Researchdata.se

Metallkoncentrationer i jord, porvatten, gräs, daggmask och skakförsök (ISO 11268-2) från ett fältförsök med förorenad jord, biokol och torv

Charlotta Tiberg — Fri, 19 Dec 2025 09:56:02 GMT

Datasetet innehåller data från ett fältförsök där jord förorenad med metaller och PAH stabiliserats med biokol och torv. Syftet var att minska lösligheten och tillgängligheten av föroreningarna och samtidigt förbättra markkvaliteten. Försöket och analyserna beskrivs närmare i open access publikation i tidskriften Environments: https://doi.org/10.3390/environments12110447 De data som redovisas är koncentrationer av metaller, andra grundämnen och organiskt kol samt pH och CEC i jord; koncentrationer av metaller, andra grundämnen och löst organiskt kol samt pH i marklösningen och i eluat från lakförsök (skakförsök); metallhalter i gräs och mask.

Artrikedom av växter, dagfjärilar och humlor i linjära infrastrukturmiljöer, och historisk och nutida täckning av gräsmarker i en 2 km-buffert runt respektive plats.

Svenja Horstmann — Tue, 31 Jan 2023 10:00:07 GMT

Dessa data beskriver artrikedom av växter, dagfjärilar och humlor i linjära infrastrukturmiljöer (vägkanter och kraftledningar), och historisk och nutida täckning av gräsmarker i en 2 km buffert runt respektive plats. Se engelsk beskrivning för mer detaljerad information. Datamängden består av 112 rader och 15 kolumner, exklusive rubriker. Varje rad innehåller information om en studerad habitat (totalt 112). Se den engelska informationen för en beskrivning av informationen i varje kolumn.

GIS-material för arkeologiskt projekt: Förromerska gravar i gräsmattan - Björkäng/Jarlsborg

Wed, 19 Dec 2012 00:00:00 GMT

Informationen i sammanfattning är hämtad ur rapporten för undersökningen: Med anledning av planer på att ersätta en luftledning med en jordkabel utförde Riksantikvarieämbetet UV Öst en arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll längs kabelschaktet. I närheten av de registrerade gravarna vid Björkäng (RAÄ 63) förlades sökschakt men inga anläggningar eller fynd kunde konstateras. Däremot inne på fastigheten Jarlsborg som ligger nära ett registrerat skålgropsimpediment (RAÄ 161) påträffades 7 anläggningar, belägna inom fastighetens flacka gräsmatta som ansluter till ett svagt uppstickande bergsparti. Tre av anläggningarna undersöktes. Alla kunde konstateras vara brandgravar och en var markerad med en sten. Tre prover som skickades för 14C-analys ligger inom förromersk järnålder. Det bekräftas också av de keramikfynd som gjordes. Tills vidare har gravfältet fått ett tillfälligt nummer i fornlämningsregistret, UV 85. Ledningen plöjdes ned i infartsvägen. Syfte: Informationen i syfte är hämtad ur rapporten för undersökningen: Syftet med den arkeologiska förundersökningen i form av antikvarisk kontroll, var att konstatera om den planerade schaktningen skulle komma i konflikt med lagskyddad fornlämning. ZIP-filen innehåller GIS-filer samt en Access datafil vilka innehåller information om schakt, fyndföremål, lämningstyper samt annan metadata om den arkeologiska undersökningen.

Effekter av den invasiva främmande växten Lupinus polyphyllus på växtsamhällen i artrika vägkanter

Juliana Dániel-Ferreira — Mon, 15 Jan 2024 14:22:44 GMT

Målet med denna publikation var att utforska effekterna av den invasiva främmande arten Lupinus polyphyllus på växtsamhällena i vägkanter med högt naturvärde (s.k. artrika vägkanter). Datainsamlingen skedde längs 24 vägkanter, hälften av dem belägna i Upplands län. Den andra halvan var belägen i Värmland och Örebro. De 24 vägkanterna valdes ut från den svenska nationella vägdatabasen (NVDB). På dessa platser etablerades två typer av 1 × 1 m provytor. Den första typen placerades så att den dominerande arten var den invasiva L. polyphyllus, och den andra placerades så nära den första som möjligt, men så att den invasiva växten saknades. Detta gjordes för att säkerställa att växtsamhällena var så likartade som möjligt innan invasionen. En växtinventering, inklusive täthet och identitet, av alla växtarter utom gräs (Poaceae) i rutorna utfördes. Förnans djup registrerades också. Studien är den del av forskningsprojektet TRIIAS (https://triekol.se/triias/).

