https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Syftet med den vetenskapliga studien var att undersöka effekterna av agininfosfat på överlevnad och tillväxt av tall-, gran- och vårtbjörksplantor på tre fallstudier i Sverige. De tre studerade lokalerna finns i södra (S), nordöstra (NÖ) och nordvästra (NV) delarna av Sverige. Skogen på de studerade lokalerna var skördad och markberedning utförts samma år som plantering. Plantor av tall, gran och vårtbjörk planterades i juni 2019 på den nordöstra lokalen och i juni 2020 på de andra lokalerna. På varje lokal var de olika trädslagen planterade både var för sig och blandade ytor, med en yta behandlade med argininfosfat och en yta obehandlade plantor för varje trädslagskombination. Inventering av överlevnad och tillväxt utfördes i augusti-september 2020 på den nordöstra lokalen och 2021 på de andra lokalerna, följande två tillväxtsäsonger i fält. Data består av överlevnad, höjd- och stambasdiametermätningar från inventeringarna. Variablerna är beskrivna i detalj i dokumentationsfilen. Tre datafiler är inkluderade, en fil för varje lokal som alla var analyserade separat: a. effects_APtreatment_data_S_second_season.csv (1132 rader × 11 kolumner) b. effects_APtreatment_data_NE_second_season.csv (1987 rader × 10 kolumner) c. effects_APtreatment_data_NW_second_season.csv (1093 rader × 9 kolumner) Det kommenterade R-skriptet Code_manuscript_SND.R har också inkluderats för reproduktion. Det skall packas upp i samma katalog som datafilerna. PDF-filerna i output_plots.zip innehåller de diagram som genereras av skriptet, och filen Code_manuscript_SND.log.txt innehåller logg från skriptet när det körts med terminalkommandot: Rscript Code_manuscript_SND.R > Code_manuscript_SND.log.txt Tue, 18 Oct 2022 09:18:39 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-163-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-163-1 Sveriges lantbruksuniversitet Bodil Häggström Med hjälp av ett flexibelt inventeringskoncept inriktat på skogsskador kan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) inom miljöanalysprogrammet Skog följa upp och presentera information om olika slags skogsskador. En årlig uppföljning av stora skadeutbrott i våra svenska skogar sker via Riksskogstaxeringens (RT) objektiva inventeringar. Men trots att vi här får en kontinuerlig uppföljning av de viktigaste skadesymptomen saknas ofta möjligheten att på ett lämpligt sätt följa upp regionala skadeutbrott. Med fler förväntade skadeutbrott i klimatförändringarnas spår finns ett stigande behov av regional information med god precision. För att effektivisera övervakningen av skogsskador har Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) introducerats med skräddarsydda inventeringar riktade mot enskilda skadegörares utbrott. NRS ska kunna leverera underlag om en skadas status och omfattning, så att specifika operativa beslut kan fattas. Därför kan inriktningen av inventeringen variera beroende på vilka skador som för tillfället är mest relevanta och för vilka skador det finns uttalade behov av information. Inventeringen ska vara åtgärdsorienterad och snabbt kunna leverera resultat. Data som samlas in i NRS ska också vara av sådan kvalitet att de kan vara användbara inom forskningen. Under 2020 har inom NRS genomförts en stickprovsinventering av volymen gran (Picea abies) angripen av granbarkborre (Ips typographus) i äldre granskog i Götaland exklusive Gotland och Svealand exklusive Dalarna. Detta som en uppföljning efter den extremt varma och torra sommaren 2018, vilket resulterade i många torkstressade granar som gynnade granbarkborren. Granbarkborrepopulationerna som redan innan var relativt höga ökade snabbt och har under senare år orsakat omfattande skador på gran i Götaland och Svealand. Inventeringen omfattar både stående angripna träd och vindfällen samt stubbar från avverkade angripna granar. Syftet med inventeringen var att skatta volym angripen gran, men också att belysa den geografiska fördelningen samt skadornas uppträdande på olika typer av mark och i olika typer av föryngringar. Resultaten från inventeringen ska kunna fungera som beslutsunderlag till möjliga skötselåtgärder. Inventeringen stratifierades genom ett objektivt urval av Riksskogstaxeringens alla permanenta provytor i Götaland och Svealand. I urvalet ingick, alla ytor i äldre gallrings eller