https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Detta dataset innehåller drönarbilder av pollinatörer och växter insamlade i Uppsalaregionen. Syftet med datainsamlingen var att dokumentera pollinatörers aktivitet i naturliga fältmiljöer, med det långsiktiga målet att stödja forskning inom automatisk pollinatör-identifiering. Bilderna omfattar olika pollinatörarter, såsom bin och fjärilar, samt en mångfald av växtarter som är vanliga i området. Datasetet kan användas för att träna och utvärdera modeller för klassificering av både pollinatörer och växtarter och är särskilt användbart för forskning som rör biodiversitetsövervakning, ekologiska fältstudier och automatiserade detektionssystem. Eftersom bilderna har samlats in i naturliga miljöer snarare än i kontrollerade laboratorieförhållanden, erbjuder de realistiska omständigheter och därmed värdefulla utmaningar för algoritmutveckling. Bilderna samlades in specifikt för detta projekt för att stödja forskning om drönarbaserad pollinatör-övervakning. De har inte använts i tidigare studier, och inga publikationer har producerats från detta dataset vid tidpunkten för inlämningen. Datasetet avses vara öppet tillgängligt för framtida forskning och metodutveckling. Bilderna var tagna med drönare, specifikt DJI mini 4 Pro av Liv Olofsson, forskningsassistent på SLU. Fri, 19 Dec 2025 10:32:42 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-300 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-300 Sveriges lantbruksuniversitet Liv Olofsson Vi provtog pollinatörer, naturliga fiender och växtätare genom visuella observationer, gula klisterfällor, fallfällor och skottavräkningar samt uppskattade predation med bladluskort i åtta par pollinatörsattraktiva ettåriga blomsterremsor och kontrollfältkanter och deras intilliggande spannmålsfält i Skåne, Sverige 2021. Fältkanterna (blomsterremsa vs spontan vegetation som kontroll) karakteriserades genom att uppskatta procentandelen växttäcke och den totala blomarean (för varje art beräknade vi antalet blomenheter x genomsnittlig blomarea) i åtta 0,6 x 0,6 m kvadrater jämnt fördelade längs en 100 m lång transekt. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Pollinatörer (blomflugor, honungsbin, humlor, solitärbin och fjärilar) som besökte blommor undersöktes under 10 minuter längs en 100 m lång och 1 m bred transekt i varje typ av fältkant. Pollinatörer undersöktes två gånger under blomsterremsans blomningsperiod; samma dagar som karakteriseringen av fältkanterna gjordes. Bladlevande naturliga fiender och växtätare samlades in med hjälp av gula klisterfällor (20 cm x 12,6 cm). Fyra fällor av varje typ placerades längs den 100 m långa transekten i fältkanterna och ytterligare fyra i det intilliggande spannmålsfältet, 10 m från kanterna, för totalt 16 fällor per plats. Fällorna placerades med 20 m mellanrum inom varje transekt och var kvar i fältet i sju dagar. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Till följd av det stora antalet fällor bearbetades och identifierades endast tre fällor per transekt. Marklevande naturliga fiender provtogs med hjälp av fallfällor tillverkade av polypropylenbägare (12 cm diameter) fyllda med 200 ml tvålvatten. Fyra fällor av varje typ placerades längs den 100 m långa transekten i fältkanterna och ytterligare fyra i det intilliggande spannmålsfältet, 10 m från kanterna, för totalt 16 fällor per plats. Fällorna placerades med 20 m mellanrum inom varje transekt och var kvar i fältet i sju dagar. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Till följd av det stora antalet fällor bearbetades och identifierades endast tre fällor per transekt. Vi räknade och identifierade alla leddjur som hittades på fyra grupper om fem skott längs varje transekt i den intilliggande grödan, med ett avstånd på 20 m, vilket resulterade i 80 skott per plats. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Bladluskort sattes upp i spannmålsfälten för att uppskatta predation av bladlöss. Fyra grupper med två kort på marknivå och två kort på vegetationsnivå sattes upp längs varje intilliggande grödotransekt, med ett avstånd på 20 m, vilket resulterade i 32 kort per plats. Bladluskorten placerades ut samtidigt som det första provtagningsintervallet för skottavräkningarna. Efter 24 timmars exponering samlades korten in och de kvarvarande bladlössen räknades. Denna undersökning genomfördes endast i fyra av de åtta fälten. Alla data aggregerades över prover och undersökningsrundor för varje fältkanthabitat och det intilliggande spannmålsfältet. Hushållningssällskapet gav stöd genom att identifiera lämpliga försöksplatser, underlätta kontakten med lantbrukarna samt granska och redigera den slutliga manusversionen som hör till datasetet. För ytterligare information, se metoder i manuskriptet Rodríguez-Gasol et al. ”Annual flower strips under the ‘All of Sweden blooms’ initiative - how do they perform for pollinators, natural enemies and herbivores?”