Dataset för studie av riskuppfattning och beteende kopplat till fästingburna sjukdomar

Daniel Slunge — Mon, 23 Apr 2018 00:00:00 GMT

Vi analyserar vilken roll riskuppfattningar och riskexponering spelar för fem olika sätt att skydda sig mot fästingbett, TBE och borrelia. Vi finner ett starkt positivt samband mellan exponering och att undersöka kroppen för fästingar, men inga eller svaga samband mellan exponering och att använda skyddande kläder, ha strumporna utanpå byxorna, använda fästingmedel eller undvika högt gräs eller andra områden där fästingar kan förekomma. Syfte: Att analysera vilken roll riskuppfattningar och riskexponering spelar för fem olika sätt att skydda sig mot fästingbett, TBE och borrelia. Datasetet innehåller de variabler som använts i studien "Learning to Live with Ticks? The Role of Exposure and Risk Perceptions in Protective Behaviour Against Tick-Borne Diseases ", av Slunge och Boman. Enkäten om fästingar, TBE och Borrelia innehåller ytterligare frågor som inte ingår i detta underlag. Data finns tillgängligt för nedladdning i SPSS och STATA format.

Respiratory Health In Northern Europe

Christer Janson — Thu, 23 Apr 2015 06:23:54 GMT

The Respiratory Health in Northern Europe (RHINE) är en uppföljningsstudie av deltagare från sju nordeuropeiska center som deltog i European Community Respiratory Health Survey (ECRHS) steg I. Målgruppen för RHINE studien var alla deltagare (n = 21802 ) från Reykjavik på Island, Bergen i Norge, Umeå, Uppsala och Göteborg i Sverige, Århus i Danmark och Tartu i Estland som deltog i steg 1 i ECRHS (svarsfrekvens 83,7%). De utvalda deltagarna skickades en postenkät 1999-2001. Totalt svarade 16191 (74,3%) på den utskickade enkäten. Denna enkät innehåller frågor om luftvägssymptom, astma, rinit, bronkit, rökning, inomhusmiljö, yrkesexponering, exponering tidigt i livet och sömnstörningar. En del av denna population ingår som en del av ECRHS II ECRHS II är en uppföljande studie av deltagare från 14 länder som deltog i den kliniska fasen av ECRHS I. Studien finansieras av Europeiska kommissionen, liksom andra finansieringskällor, som en del av deras Quality of Life Programme. Deltagarna besvarade en detaljerad strukturerad intervju om symptom, exponering för kända eller misstänkta riskfaktorer för astma, yrke och sjukvårds- utnyttjande. Blodprov togs för mätning av specifik IgE mot dammkvalster, gräs, katt och Cladosporium och DNA-extraktion (inte alla centra). Spirometri och metakolinbelastning utfördes. Hälsorelaterad livskvalitet bedömdes genom självbesvarade enkäter: SF-36 och AQLQ. I ett delprov gjordes hembesök för att mäta exponeringen mot kvalster och kattallergener. Under studien utomhus exponering för PM2,5, var PM10 och NO2 mätt i centra som deltar i studien. En uppföljning av RHINE och ECRHS populationerna genomfördes under 2010-2012: RHINE III och ECRHS III Syfte: 1. Att bedöma incidensen av och remissionsgrad för astma och allergisk rinit samt bestämma riskfaktorer i ett representativt nordiskt befolkningsurval. 2. Att bedöma inverkan av arbets- och hemrelaterade miljöexponering på utvecklingen av astma och allergisk rinit i norra Europa. 3. Att undersöka sambandet mellan menstruationscykeln och astmatiska symptom hos kvinnor. 4. Att bedöma incidensen av och remission av sömnproblem och bestämma riskfaktorer inklusive atopi och astma.