slutavverkningsmogen granskog (≥ 7/10 gran). För urval av ytor används LPM (local pivotal method, Grafström et al 2012) där urvalet spreds utifrån provytornas geografiska position och granvolym. Inventeringen utfördes på den del av en cirkelyta med 25 m radie, vars yta ingick i det beskrivna beståndet. Andra delar av cirkelytan ingick inte i inventeringen. På angripna stående träd och vindfällda träd har brösthöjdsdiameter uppmätts. På stubbar efter avverkade träd med färska angrepp har stubbdiameter uppmätts. Inventeringen omfattar enbart träd med färska angrepp (säsong 0) utav angrepp av granbarkborre. Totalt inventerades 653 provytor. Antalet inmätta angripna träd, vindfällen och stubbar var 621. Datafilerna innehåller på provytenivå 653 rader med 30 kolumner, på trädnivå 621 rader med 16 kolumner. Inventeringens innehåll och omfattning har tagits fram i samråd med Skogsstyrelsen. Referenser: Grafström, A., Lundström, N., & Schelin, L. (2012). Spatially Balanced Sampling through the Pivotal Method. Biometrics, 68(2), 514-520. Retrieved December 1, 2020, from https://doi.org/10.1111/j.1541-0420.2011.01699.x Viktigaste inventerade bedömda variabler och beräknade variabler: På ytnivå: Inventerad areal Grundytevägd granandel Huggningsklass Antal angripna träd Avverkning Sanering På trädnivå: Är trädet levande eller dött Trädets position stående/vindfälle/stubbe Brösthöjdsdiameter Trädets volym Se dokumentet "Databeskrivning" för mer detaljerad information. Som ytterligare dokumentation tillhandahålls också fältinstruktioner för inventeringarna, både för den specifika inventeringen och för Riksskogstaxeringen. En engelsk version av Riksskogstaxeringens fältinstruktion finns endast för år 2021 vilket är anledningen till att den är inkluderad här. Mon, 29 Sep 2025 13:02:35 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-168 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-168 Sveriges lantbruksuniversitet Sören Wulff Cornelia Roberge Med hjälp av ett flexibelt inventeringskoncept inriktat på skogsskador kan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) inom miljöanalysprogrammet Skog följa upp och presentera information om olika slags skogsskador. En årlig uppföljning av stora skadeutbrott i våra svenska skogar sker via Riksskogstaxeringens (RT) objektiva inventeringar. Men trots att vi här får en kontinuerlig uppföljning av de viktigaste skadesymptomen saknas ofta möjligheten att på ett lämpligt sätt följa upp regionala skadeutbrott. Med fler förväntade skadeutbrott i klimatförändringarnas spår finns ett stigande behov av regional information med god precision. För att effektivisera övervakningen av skogsskador har Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) introducerats med skräddarsydda inventeringar riktade mot enskilda skadegörares utbrott. NRS ska kunna leverera underlag om en skadas status och omfattning, så att specifika operativa beslut kan fattas. Därför kan inriktningen av inventeringen variera beroende på vilka skador som för tillfället är mest relevanta och för vilka skador det finns uttalade behov av information. Inventeringen ska vara åtgärdsorienterad och snabbt kunna leverera resultat. Data som samlas in i NRS ska också vara av sådan kvalitet att de kan vara användbara inom forskningen. Under 2021 har inom NRS genomförts en stickprovsinventering av volymen gran (Picea abies) angripen av granbarkborre (Ips typographus) i äldre granskog i Götaland exklusive Gotland och Svealand exklusive Dalarna. Detta som en uppföljning efter den extremt varma och torra sommaren 2018, vilket resulterade i många torkstressade granar som gynnade granbarkborren. Granbarkborrepopulationerna som redan innan var relativt höga ökade snabbt och har under senare år orsakat omfattande skador på gran i Götaland och Svealand. Årets inventering är en uppföljning av inventeringen genomförd under 2020. Inventeringen omfattar både stående angripna träd och vindfällen samt stubbar från avverkade angripna granar. Syftet med inventeringen var att skatta volym angripen gran, men också att belysa den geografiska fördelningen samt skadornas uppträdande på olika typer av mark och i olika typer av föryngringar. Resultaten från inventeringen ska kunna fungera som beslutsunderlag till möjliga skötselåtgärder. Inventeringen stratifierades genom ett objektivt urval av Riksskogstaxeringens alla permanenta