https://researchdata.se/sv/catalogue Search results sv Uppgifterna samlades in för publikationen "Regionalt klimat påverkar habitatföreningar och termiska summor som krävs för utveckling av granbarkborren, Ips typographus". Uppgifterna inkluderar: 1) data om omgivningstemperatur och inre temperatur (under barken), som samlades in med två typer av dataloggare. Utifrån det beräknades mikroklimatiska variabler (medelvärde, fluktuationer och termiska summor). Termiska summor beräknades baserat på 5-graders- och 8,3-gradersmodeller för varje utvecklingsstadium samt termisk summa som uppnåtts på en speciell plats och skugganivå; 2) data om habitategenskaper, inklusive variabler uppmätta i fiedl (som diameter, basalarea och beståndets riktning) samt variabler som inte mättes direkt (som kapellets öppenhet analyserades från fiskögonlinsbilder eller regional medeltemperatur beräknades från data från väderstationer); 3) data om datum för kolonisering och utveckling av Ips tyopgraphus. Dessa datum gjorde det möjligt att specificera tidsramen för beräkning av termiska summor för olika utvecklingsstadier, uppnådda termiska summor etc. Uppgifterna samlades in från april till september 2020 i 6 regioner från södra till norra Sverige (ca 1300 km lutning). Varje region bestod av 5 undersökningsplatser, som var mogna skogsbestånd intill 1-2 år gamla kalhygge. Datauppsättningen innehåller variabler som är relaterade till a) identifiering av loggare och stockar, b) plats, c) uppmätta/beräknade habitatvariabler, d) binära variabler för kolonisering och utveckling (livsstadier) experiment, e) datum för början och slutet av koloniseringen samt utvecklingsexperiment, f) beräknade termiska summor från data från omgivande och interna loggare. Filen "local_logger.csv" inkluderar rådata som samlats in med omgivande dataloggrar (omgivande luft). Numret i den första raden identifierar ID-numret för omgivande loggare. Det finns 3891 rader och 92 kolumner i tabellen. Filen "logger.csv" innehåller rådata som samlats in från interna dataloggrar (under barken). Numret i den första raden identifierar ID-numret för interna loggare. Det finns 3890 ros och 178 kolumner i tabellen. I filen "Ips_data.csv" finns numren på dessa loggare i kolumnerna "local_logger" respektive "logger". Det finns 451 rader och 63 kolumner i tabellen. Tue, 07 Mar 2023 09:06:40 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-260-1 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2022-260-1 Sveriges lantbruksuniversitet Ly Lindman Med hjälp av ett flexibelt inventeringskoncept inriktat på skogsskador kan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) inom miljöanalysprogrammet Skog följa upp och presentera information om olika slags skogsskador. En årlig uppföljning av stora skadeutbrott i våra svenska skogar sker via Riksskogstaxeringens (RT) objektiva inventeringar. Men trots att vi här får en kontinuerlig uppföljning av de viktigaste skadesymptomen saknas ofta möjligheten att på ett lämpligt sätt följa upp regionala skadeutbrott. Med fler förväntade skadeutbrott i klimatförändringarnas spår finns ett stigande behov av regional information med god precision. För att effektivisera övervakningen av skogsskador har Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) introducerats med skräddarsydda inventeringar riktade mot enskilda skadegörares utbrott. NRS ska kunna leverera underlag om en skadas status och omfattning, så att specifika operativa beslut kan fattas. Därför kan inriktningen av inventeringen variera beroende på vilka skador som för tillfället är mest relevanta och för vilka skador det finns uttalade behov av information. Inventeringen ska vara åtgärdsorienterad och snabbt kunna leverera resultat. Data som samlas in i NRS ska också vara av sådan kvalitet att de kan vara användbara inom forskningen. Under 2022 har inom NRS genomförts en stickprovsinventering av volymen gran (Picea abies) angripen av granbarkborre (Ips typographus) i äldre granskog i Götaland exklusive Gotland och Svealand exklusive Dalarna. Detta som en uppföljning efter den extremt varma och torra sommaren 2018, vilket resulterade i många torkstressade granar som gynnade granbarkborren. Granbarkborrepopulationerna som redan innan var relativt höga ökade snabbt och har under senare år orsakat omfattande skador på gran i Götaland och Svealand. Årets inventering är en uppföljning av inventeringar genomförda under 2020 och 2021. Inventeringen omfattar både stående angripna träd och vindfällen samt stubbar från avverkade angripna granar. Syftet med inventeringen var att skatta volym angripen gran, men också att belysa den geografiska fördelningen samt skadornas uppträdande på olika typer av mark och i olika typer av föryngringar. Resultaten från inventeringen ska kunna fungera som beslutsunderlag till möjliga skötselåtgärder. Inventeringen stratifierades genom ett objektivt urval av Riksskogstaxeringens alla permanenta provytor i Götaland och Svealand. I urvalet ingick, alla ytor i äldre gallrings eller slutavverkningsmogen granskog (≥ 7/10 gran). För urval av ytor används