. Thu, 29 Jan 2026 08:09:03 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-270 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-270 Sveriges lantbruksuniversitet Neus Rodriguez-Gasol Ola Lundin Elodie Chapurlat Mattias Hammarstedt Mattias Jonsson Johan A. Stenberg Maria Viketoft Vi provtog pollinatörer, naturliga fiender och växtätare genom visuella observationer, gula klisterfällor, fallfällor och skottavräkningar samt uppskattade predation och nedbrytningshastighet med bladluskort och "bait lamina strips" i tio par pollinatörsattraktiva fleråriga blomsterremsor och kontrollfältkanter och deras intilliggande spannmålsfält i Skåne, Sverige 2021. Fältkanterna (blomsterremsa vs spontan vegetation som kontroll) karakteriserades genom att uppskatta procentandelen växttäcke och den totala blomarean (för varje art beräknade vi antalet blomenheter x genomsnittlig blomarea) i åtta 0,6 x 0,6 m kvadrater jämnt fördelade längs en 100 m lång transekt. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Pollinatörer (blomflugor, honungsbin, humlor, solitärbin och fjärilar) som besökte blommor undersöktes under 10 minuter längs en 100 m lång och 1 m bred transekt i varje typ av fältkant. Pollinatörer undersöktes två gånger under blomsterremsans blomningsperiod; samma dagar som karakteriseringen av fältkanterna gjordes. Bladlevande naturliga fiender och växtätare samlades in med hjälp av gula klisterfällor (20 cm x 12,6 cm). Fyra fällor av varje typ placerades längs den 100 m långa transekten i fältkanterna och ytterligare fyra i det intilliggande spannmålsfältet, 10 m från kanterna, för totalt 16 fällor per plats. Fällorna placerades med 20 m mellanrum inom varje transekt och var kvar i fältet i sju dagar. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Marklevande naturliga fiender provtogs med hjälp av fallfällor tillverkade av polypropylenbägare (12 cm diameter) fyllda med 200 ml tvålvatten. Fyra fällor av varje typ placerades längs den 100 m långa transekten i fältkanterna och ytterligare fyra i det intilliggande spannmålsfältet, 10 m från kanterna, för totalt 16 fällor per plats. Fällorna placerades med 20 m mellanrum inom varje transekt och var kvar i fältet i sju dagar. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Vi räknade och identifierade alla leddjur som hittades på fyra grupper om fem skott längs varje intilliggande grödotransekt, med ett avstånd på 20 m, vilket resulterade i 80 skott per plats. Data samlades in två gånger under blomsterremsans blomningsperiod. Bladluskort sattes upp i spannmålsfälten för att uppskatta predation av bladlöss. Fyra grupper med två kort på marknivå och två kort på vegetationsnivå sattes upp längs varje intilliggande grödotransekt, med ett avstånd på 20 m, vilket resulterade i 32 kort per plats. Bladluskorten placerades ut samtidigt som det första provtagningsintervallet för skottavräkningarna. Efter 24 timmars exponering samlades korten in och de kvarvarande bladlössen räknades. Nedbrytningshastigheten uppskattades genom att placera ut "bait lamina strips" fyllda med ett standardiserat organiskt material. Fyra grupper om fem remsor placerades ut längs varje 100-meterstransekt, med grupper var 20:e meter, vilket resulterade i 80 remsor per plats. Inom varje grupp placerades remsorna med 20 cm mellanrum. Remsorna grävdes ned i marken i 15 dagar, vilket sammanföll med slutet av undersökningarna. Efter denna exponeringsperiod registrerade vi antalet genomborrade hål och beräknade nedbrytningshastigheten genom att dividera antalet genomborrade hål med det totala antalet fyllda hål. Alla data aggregerades över prover och undersökningsrundor för varje fältkanthabitat och det intilliggande spannmålsfältet. För ytterligare information, se metoder i manuskriptet Rodríguez-Gasol et al. ”Perennial flower strips increase pollinator and natural enemy abundance but show limited efficacy in pest control for adjacent crops”. Wed, 08 Oct 2025 11:12:23 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-102 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-102 Sveriges lantbruksuniversitet Neus Rodriguez-Gasol Maria Viketoft Elodie Chapurlat Johan A. Stenberg Mattias Jonsson Ola Lundin Dessa data beskriver artrikedom av växter, dagfjärilar och humlor i linjära infrastrukturmiljöer (vägkanter och kraftledningar), och historisk och nutida täckning av