provytor i Götaland och Svealand. I urvalet ingick, alla ytor i äldre gallrings eller slutavverkningsmogen granskog (≥ 7/10 gran). För urval av ytor används LPM (local pivotal method, Grafström et al) där urvalet spreds utifrån provytornas geografiska position och granvolym. Inventeringen utfördes på den del av en cirkelyta med 20 m radie, vars yta ingick i det beskrivna beståndet. Det betyder att den inventerade ytan var mindre än vid 2020 års inventering, då radien var 25 m. Andra delar av cirkelytan ingick inte i inventeringen. Inventeringen omfattar under 2021 både stående träd och vindfällen med färska angrepp (säsong 0) och stående träd angripna under fjolåret (säsong 1) av granbarkborre. På angripna stående träd och vindfällda träd har brösthöjdsdiameter uppmätts. På stubbar efter avverkade träd med färska angrepp har stubbdiameter uppmätts. Datafilerna innehåller på provytenivå 711 rader med 28 kolumner. Data över inventeringsdatum har fallit bort. Datafilerna innehåller på trädnivå (säsong 0) 399 rader med 16 kolumner och på trädnivå (säsong 1) 270 rader med 12 kolumner. Inventeringens innehåll och omfattning har tagits fram i samråd med Skogsstyrelsen. Referenser: Grafström, A., Lundström, N., & Schelin, L. Spatially Balanced Sampling through the Pivotal Method. Biometrics, 68(2), 514-520. Retrieved December 1, 2020, from https://doi.org/10.1111/j.1541-0420.2011.01699.x Viktigaste inventerade bedömda variabler och beräknade variabler: På ytnivå: Inventerad areal Grundytevägd granandel Huggningsklass Antal angripna träd Avverkning Sanering På trädnivå säsong 0: Är trädet levande eller dött Trädets position stående/vindfälle/stubbe Brösthöjdsdiameter Trädets volym På trädnivå säsong 1: Brösthöjdsdiameter Trädets volym Se dokumentet "Databeskrivning" för mer detaljerad information. Som ytterligare dokumentation tillhandahålls också fältinstruktioner för inventeringarna, både för den specifika inventeringen och för Riksskogstaxeringen. Fri, 07 Nov 2025 13:30:50 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-282 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-282 Sveriges lantbruksuniversitet Sören Wulff Cornelia Roberge Med hjälp av ett flexibelt inventeringskoncept inriktat på skogsskador kan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) inom miljöanalysprogrammet Skog följa upp och presentera information om olika slags skogsskador. En årlig uppföljning av stora skadeutbrott i våra svenska skogar sker via Riksskogstaxeringens (RT) objektiva inventeringar. Men trots att vi här får en kontinuerlig uppföljning av de viktigaste skadesymptomen saknas ofta möjligheten att på ett lämpligt sätt följa upp regionala skadeutbrott. Med fler förväntade skadeutbrott i klimatförändringarnas spår finns ett stigande behov av regional information med god precision. För att effektivisera övervakningen av skogsskador har Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) introducerats med skräddarsydda inventeringar riktade mot enskilda skadegörares utbrott. NRS ska kunna leverera underlag om en skadas status och omfattning, så att specifika operativa beslut kan fattas. Därför kan inriktningen av inventeringen variera beroende på vilka skador som för tillfället är mest relevanta och för vilka skador det finns uttalade behov av information. Inventeringen ska vara åtgärdsorienterad och snabbt kunna leverera resultat. Data som samlas in i NRS ska också vara av sådan kvalitet att de kan vara användbara inom forskningen. Under 2013 har inom NRS genomförts en stickprovsinventering utav barkborreangrepp av dubbelögad bastborre (Polygrapus poligraphus) och/eller granbarkborre (Ips typographus) i äldre granskog i Västernorrlands län. Inventeringen omfattade både stående angripna träd och vindfällen. Syftet med inventeringen var att skatta volym angripen gran, men också att belysa den geografiska fördelningen samt skadornas uppträdande på olika typer av mark och i olika typer av föryngringar. Resultaten från inventeringen ska kunna fungera som beslutsunderlag till möjliga skötselåtgärder. Inventeringen stratifierades genom ett objektivt urval av Riksskogstaxeringens alla permanenta provytor i Västernorrlands län. I urvalet ingick, alla ytor i äldre gallrings eller slutavverkningsmogen granskog (≥ 7/10 gran), 25 % av ytor i motsvarande ålder men med en granandel på 3 – 6/10 och 10 % av