LPM (local pivotal method, Grafström et al) där urvalet spreds utifrån provytornas geografiska position och granvolym. Inventeringen utfördes på den del av en cirkelyta med 20 m radie, vars yta ingick i det beskrivna beståndet. Det betyder att den inventerade ytan var mindre än vid 2020 års inventering, då radien var 25 m. Andra delar av cirkelytan ingick inte i inventeringen. Inventeringen omfattar under 2022 både stående träd och vindfällen med färska angrepp (säsong 0) och stående träd angripna under fjolåret (säsong 1) av granbarkborre. På angripna stående träd och vindfällda träd har brösthöjdsdiameter uppmätts. På stubbar efter avverkade träd med färska angrepp har stubbdiameter uppmätts. Under 2022 utökades stickprovet för att om möjligt kunna ge tillförlitliga skattningar på länsnivå. Datafilerna innehåller på provytenivå 1310 rader med 28 kolumner. Data över inventeringsdatum har fallit bort. Datafilerna innehåller på trädnivå (säsong 0) 509 rader med 16 kolumner och på trädnivå (säsong 1) 446 rader med 12 kolumner. Inventeringens innehåll och omfattning har tagits fram i samråd med Skogsstyrelsen. Referenser: Grafström, A., Lundström, N., & Schelin, L. Spatially Balanced Sampling through the Pivotal Method. Biometrics, 68(2), 514-520. https://doi.org/10.1111/j.1541-0420.2011.01699.x Viktigaste inventerade bedömda variabler och beräknade variabler: På ytnivå: Inventerad areal Grundytevägd granandel Huggningsklass Antal angripna träd Avverkning Sanering På trädnivå säsong 0: Är trädet levande eller dött Trädets position stående/vindfälle/stubbe Brösthöjdsdiameter Trädets volym På trädnivå säsong 1: Brösthöjdsdiameter Trädets volym Se dokumentet "Databeskrivning" för mer detaljerad information. Som ytterligare dokumentation tillhandahålls också fältinstruktioner för inventeringarna, både för den specifika inventeringen och för Riksskogstaxeringen. En engelsk version av Riksskogstaxeringens fältinstruktion finns endast för år 2021 vilket är anledningen till att den är inkluderad här. Mon, 15 Dec 2025 10:32:27 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-363 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-363 Sveriges lantbruksuniversitet Sören Wulff Cornelia Roberge Med hjälp av ett flexibelt inventeringskoncept inriktat på skogsskador kan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) inom miljöanalysprogrammet Skog följa upp och presentera information om olika slags skogsskador. En årlig uppföljning av stora skadeutbrott i våra svenska skogar sker via Riksskogstaxeringens (RT) objektiva inventeringar. Men trots att vi här får en kontinuerlig uppföljning av de viktigaste skadesymptomen saknas ofta möjligheten att på ett lämpligt sätt följa upp regionala skadeutbrott. Med fler förväntade skadeutbrott i klimatförändringarnas spår finns ett stigande behov av regional information med god precision. För att effektivisera övervakningen av skogsskador har Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) introducerats med skräddarsydda inventeringar riktade mot enskilda skadegörares utbrott. NRS ska kunna leverera underlag om en skadas status och omfattning, så att specifika operativa beslut kan fattas. Därför kan inriktningen av inventeringen variera beroende på vilka skador som för tillfället är mest relevanta och för vilka skador det finns uttalade behov av information. Inventeringen ska vara åtgärdsorienterad och snabbt kunna leverera resultat. Data som samlas in i NRS ska också vara av sådan kvalitet att de kan vara användbara inom forskningen. Under 2020 har inom NRS genomförts en stickprovsinventering av volymen gran (Picea abies) angripen av granbarkborre (Ips typographus) i äldre granskog i Götaland exklusive Gotland och Svealand exklusive Dalarna. Detta som en uppföljning efter den extremt varma och torra sommaren 2018, vilket resulterade i många torkstressade granar som gynnade granbarkborren. Granbarkborrepopulationerna som redan innan var relativt höga ökade snabbt och har under senare år orsakat omfattande skador på gran i Götaland och Svealand. Inventeringen omfattar både stående angripna träd och vindfällen samt stubbar från avverkade angripna granar. Syftet med inventeringen var att skatta volym angripen gran, men också att belysa den geografiska fördelningen samt skadornas uppträdande på olika typer av mark och i olika typer av föryngringar. Resultaten från inventeringen ska kunna fungera som beslutsunderlag till möjliga skötselåtgärder. Inventeringen stratifierades genom ett objektivt urval av Riksskogstaxeringens alla permanenta provytor i Götaland och Svealand. I urvalet ingick, alla ytor i äldre gallrings eller slutavverkningsmogen granskog (≥ 7/10 gran). För urval av ytor används LPM (local pivotal method, Grafström et al 2012) där urvalet spreds utifrån provytornas geografiska position och granvolym. Inventeringen utfördes på den del av en cirkelyta med 25 m radie, vars yta ingick i det beskrivna beståndet. Andra delar av cirkelytan ingick inte i inventeringen. På angripna stående träd och vindfällda träd har brösthöjdsdiameter uppmätts. På stubbar