gräsmarker i en 2 km buffert runt respektive plats. Se engelsk beskrivning för mer detaljerad information. Datamängden består av 112 rader och 15 kolumner, exklusive rubriker. Varje rad innehåller information om en studerad habitat (totalt 112). Se den engelska informationen för en beskrivning av informationen i varje kolumn. Tue, 31 Jan 2023 10:00:07 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-246-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-246-1 Sveriges lantbruksuniversitet Svenja Horstmann Data på antalet hanar av mindre vinbärsbrunmal fångade i fällor betade med olika kandidatsubstanser för artens sexualferomon. Försök utfördes i svartvinbärsodlingar i norra Sverige 2004, 2005 och 2022. Fällfångst av hanar av mindre vinbärsbrunmal för identifiering av artens sexualferomon. Fällor betades med olika kandidatsubstanser producerade av honor och som gav elektrofysiologiska svar i antennerna hos hanarna. Fri, 23 Dec 2022 11:51:33 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-248-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-248-1 Lunds universitet Glenn Svensson Olle Anderbrant Christer Löfstedt Erling Jirle Sven Hellqvist Elisabeth Öberg Denna studie är en del av projektet GINFRA – green rights-of-way infrastructure for biodiversity and ecosystem services. Projektets huvudsyfte var att kvantifiera om linjära infrastrukturmiljöer (vägkanter och kraftledningsgator) bidrar till mångfalden av växter och insekter i olika rumsliga skalor. Detta gjordes genom att uppskatta hur linjära infrastrukturmiljöers mängd i landskapet bidrar till mångfalden samt hur mycket de bidrar till landskapets konnektivitet. Datan samlades genom att inventera dagfjärilar, humlor, och växter i fem typer av gräsmarker (betesmarker, vägrenar längs enskilda vägar, vägrenar längs allmänna vägar, kraftledningsgator, och åkerkanter). Alla dessa habitat typer fanns inom 32 landskap med 4 km² area, som skiljde sig i areal av linjära infrastrukturmiljöer (vägrenar och kraftledningsgator) och ängs-och betesmarker. Arealen av andra markanvändningar var konstanta mellan landskap och alla landskap var skogsdominerade. This study makes part of the research project GINFRA – green rights-of-way infrastructure for biodiversity and ecosystem services. The aim of the project was to quantify whether linear infrastructure habitats (road verges and power-line corridors) support biodiversity by assessing the influence of the area of these habitats in the landscape, their contribution to landscape connectivity and population persistence. The linked data was collected by surveying butterflies, bumblebees, and vascular plants in five types of prevalent grasslands (pastures, road verges along small gravel roads, road verges along big paved roads, power line corridors, and field borders). These grasslands were embedded in 32 landscapes with an area of 4 km2 that differed in the area of linear infrastructure habitats (road verges and power line corridors) and semi-natural grasslands of high nature value, while other land-use types were kept constant. The landscapes were dominated by forest. Within each grassland habitat, the surveyor established a 200 m transect and then identified all butterflies and bumblebees along it. For plants, a 1 x 1 m quadrat was established at the centre of a 50 m section in each transect, i.e. each transect had four plots in which all plant species were identified. The dataset consists of the following files: 1. Transect_coordinates: this file contains the coordinates for the beginning, end, and centroid of each transect. The explanation for each column in this file is as follows: Landscape: corresponds to the code of each 2 × 2 km landscape in which the transects are embedded. Transect_type: The name of the grassland habitat type is given. All landscapes contained at least three of the habitats: pastures, road verges along small gravel roads and road verges along big paved roads. The other two habitats, power line corridors and field borders, were present in only some of the landscapes. Power line corridors were present in half (i.e. 16) of the landscapes due to the design of the study. Start_X: Gives the x-coordinate for the start of the transect. Start_Y: Gives the y-coordinate for the start of the transect. End_X: Gives the x-coordinate for the end of the transect. End_Y: Gives the y-coordinate for the start of the transect. Centroid_X: Gives the x-coordinate for the centroid of the transect. This was calculated with ArcMap 10.7 using the start and end coordinates stated above. Centroid_Y: Gives the y-coordinate for the centroid of the transect. This was calculated with ArcMap 10.7 using the start and end coordinates stated above. All coordinates use the Swedish National reference frame, SWEREF99. 