alla ytor i yngre gallringsskog med en granandel på minst 3/10. Inventeringen utfördes på den del av en cirkelyta med 25 m radie, vars yta ingick i det beskrivna beståndet. Andra delar av cirkelytan ingick inte i inventeringen. På angripna stående träd och vindfällda träd har brösthöjdsdiameter uppmätts. På stubbar efter avverkade träd med färska angrepp har stubbdiameter uppmätts. Förutom diameter har också barkborreart och ålder på angreppen angetts. Inventeringen har genomförts på samma sätt som under 2011 och 2012, men med tillägget att angripna vindfällda träd är inkluderade. Under 2013 introducerades även Kanttid, dvs när en beståndskant inom 25 m från ytcentrum uppkom. Totalt inventerades 93 provytor. Antalet inmätta angripna träd är 330 och vindfällen är 118. Datafilerna innehåller på provytenivå 93 rader med 22 kolumner, på trädnivå 330 rader med 12 kolumner samt för vindfällen 118 rader med 13 kolumner. Viktigaste inventerade bedömda variabler och beräknade variabler: På ytnivå: Inventerad areal Grundytevägd granandel Huggningsklass På trädnivå: Är trädet levande eller dött Trädets position stående/vindfälle/stubbe Brösthöjdsdiameter Vilken granbarkborreart har angripit trädet Vilken säsong är angreppen gjorda Trädets volym På vindfälle nivå: Brösthöjdsdiameter Är vindfället angripet av barkborre? Vilken granbarkborreart har angripit vindfället? Vilken säsong föll vindfället? Vindfällets volym Se dokumentet "Databeskrivning" för mer detaljerad information. Som ytterligare dokumentation tillhandahålls också fältinstruktioner för inventeringarna, både för den specifika inventeringen och för Riksskogstaxeringen. En engelsk version av Riksskogstaxeringens fältinstruktion finns endast för år 2021 vilket är anledningen till att den är inkluderad här. Mon, 03 Feb 2025 14:33:44 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-626 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-626 Sveriges lantbruksuniversitet Sören Wulff Cornelia Roberge Med hjälp av ett flexibelt inventeringskoncept inriktat på skogsskador kan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) inom miljöanalysprogrammet Skog följa upp och presentera information om olika slags skogsskador. En årlig uppföljning av stora skadeutbrott i våra svenska skogar sker via Riksskogstaxeringens (RT) objektiva inventeringar. Men trots att vi här får en kontinuerlig uppföljning av de viktigaste skadesymptomen saknas ofta möjligheten att på ett lämpligt sätt följa upp regionala skadeutbrott. Med fler förväntade skadeutbrott i klimatförändringarnas spår finns ett stigande behov av regional information med god precision. För att effektivisera övervakningen av skogsskador har Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) introducerats med skräddarsydda inventeringar riktade mot enskilda skadegörares utbrott. NRS ska kunna leverera underlag om en skadas status och omfattning, så att specifika operativa beslut kan fattas. Därför kan inriktningen av inventeringen variera beroende på vilka skador som för tillfället är mest relevanta och för vilka skador det finns uttalade behov av information. Inventeringen ska vara åtgärdsorienterad och snabbt kunna leverera resultat. Data som samlas in i NRS ska också vara av sådan kvalitet att de kan vara användbara inom forskningen. Under 2012 har inom NRS genomförts en stickprovsinventering utav barkborreangrepp av dubbelögad bastborre (Polygrapus poligraphus) och/eller granbarkborre (Ips typographus) i äldre granskog i Västernorrlands län. Syftet med inventeringen var att skatta volym angripen gran, men också att belysa den geografiska fördelningen samt skadornas uppträdande på olika typer av mark och i olika typer av föryngringar. Resultaten från inventeringen ska kunna fungera som beslutsunderlag till möjliga skötselåtgärder. Inventeringen stratifierades genom ett objektivt urval av Riksskogstaxeringens alla permanenta provytor i Västernorrlands län. I urvalet ingick, alla ytor i äldre gallrings eller slutavverkningsmogen granskog (≥ 7/10 gran), 25 % av ytor i motsvarande ålder men med en granandel på 3 – 6/10 och 10 % av alla ytor i yngre gallringsskog med en granandel på minst 3/10. Inventeringen utfördes på den del av en cirkelyta med 25 m radie, vars yta ingick i det beskrivna beståndet. Andra delar av cirkelytan ingick inte i inventeringen. På angripna stående träd och