagen för bedömningarna mycket olika ut för olika arter. Vissa artgrupper, som fåglar samt många däggdjur och fiskar, omfattas av en noggrann miljöövervakning med långa tidsserier av data. Men för de flesta andra artgrupper är kunskapen betydligt mer begränsad, något som metodiken för rödlistning tar hänsyn till. För att bättre förstå bedömningarna kan det vara till hjälp att ta del av Manual och riktlinjer för rödlistning i Sverige 2025 (https://res.slu.se/id/publ/145574). Detta dataset omfattar arter som har fått en kategori som rödlistad: Nationellt utdöd (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Nära hotad (NT) och Kunskapsbrist (DD). Datasetet består av tre olika datafiler. Dessa kan antingen laddas ner som tre separata csv-filer eller som en Excelfil bestående av flera flikar. Datafilen/fliken ”Rodlistade_arter_2025” innehåller samtliga rödlistade arter och deras kategorier, utfallsgivande kriterier och kriteriedokumentation. Utöver detta återges även faktorer som kan ha negativ påverkan på arternas överlevnad i Sverige, samt information om arternas länsförekomst, och deras koppling till landskapstyper, biotoper och substrat. Datafilen/fliken omfattar 5217 rader och 128 kolumner. Datafliken ”Paverkan_taxonrelationer” innehåller information för de två påverkansfaktorer där effekterna på rödlistade arter är specificerade i relation till andra taxa. De sammanställda värdena för rödlistade arter som har ett eller flera värden kopplade till olika taxonrelationer för dessa faktorer återges i datafilen/fliken ”Rodlistade_arter_2025”. Datafilen/fliken omfattar 556 rader och 13 kolumner. Datafilen/fliken ”Substrat_taxonrelationer” innehåller information för de nio substratfaktorer där substratvärdena för rödlistade arter är specificerade i relation till andra taxa. De sammanställda värdena för rödlistade arter som har ett eller flera värden kopplade till olika taxonrelationer för dessa faktorer återges i datafilen/fliken ”Rodlistade_arter_2025”. Datafilen/fliken omfattar 7035 rader och 30 kolumner. Detta dataset omfattar enbart arter och inkluderar inga andra taxonkategorier. För en översikt över alla rödlistade taxa, inklusive underarter, apomiktiska arter och andra taxonkategorier, hänvisas till datasetet ”Rödlistearbete 2025: Alla rödlistade taxa samt alla taxa i kategorierna Livskraftig (LC), Ej bedömd (NE) och Ej tillämplig (NA)” hos Svensk Nationell Datatjänst (SND, https://doi.org/10.5878/ffrv-6x57). Tue, 24 Mar 2026 05:51:24 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-63 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-63 Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges rödlista tas fram av SLU Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet inom miljöanalysprogrammet Biologisk mångfald, och är en sammanställning av arters utdöenderisk inom landets gränser. Rödlistade arter i Sverige 2025 publicerades den 24 mars 2026, och är den sjätte rödlistan för Sverige där internationella naturvårdsunionens (International Union for Conservation of Nature, IUCN) kategorier och kriterier för rödlistning används. Under arbetet med rödlistning ser underlagen för bedömningarna mycket olika ut för olika arter. Vissa artgrupper, som fåglar samt många däggdjur och fiskar, omfattas av en noggrann miljöövervakning med långa tidsserier av data. Men för de flesta andra artgrupper är kunskapen betydligt mer begränsad, något som metodiken för rödlistning tar hänsyn till. För att bättre förstå bedömningarna kan det vara till hjälp att ta del av Manual och riktlinjer för rödlistning i Sverige 2025 (https://res.slu.se/id/publ/145574). Detta dataset omfattar alla taxa som ingick i rödlistebedömningarna 2025, samt alla taxa i kategorierna Ej bedömd (NE) och Ej tillämplig (NA). Taxa i någon av följande kategorier: Utdöd (EX), Nationellt utdöd (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Nära hotad (NT) eller Kunskapsbrist (DD) är rödlistade. Taxa som är bedömda, men inte uppfyller kriterierna för att bli rödlistade tilldelas kategorin Livskraftig (LC). Taxa i kategorierna Ej bedömd (NE) och Ej tillämplig (NA) har inte bedömts enligt rödlistningskriterierna. Datasetet består av två olika datafiler som går att ladda ner som två separata filer i csv-format samt som en Excelfil med flera flikar. Datafilen/fliken ”Rodlistearbete_2025” innehåller alla taxa som ingick i rödlistebedömningarna 2025, samt alla taxa i kategorierna Ej bedömd (NE) och Ej tillämplig (NA). Utöver kategorier innehåller datasetet även, där det är relevant, utfallsgivande kriterier och kriteriedokumentation, samt information om taxonomisk tillhörighet, svensk förekomst och invandringshistoria. Datafilen/fliken omfattar alla ingående taxa oberoende av taxonkategori, dvs. det inkluderar till exempel underarter och apomiktiska arter ("småarter"). Datafilen/fliken omfattar 80 611 rader och 18 kolumner. Datafilen/fliken ”Ekologiska_variabler” innehåller alla arter som ingick i rödlistebedömningarna 2025 (dvs. rödlistade arter samt alla arter i kategori LC) med information om deras landskapstyper och biotoper. Datafilen/fliken omfattar inga andra taxonkategorier än art. Datafilen/fliken omfattar 23 103 rader och 47 kolumner. Datasetet innehåller, vad gäller ekologiska variabler, endast information om arters koppling till landskapstyper och biotoper. För en översikt över negativa påverkansfaktorer för rödlistade arter, samt deras länsförekomst och deras koppling till substrat hänvisas till datasetet "Rödlistade arter i Sverige 2025 – med ekologiska variabler" hos Svensk Nationell Datatjänst (SND, https://doi.org/10.5878/2x1z-jm10). Tue, 24 Mar 2026 05:50:25 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-64 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2026-64 Sveriges lantbruksuniversitet Provtagning och datauttag om produktion och hälsa för 143 mjölkgårdar i södra Sverige. Prover insamlades under två år och data har tagits ut för 3 år. Proverna är tankmjölksprov och mjölkprov från förstakalvare och de har analyserats för Mycoplasma bovis antikroppar. Provtagningsresultat och variabler om hälsa, produktion, besättningsstorlek, ras samt inköp av djur på gårdsnivå inklusive förklaringar till dessa variabler. För en mer fullständig beskrivning hänvisas till den engelska beskrivningen. Wed, 18 Sep 2024 08:49:10 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-56 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-56 Sveriges lantbruksuniversitet Emma Hurri Madeleine Tråvén