Inventeringsdata för kärlväxter i 240 provytor innanför och utanför ett 900 ha stängslat område i Nikko nationalpark, Japan

Lisa Petersson — Tue, 07 Jan 2025 09:51:50 GMT

Datafilen innehåller 240 rader × 126 kolumner. Urval av bestånd och placering av provytor: Studieområde: 24 bestånd identifierades (12 lärkdominerade, 12 ekdominerade) i den södra delen av det inhägnade området. Bestånd: Varje bestånd parades med ett replikat inom 300 m på motsatta sidor av viltstängslet; bestånd där replikat saknades inom 300 meter uteslöts ur studien. Provytor: Totalt antal provytor: 10 cirkulära provytor per bestånd = totalt 240 provytor (120 innanför, 120 utanför stängslet). Provytestorlek: Varje provytor är 10 m² och är centrerad runt en lärk eller en ek. Utlägg av provytor: Provytor placerades minst 10 m från andra trädslag (än lärk och ek) (>30 cm DBH) för att undvika påverkan från andra arter än lärk och ek. Datainsamling: Dvärgbambu: Medelhöjd mätt från fem slumpmässiga punkter per provyta. Undervegetation av kärlväxter: Alla arter, inklusive träd och buskar <1,3 m höga, registrerades. Täckningsgrad av arter: Mätt med ett modifierat Braun-Blanquet-täckningssystem med sju täckningskategorier. Braun-Blanquet-skala Täckningsintervall (%) r <0,1 + 0,1 – 1 1 1 – 5 2 5 – 25 3 25 – 50 4 50 – 75 5 75 – 100 *För dvärgbambu, som var mycket vanligt förekommande, användes 100% täckning för kategori 5. Detta påverkade inte beräkningarna. Taxonomiska grupperingar: Grupperade arter: Dvärgbambu: Sasa spp. (S. kurilensis, S. nipponica, S. palmata, Sasamorpha borealis). Gräs och halvgräs: Carex, Juncus, Luzula, Poaceae. Icke-blommande exemplar: Rosa, Rubus, Viola (förutom Viola tokubuchiana var. tokubuchiana som registrerades separat). Lönnplantor: Acer spp. (förutom A. rufinerve som registrerades separat). Björkar: Betula (B. platyphylla var. japonica, B. ermanii). Benved: Euonymus (E. alatus, E. macropterus, E. sieboldianus, exklusive vinrankan E. fortunei). Nomenklatur: Enligt Wamei-checklist version 1.10 (Yamanouchi 2022) https://gbif.jp/activities/checklist/wamei_checklist_110/

Serviceundersökningen: Barnomsorg i fem typkommuner 1993

Lennart Nilsson — Sun, 01 Jan 1995 00:00:00 GMT

Denna studie har genomförts inom ramen för det statsvetenskapliga diciplinprogrammet 'Demokrati i förändring'. Undersökningen genomfördes i de fyra kommunerna Grästorp, Kävlinge, Lidköping och Luleå samt i stadsdelen Centrum i Göteborg. Valet av kommuner har gjorts med ut-gångspunkt från den kommungruppsindelning som gjordes för programmets medborgarundersökning, Kommunmedborgarundersökningen 1991. Undersökningens frågeformulär sändes ut till vårdnadshavare för ett namngivet barn mellan ett och sex år. I hälften av fallen uppmanades kvinnor besvara frågorna och i hälften männen. I de fall där vårdnadshavaren var ensamstående uppmanades denna, oberoende av kön, besvara frågorna. Enkätfrågorna tar upp hushållets sammansättning; barnets närhet till och umgänge med far- och morföräldrar; typ av barnomsorg; om man har den barnomsorg man önskar och i den omfattning och på de tider man önskar; samt om man står i kö för kommunal barnomsorg i de fall man inte har detta. Till föräldrar med barnomsorgen ordnad utanför hemmet ställdes frågor om förtroende för och kontakter med personalen inom barnomsorgen; om dessa ger information om barnets aktiviteter under dagen; hur man upplever avståndet till barnomsorgen och miljön i det område barnomsorgen ligger; samt vad man tycker om innehållet i verksamheten. Därutöver ställdes frågor om förändringar som genomförts under den tid man haft barnet inom barnomsorgen, om dessa varit positiva eller negativa och om man fått tillräcklig information. Föräldern fick ange hur ofta hon/han lämnar resp. hämtar barnet från barnomsorgen; är hemma när barnet är sjukt; plockar ihop extrakläder; samt deltar i föräldramöten. Föräldern fick även ange av vem man brukar få hjälp med barntillsyn på tider man inte har tillgång till barnomsorg, om man utnyttjar kommunens öppna förskolor och om barnet deltar i gruppverksamhet för barn. Ett antal frågor berörde inställningen till hur kommunens barnomsorg borde utformas; stöd till alternativa former av barnomsorg; utformning av stödet till småbarnsföräldrar; fördelning av barnomsorg mellan olika barngrupper; och under vilka omständigheter man är beredd att betala för barnomsorgen. Enkäten innehöll även frågor om hur ofta barnet besökt barnavårdscentral, barnmedicinsk mottagning eller akutsjukhus senaste halvåret, inställning till sjukvårdens fördelning mellan olika grupper och under vilka omständigheter man är beredd att betala för sjukvård. Föräldern fick även ange vilken inställning man har till kommunens service på olika områden; vilka områden det är mest angeläget att satsa på och vilka serviceområden man i första hand kan minska på; inställning till den kommunala servicen totalt; samt hur man upplevde sina egna kontakter med tjänstemännen inom barnomsorgen. Därutöver fick man ange om man instämde eller ej i ett antal påståenden om servicen och skatten.