vindfällda träd har brösthöjdsdiameter uppmätts. På stubbar efter avverkade träd med färska angrepp har stubbdiameter uppmätts. Förutom diameter har också barkborreart och ålder på angreppen angetts. Inventeringen har genomförts på samma sätt som under 2011, men med tillägget att angripna vindfällda träd samt stubbar från avverkade angripna träd inkluderades 2012. Totalt inventerades 87 provytor. Antalet inmätta angripna träd är 194. Datafilerna innehåller på provytenivå 87 rader med 15 kolumner och på trädnivå 194 rader med 12 kolumner. Viktigaste inventerade bedömda variabler och beräknade variabler På ytnivå: Inventerad areal Grundytevägd granandel Huggningsklass På trädnivå: Är trädet levande eller dött Trädets position stående/vindfälle/stubbe Brösthöjdsdiameter Vilken granbarkborreart har angripit trädet Vilken säsong är angreppen gjorda Trädets volym Se dokumentet "Databeskrivning" för mer detaljerad information. Som ytterligare dokumentation tillhandahålls också fältinstruktioner för inventeringarna. Tue, 10 Dec 2024 08:14:07 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-509 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-509 Sveriges lantbruksuniversitet Sören Wulff Cornelia Roberge Med hjälp av ett flexibelt inventeringskoncept inriktat på skogsskador kan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) inom miljöanalysprogrammet Skog följa upp och presentera information om olika slags skogsskador. En årlig uppföljning av stora skadeutbrott i våra svenska skogar sker via Riksskogstaxeringens (RT) objektiva inventeringar. Men trots att vi här får en kontinuerlig uppföljning av de viktigaste skadesymptomen saknas ofta möjligheten att på ett lämpligt sätt följa upp regionala skadeutbrott. Med fler förväntade skadeutbrott i klimatförändringarnas spår finns ett stigande behov av regional information med god precision. För att effektivisera övervakningen av skogsskador har Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) introducerats med skräddarsydda inventeringar riktade mot enskilda skadegörares utbrott. NRS ska kunna leverera underlag om en skadas status och omfattning, så att specifika operativa beslut kan fattas. Därför kan inriktningen av inventeringen variera beroende på vilka skador som för tillfället är mest relevanta och för vilka skador det finns uttalade behov av information. Inventeringen ska vara åtgärdsorienterad och snabbt kunna leverera resultat. Data som samlas in i NRS ska också vara av sådan kvalitet att de kan vara användbara inom forskningen. Under 2015 har inom NRS genomförts en stickprovsinventering utav barkborreangrepp av dubbelögad bastborre (Polygrapus poligraphus) och/eller granbarkborre (Ips typographus) i äldre granskog i Västernorrlands län och östra Jämtlands län (Bräcke, Ragunda and Östersund kommun). Inventeringen 2015 omfattar precis som 2014 även Jämtland, jämfört med tidigare års inventeringar, som en uppföljning av de kraftiga stormarna under december 2013, vilka fällde en stor mängd skog. Inventeringen omfattade både stående angripna träd och vindfällen. Syftet med inventeringen var att skatta volym angripen gran, men också att belysa den geografiska fördelningen samt skadornas uppträdande på olika typer av mark och i olika typer av föryngringar. Resultaten från inventeringen ska kunna fungera som beslutsunderlag till möjliga skötselåtgärder. Inventeringen stratifierades genom ett objektivt urval av Riksskogstaxeringens alla permanenta provytor i Västernorrlands län. I urvalet ingick, alla ytor i äldre gallrings eller slutavverkningsmogen granskog (≥ 7/10 gran). Inventeringen utfördes på den del av en cirkelyta med 25 m radie, vars yta ingick i det beskrivna beståndet. Andra delar av cirkelytan ingick inte i inventeringen. På angripna stående träd och vindfällda träd har brösthöjdsdiameter uppmätts. På stubbar efter avverkade träd med färska angrepp har stubbdiameter uppmätts. Förutom diameter har också barkborreart och ålder på angreppen angetts. Höjd och volym är enbart skattad för träd angripna under innevarande (0) säsong. Inventeringen har genomförts på likartat sätt som under 2011, 2012, 2013 och 2014. Inmätning av vindfällen inkluderades från och med 2013 och omfattar både vindfällen med färska angrepp (säsong 0) samt färska vindfällen utan angrepp av barkborrar. Totalt inventerades 153 provytor. Antalet inmätta angripna