2. Database_alpha_diversity: This file contains the necessary information for the analysis exploring whether species richness of butterflies, bumblebees, and vascular plants differs among the grassland habitat types, and whether such differences relate to the area of linear infrastructure habitats in the surrounding landscape and/or on the area of semi-natural pastures of high nature value. Landscape: corresponds to the code of each 2 × 2 km landscape in which the transects are embedded. Transect_type: The name of the grassland habitat type is given. All landscapes contained at least three of the habitats: pastures, road verges along small gravel roads and road verges along big paved roads. The other two habitats, power line corridors and field borders, were present in only some of the landscapes. Power line corridors were present in half (i.e. 16) of the landscapes due to the design of the study. Butterfly_richness: Gives the number of butterfly species found along the corresponding transect type in a specific landscape. Bumblebee_richness: Gives the number of bumblebee species found along the corresponding transect type in a specific landscape. Vascular_plant_richness: Gives the number of vascular plant species found in all the four plots placed along the transect. Semi-natural_pastures: Gives the total area of semi-natural pastures of high nature value in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Powerline: Gives the total area of power line corridors in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Railway: Gives the total area of railways in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Road: Gives the total area of private (small) roads in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Public_road: Gives the total area of public (big) roads in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Between_fields: Gives the total area of grassy field borders in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Forest: Gives the total area of forest in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Arable: Gives the total area of arable land in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Semi-natural_pastures: Gives the total area in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Open_areas: Gives the total area of open areas (e.g. ley, parks, or other open grassy areas that are not semi-natural pastures of high nature value) in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Urban: Gives the total area of urban areas in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. Water: Gives the total area of water surfaces in square kilometres within the corresponding 2 × 2 km landscape. PL: Stands for PowerLine. This field indicates whether the corresponding landscape had a presence (1) or absence (0) of a power line corridor. This was used as an explanatory factor in the models. RD: Stands for Road Density. This field indicates whether the corresponding landscape had a high (1) or a low (0) density of roads. This was used as an explanatory factor in the models. 3. Mean_abundance: This file contains the list of species found in the study, whether they were present in the Swedish Red list (2015), as well as the mean abundances, minimum abundances, and maximum abundances for each species in each habitat type. Taxa: describes to which species group (taxa) the corresponding species belongs to. It can be either a bumblebee, a butterfly, or a vascular plant species or species group. Species: name of the species or species group Red_listed: If the corresponding species was present in the Swedish Red List (2015) then the species is classified as 1. If the species was not in the species list, the species or species group was classified as 0. An empty field corresponds to the category NA in the Swedish red list (Not Applicable). Mean_abundance_Pasture: Mean abundance of the corresponding species / species group in pastures. Min_abundance_Pasture: Minimum abundance of the corresponding species / species group in pastures. Max_abundance_ Pasture: Maximum abundance of the corresponding species / species group in pastures. Mean_abundance_Powerline: Mean abundance of the corresponding species / species group in power line corridors. Min_abundance_Powerline: Minimum abundance of the corresponding species / species group in power line corridors. Max_abundance_Powerline: Maximum abundance of the corresponding species / species group in power line corridors. Mean_abundance_Big_road: Mean abundance of the corresponding species / species group in road verges along big paved roads. Min_abundance_Big_road: Minimum abundance of the corresponding species / species group in road verges along big paved roads. Max_abundance_Big_road: Maximum abundance of the corresponding species / species group in road verges along big paved roads. Mean_abundance_Small_road: Mean abundance of the corresponding species / species group in road verges along small gravel roads. Min_abundance_Small_road: Minimum abundance of the corresponding species / species group in road verges along small gravel roads. Max_abundance_Small_road: Maximum abundance of the corresponding species / species group in road verges along small gravel roads. Mean_abundance_Field_border: Mean abundance of the corresponding species / species group in uncultivated field borders. Min_abundance_Field_border: Minimum abundance of the corresponding species / species group in uncultivated field borders. Max_abundance_Field_border: Maximum abundance of the corresponding species / species group in uncultivated field borders. Thu, 04 Apr 2024 09:16:47 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-23-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-23-1 Sveriges lantbruksuniversitet Juliana Dániel-Ferreira Yoan Fourcade Riccardo Bommarco Jörgen Wissman Erik Öckinger Här presenteras all data och kod för artikeln "Strong diel variation in the activity of insect taxa sampled by Malaise traps" av Viktor Gårdman, Emme McDonald & Tomas Roslin. Provtagningen av insekter har utförts av författarna . 24 Malaisefällor sattes upp i en boreal skog i centrala Sverige (Lat. 60.024855, long. 17.751336) och tömdes varannan timme under fem dagar, med undantag för nätter (22:00-06:00), som hade ett interval på fyra timmar (tömning 22:00, 02:00, 06:00). Malaisefällornas position i förhållande till varandra illustreras bäst via Fig. 1B i artikeln. Insekterna identifierades till taxonomisk familj för flugor (Diptera), skalbaggar (Coleoptera) och steklar (Hymenoptera). Överfamiljerna Chalcidoidea och Cynipoidea inom Parasitsteklar (Parasitica; Hymenoptera) identifierades enbart till överfamilj på grund av svårigheter med att familjebestämma arter inom dessa överfamiljer. Halvvingar (Hemiptera) bestämdes till familj inom skinbagggar (Heteroptera), men enbart till underordning för stritar (Auchenorrhyncha) och växtlöss (Sternorrhyncha). För att förenkla bestämningsprocessen så gjordes ingen vidare identifiering av småfjärilar (microlepidoptera) och för alla insektsordningar förutom Coleoptera, Diptera, Hymenoptera, Hemiptera och Lepidoptera identifierades arter enbart till ordning. Filen "HRS_SpeciesData" innehåller information om varje individ som fångades under provtagningsperioden. Det inkluderar datum för fångsten ('Date', givet som DD/M); vilken fälla som individen hittades i (TrapID); tid i hh:mm (Time); tid i enbart timmar (Time_con), tid som en fraktion mellan 0 (00:00) och 1 (23:59) (Time_Num); superfamilj för varje taxon (Superfamily); taxon som varje individ delats in i (Taxon). För taxon med högre taxonomisk nivå än superfamilj anges den taxonomiska nivån i kolumnen för superfamilj. Filen "HRS_EnviData" innehåller information om hur många individer per taxon som fångades vid varje provtagningstillfälle för de 17 mest frekventa taxa (förekommande som fler än 49 individer eller vid mer än 19 provtagningstillfällen), summerat över alla fällor. Kolumnerna "Taxon" och "Superfamily" följer samma princip som ovan, men här finns även en kolumn för taxonomisk ordning (Order). Kolumnerna för tid och datum följer samma princip som ovan. Kolumnen "ID" är en unik kombination av datum och tid anget som DDhh. T.ex tömningen 20:00 den 15:e har ID 1520. Utöver abundansen av individer för varje ID och taxa ges vädervariabler. Temperatur anges i grader Celsius (°C), vind i meter per sekund (m/s), molntäcke (cloud cover) som en fraktion mellan 0 (klar himmel) och 1 (totalt molntäcke), regn i mm, vindriktning i väderstreck och relativ luftfuktighet i %. Värdena är medelvärden från fem mätningar varje halvtimme från den förra provperioden till nästa, med undantag för nätter där medelvärden kommer från nio halvtimmesmätningar per tömning (tömning 22:00, 02:00, 06:00). Väderdatan kommer från väderstationen 327 Björklinge (Lat. 60.05042, long. 17.62149) och tillhandahålls av Trafikverket (https://www.trafikverket.se/). All kod är skriven in R version 4.4.0 och presenteras via Rmarkdown Fri, 05 Dec 2025 12:45:22 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-211 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-211 Sveriges lantbruksuniversitet Viktor Gårdman Emme McDonald Tomas Roslin