Serviceundersökningen: Äldreomsorg i fem typkommuner 1993

Lars Strömberg — Sun, 01 Jan 1995 00:00:00 GMT

Denna studie har genomförts inom ramen för det statsvetenskapliga disciplinprogrammet 'Demokrati i förändring'. Undersökningen genomfördes i de fyra kommunerna Grästorp, Kävlinge, Lidköping och Luleå samt i stadsdelen Centrum i Göteborg. Valet av kommuner har gjorts med utgångspunkt från den kommungruppsindelning som gjordes för programmets medborgarundersökning, Kommunmedborgarundersökningen 1991 (SSD 0306). Undersökningen riktade sig till personer i åldrarna 65-85 år och formuläret innehöll frågor om civilstånd; hushållets storlek; antal söner och döttrar; avstånd till barnens bostad; hur ofta man träffar barnen eller talar i telefon med dem; inställning till hur kommunens äldreomsorg bör utformas; stöd till alternativ äldreomsorg; utformning av stöd till äldre. Respondenterna fick för ett tjugotal områden ange om man skötte dessa själva eller fick hjälp av någon; om man får hjälp från kommunens hemvård; under vilken tid man får hjälp av någon annan; hur man tycker kommunens hemvård fungerar och hur mycket man betalar per månad. Ett antal frågor berörde inställningen till hemvården och dess personal; hur man tycker hjälpen fungerar som helhet; om man behöver ytterligare hjälp och av vem man skulle vilja ha hjälp; fördelningen av äldreomsorgen mellan olika äldregrupper; och under vilka omständigheter man är beredd att betala för äldreomsorgen. Enkäten innehöll även frågor om hur ofta respondenten och eventuell partner använt sig av sjukvård och färdtjänst under senaste halvåret, inställning till sjukvårdens fördelning mellan olika grupper och under vilka omständigheter man är beredd att betala för sjukvård. Respondenten fick även ange vilken inställning man har till kommunens service på olika områden; vilka områden det är mest angeläget att satsa på och vilka serviceområden man i första hand kan minska på; inställning till den kommunala servicen totalt; samt hur man upplevde sina egna kontakter med tjänstemännen inom äldreomsorgen. Därutöver fick man ange om man instämde eller ej i ett antal påståenden om servicen och skatten.

Kommunmedborgarundersökningen 1991 - Göteborgsundersökning

Folke Johansson — Wed, 01 Jan 1992 00:00:00 GMT

En medborgarundersökning i 28 svenska kommuner i anslutning till de kommunala valen 1991. Frågeområden som togs upp: Hur fungerar den offentliga servicen och hur stora insatser bör göras på olika områden; De politiska partiernas aktiviteter i olika sammanhang; Försök att påverka politiska beslut på andra sätt än genom att rösta; Politiskt engagemang och hur man ser på rekryteringen av politiker; Medlemskap i organisationer och föreningar; Förtroende för olika institutioner och behandlingen av män och kvinnor; Hur olika verksamheter fungerar och hur de bör fungera; Relationer till andra länder och till internationella organisationer; Sjukvård och landstingets verksamhet; Hur bra informationen är om olika politiska frågor och på vilket sätt man inhämtar information; Syn på de politiska partierna och röstning i valen till kommunfullmäktige, landsting och riksdagen; Bakgrundsfrågor. En serie frågor riktade sig enbart till de som var bosatta i Grästorp, Kävlinge, Lidköping och Luleå. Den undersökning som gjordes i Göteborg innehöll även frågor om stadsdelsnämnder.