träd var 40 och vindfällen var 162. Datafilerna innehåller på provytenivå 153 rader med 23 kolumner, på trädnivå 40 rader med 12 kolumner samt för vindfällen 162 rader med 12 kolumner. Viktigaste inventerade bedömda variabler och beräknade variabler: På ytnivå: Inventerad areal Grundytevägd granandel Huggningsklass På trädnivå: Är trädet levande eller dött Trädets position stående/stubbe Brösthöjdsdiameter Vilken granbarkborreart har angripit trädet Vilken säsong är angreppen gjorda Trädets volym På vindfälle nivå: Brösthöjdsdiameter Är vindfället angripet av barkborre? Vilken granbarkborreart har angripit vindfället? Vilken säsong föll vindfället? Vindfällets volym Se dokumentet "Databeskrivning" för mer detaljerad information. Som ytterligare dokumentation tillhandahålls också fältinstruktioner för inventeringarna, både för den specifika inventeringen och för Riksskogstaxeringen. En engelsk version av Riksskogstaxeringens fältinstruktion finns endast för år 2021 vilket är anledningen till att den är inkluderad här. Thu, 10 Apr 2025 13:36:47 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-93 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-93 Sveriges lantbruksuniversitet Sören Wulff Cornelia Roberge Med hjälp av ett flexibelt inventeringskoncept inriktat på skogsskador kan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) inom miljöanalysprogrammet Skog följa upp och presentera information om olika slags skogsskador. En årlig uppföljning av stora skadeutbrott i våra svenska skogar sker via Riksskogstaxeringens (RT) objektiva inventeringar. Men trots att vi här får en kontinuerlig uppföljning av de viktigaste skadesymptomen saknas ofta möjligheten att på ett lämpligt sätt följa upp regionala skadeutbrott. Med fler förväntade skadeutbrott i klimatförändringarnas spår finns ett stigande behov av regional information med god precision. För att effektivisera övervakningen av skogsskador har Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) introducerats med skräddarsydda inventeringar riktade mot enskilda skadegörares utbrott. NRS ska kunna leverera underlag om en skadas status och omfattning, så att specifika operativa beslut kan fattas. Därför kan inriktningen av inventeringen variera beroende på vilka skador som för tillfället är mest relevanta och för vilka skador det finns uttalade behov av information. Inventeringen ska vara åtgärdsorienterad och snabbt kunna leverera resultat. Data som samlas in i NRS ska också vara av sådan kvalitet att de kan vara användbara inom forskningen. Under 2016 har inom NRS genomförts en stickprovsinventering utav barkborreangrepp av dubbelögad bastborre (Polygrapus poligraphus) och/eller granbarkborre (Ips typographus) i äldre granskog i Västernorrlands län och östra jämtlands län (Bräcke, Ragunda and Östersund kommun). Inventeringen 2016 omfattar precis som 2014 och 2015 även Jämtland, jämfört med tidigare års inventeringar, som en uppföljning av de kraftiga stormarna under december 2013, vilka fällde en stor mängd skog. Inventeringen omfattar både stående angripna träd och vindfällen. Syftet med inventeringen var att skatta volym angripen gran, men också att belysa den geografiska fördelningen samt skadornas uppträdande på olika typer av mark och i olika typer av föryngringar. Resultaten från inventeringen ska kunna fungera som beslutsunderlag till möjliga skötselåtgärder. Inventeringen stratifierades genom ett objektivt urval av Riksskogstaxeringens alla permanenta provytor i Västernorrlands län. I urvalet ingick, alla ytor i äldre gallrings eller slutavverkningsmogen granskog (≥ 7/10 gran). Inventeringen utfördes på den del av en cirkelyta med 25 m radie, vars yta ingick i det beskrivna beståndet. Andra delar av cirkelytan ingick inte i inventeringen. På angripna stående träd och vindfällda träd har brösthöjdsdiameter uppmätts. På stubbar efter avverkade träd med färska angrepp har stubbdiameter uppmätts. Förutom diameter har också barkborreart och ålder på angreppen angetts. Inventeringen har genomförts på samma sätt som under 2011, 2012, 2013, 2014 och 2015. Inmätning av vindfällen inkluderades från och med 2013 och omfattar både vindfällen med färska angrepp (säsong 0) samt färska vindfällen utan angrepp av barkborrar. Under 2016 finns variabeln ”rotdel” med som förklarar om vindfället är ett helt träd. Detta framgår även under variabeln ”full längd” som finns med även tidigare år. Totalt inventerades 147 provytor. Antalet inmätta angripna träd var 466 och vindfällen var 72. Datafilerna innehåller på provytenivå 147 rader med 23 kolumner, på trädnivå 466 rader med 12 kolumner samt för vindfällen 72 rader med 13 kolumner. Viktigaste inventerade bedömda variabler och beräknade variabler: På ytnivå: Inventerad areal Grundytevägd granandel Huggningsklass På trädnivå: Är trädet levande eller dött Trädets position stående/stubbe Brösthöjdsdiameter Vilken granbarkborreart har angripit trädet Vilken säsong är angreppen gjorda Trädets volym På vindfälle nivå: Brösthöjdsdiameter Är vindfället angripet av barkborre? Vilken granbarkborreart har angripit vindfället? Vilken säsong föll vindfället? Vindfällets volym Se dokumentet "Databeskrivning" för mer detaljerad information. Som ytterligare dokumentation tillhandahålls också fältinstruktioner för inventeringarna, både för den specifika inventeringen och för Riksskogstaxeringen. En engelsk version av Riksskogstaxeringens fältinstruktion finns endast för år 2021 vilket är anledningen till att den är inkluderad här. Fri, 30 May 2025 06:06:57 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-137 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-137 Sveriges lantbruksuniversitet Sören Wulff Cornelia Roberge Med hjälp av ett flexibelt inventeringskoncept inriktat på skogsskador kan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) inom miljöanalysprogrammet Skog följa upp och presentera information om olika slags skogsskador. En årlig uppföljning av stora skadeutbrott i våra svenska skogar sker via Riksskogstaxeringens (RT) objektiva inventeringar. Men trots att vi här får en kontinuerlig uppföljning av de viktigaste skadesymptomen saknas ofta möjligheten att på ett lämpligt sätt följa upp regionala skadeutbrott. Med fler förväntade skadeutbrott i klimatförändringarnas spår finns ett stigande behov av regional information med god precision. För att effektivisera övervakningen av skogsskador har Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) introducerats med skräddarsydda inventeringar riktade mot enskilda skadegörares utbrott. NRS ska kunna leverera underlag om en skadas status och omfattning, så att specifika operativa beslut kan fattas. Därför kan inriktningen av inventeringen variera beroende på vilka skador som för tillfället är mest relevanta och för vilka skador det finns uttalade behov av information. Inventeringen ska vara åtgärdsorienterad och snabbt kunna leverera resultat. Data som samlas in i NRS ska också vara av sådan kvalitet att de kan vara användbara inom forskningen. Under 2014 har inom NRS genomförts en stickprovsinventering utav barkborreangrepp av dubbelögad bastborre (Polygrapus poligraphus) och/eller granbarkborre (Ips typographus) i äldre granskog i Västernorrlands län och östra Jämtlands län (Bräcke, Ragunda and Östersund kommun). Anledningen till att inventeringen under 2014 även omfattar Jämtland, jämfört med tidigare års inventeringar, var de kraftiga stormarna under december 2013, vilka fällde en stor mängd skog. Inventeringen omfattade både stående angripna träd och vindfällen. Syftet med inventeringen var att skatta volym angripen gran, men också att belysa den geografiska fördelningen samt skadornas uppträdande på olika typer av mark och i olika typer av föryngringar. Resultaten från inventeringen ska kunna fungera som beslutsunderlag till möjliga skötselåtgärder. Inventeringen stratifierades genom ett objektivt urval av Riksskogstaxeringens alla permanenta provytor i Västernorrlands län. I urvalet ingick alla ytor i äldre gallrings eller slutavverkningsmogen granskog (≥ 7/10 gran), 25 % av ytor i motsvarande ålder men med en granandel på 3 – 6/10 och 10 % av alla ytor i yngre gallringsskog med en granandel på minst 3/10. Inventeringen utfördes på den del av en cirkelyta med 25 m radie, vars yta ingick i det beskrivna beståndet. Andra delar av cirkelytan ingick inte i inventeringen. På angripna stående träd och vindfällda träd har brösthöjdsdiameter uppmätts. På stubbar efter avverkade träd med färska angrepp har stubbdiameter uppmätts. Förutom diameter har också barkborreart och ålder på angreppen angetts. Höjd och volym är enbart skattad för träd angripna under innevarande (0) säsong. Inventeringen har genomförts på samma sätt som under 2011, 2012 och 2013. Inmätning av vindfällen inkluderades 2013 och omfattar både vindfällen med färska angrepp (säsong 0) samt färska vindfällen utan angrepp av barkborrar. Totalt inventerades 183 provytor. Antalet inmätta angripna träd var 610 och vindfällen var 302. Datafilerna innehåller på provytenivå 183 rader med 23 kolumner, på trädnivå 610 rader med 12 kolumner samt för vindfällen 302 rader med 12 kolumner. Viktigaste inventerade bedömda variabler och beräknade variabler: På ytnivå: Inventerad areal Grundytevägd granandel Huggningsklass På trädnivå: Är trädet levande eller dött Trädets position stående/stubbe Brösthöjdsdiameter Vilken granbarkborreart har angripit trädet Vilken säsong är angreppen gjorda Trädets volym På vindfälle nivå: Brösthöjdsdiameter Är vindfället angripet av barkborre? Vilken granbarkborreart har angripit vindfället? Vilken säsong föll vindfället? Vindfällets volym Se dokumentet "Databeskrivning" för mer detaljerad information. Som ytterligare dokumentation tillhandahålls också fältinstruktioner för inventeringarna, både för den specifika inventeringen och för Riksskogstaxeringen. En engelsk version av Riksskogstaxeringens fältinstruktion finns endast för år 2021 vilket är anledningen till att den är inkluderad här. Wed, 19 Mar 2025 07:48:16 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-67 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-67 Sveriges lantbruksuniversitet Sören Wulff Cornelia Roberge Data insamlade för en studie om magmatransport i Götemars granitpluton. Data genererades för studien: Mattsson, T., McCarthy, W., & Schmiedel, T. (2024). Transport of magma in granitic mush systems; an example from the Götemar pluton, Sweden. Geochemistry, Geophysics, Geosystems, 25, e2023GC011061. https://doi.org/10.1029/2023GC011061 Beskrivning av data, variabler och filformat finns i den bifogade README-filen och variabelkodboken. Nedan följer en kort beskrivning av metoderna som användes för att samla in data. Vi kartlade magmatransportgångar genom att spåra magmatiska gångkontakter med hjälp av en handhållen GPS. Orienteringen (strike och dip) av stelnade magmagångar mättes med en elektronisk kompass med hjälp av en Iphone 8. 53 granitprover samlades in från Götemargraniten. Mellan sex och 27 (genomsnitt 15 per prov), 25 mm × 22 mm kärna (del)prover extraherades från vart och ett av de orienterade blockproverna och användes för bergmagnetisk analys som utfördes vid M3Ore-labbet vid University of St. Andrews . Kärnorna analyserades med Anisotropy of Magnetic Susceptibility med en KLY-5 Kappabridge och 3D automatisk spinnhållare i ett fält 400 A/m och med en frekvens på 1440 Hz. För att karakterisera den magnetiska mineralogin använde vi flera olika remanens magnetiseringstekniker på kärnorna, inklusive isotermisk remanent magnetisering och avmagnetisering, anhysteretisk remanent magnetisering och avmagnetisering, naturlig remanent avmagnetisering och 3-komponents avmagnetiseringsmätningar. Kärnprovets magnetisering mättes i ett avskärmat rum med en Agico JR-6a magnetometer. Kärnprover magnetiserades med en Magnetic Instruments pulsmagnetiserare och Agico PAM puls och anhysteretisk magnetiserare. Kärnprover avmagnetiserades med en LDA5 Agico Alternating Field-avmagnetiserare och en MMTD termisk avmagnetiserare. Fri, 06 Oct 2023 08:40:30 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-206 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2023-206 Stockholms universitet Tobias Mattsson William McCarthy Tobias Schmiedel Studien inkluderar tre fjärilsarter som är skadegörare i fröplantager av gran, Picea abies: grankottvecklare, Cydia strobilella, grankottmott, Dioryctrria abietella, och grankottmätare, Eupithecia abietaria. Studien utfördes i södra Sverige 2010-2015 och inkluderade fem fröplantager och ett klonarkiv. Feromonfällor användes för att studera förekomst, abundans och flygperioder för de tre skadegörarna. Dessutom utfördes inventering av granarnas kotteproduktion på samtliga lokaler och kottar samlades in och dissekerades för att analyseras förekomst av larver av de tre fjärilsarterna i dessa som ett mått på skador på grödan. Wed, 02 Jul 2025 08:48:47 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-18 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-18 Lunds universitet Glenn Svensson Olle Anderbrant Christer Löfstedt