efter avverkade träd med färska angrepp har stubbdiameter uppmätts. Inventeringen omfattar enbart träd med färska angrepp (säsong 0) utav angrepp av granbarkborre. Totalt inventerades 653 provytor. Antalet inmätta angripna träd, vindfällen och stubbar var 621. Datafilerna innehåller på provytenivå 653 rader med 30 kolumner, på trädnivå 621 rader med 16 kolumner. Inventeringens innehåll och omfattning har tagits fram i samråd med Skogsstyrelsen. Referenser: Grafström, A., Lundström, N., & Schelin, L. (2012). Spatially Balanced Sampling through the Pivotal Method. Biometrics, 68(2), 514-520. Retrieved December 1, 2020, from https://doi.org/10.1111/j.1541-0420.2011.01699.x Viktigaste inventerade bedömda variabler och beräknade variabler: På ytnivå: Inventerad areal Grundytevägd granandel Huggningsklass Antal angripna träd Avverkning Sanering På trädnivå: Är trädet levande eller dött Trädets position stående/vindfälle/stubbe Brösthöjdsdiameter Trädets volym Se dokumentet "Databeskrivning" för mer detaljerad information. Som ytterligare dokumentation tillhandahålls också fältinstruktioner för inventeringarna, både för den specifika inventeringen och för Riksskogstaxeringen. En engelsk version av Riksskogstaxeringens fältinstruktion finns endast för år 2021 vilket är anledningen till att den är inkluderad här. Mon, 29 Sep 2025 13:02:35 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-168 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-168 Sveriges lantbruksuniversitet Sören Wulff Cornelia Roberge Med hjälp av ett flexibelt inventeringskoncept inriktat på skogsskador kan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) inom miljöanalysprogrammet Skog följa upp och presentera information om olika slags skogsskador. En årlig uppföljning av stora skadeutbrott i våra svenska skogar sker via Riksskogstaxeringens (RT) objektiva inventeringar. Men trots att vi här får en kontinuerlig uppföljning av de viktigaste skadesymptomen saknas ofta möjligheten att på ett lämpligt sätt följa upp regionala skadeutbrott. Med fler förväntade skadeutbrott i klimatförändringarnas spår finns ett stigande behov av regional information med god precision. För att effektivisera övervakningen av skogsskador har Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) introducerats med skräddarsydda inventeringar riktade mot enskilda skadegörares utbrott. NRS ska kunna leverera underlag om en skadas status och omfattning, så att specifika operativa beslut kan fattas. Därför kan inriktningen av inventeringen variera beroende på vilka skador som för tillfället är mest relevanta och för vilka skador det finns uttalade behov av information. Inventeringen ska vara åtgärdsorienterad och snabbt kunna leverera resultat. Data som samlas in i NRS ska också vara av sådan kvalitet att de kan vara användbara inom forskningen. Under 2021 har inom NRS genomförts en stickprovsinventering av volymen gran (Picea abies) angripen av granbarkborre (Ips typographus) i äldre granskog i Götaland exklusive Gotland och Svealand exklusive Dalarna. Detta som en uppföljning efter den extremt varma och torra sommaren 2018, vilket resulterade i många torkstressade granar som gynnade granbarkborren. Granbarkborrepopulationerna som redan innan var relativt höga ökade snabbt och har under senare år orsakat omfattande skador på gran i Götaland och Svealand. Årets inventering är en uppföljning av inventeringen genomförd under 2020. Inventeringen omfattar både stående angripna träd och vindfällen samt stubbar från avverkade angripna granar. Syftet med inventeringen var att skatta volym angripen gran, men också att belysa den geografiska fördelningen samt skadornas uppträdande på olika typer av mark och i olika typer av föryngringar. Resultaten från inventeringen ska kunna fungera som beslutsunderlag till möjliga skötselåtgärder. Inventeringen stratifierades genom ett objektivt urval av Riksskogstaxeringens alla permanenta provytor i Götaland och Svealand. I urvalet ingick, alla ytor i äldre gallrings eller slutavverkningsmogen granskog (≥ 7/10 gran). För urval av ytor används LPM (local pivotal method, Grafström et al) där urvalet spreds utifrån provytornas geografiska position och granvolym. Inventeringen utfördes på den del av en cirkelyta med 20 m radie, vars yta ingick i det beskrivna beståndet. Det betyder att den inventerade ytan var mindre än vid 2020 års inventering, då radien var 25 m. Andra delar av cirkelytan ingick inte i inventeringen. Inventeringen omfattar under 2021 både stående träd och vindfällen med färska angrepp (säsong 0) och stående träd angripna under fjolåret (säsong 1) av granbarkborre. På angripna stående träd och vindfällda träd har brösthöjdsdiameter uppmätts. På stubbar efter avverkade träd med färska angrepp har stubbdiameter uppmätts. Datafilerna innehåller på provytenivå 711 rader med 28 kolumner. Data över inventeringsdatum har fallit bort. Datafilerna innehåller på trädnivå (säsong 0) 399 rader med 16 kolumner och på trädnivå (säsong 1) 270 rader med 12 kolumner. Inventeringens innehåll och omfattning har tagits fram i samråd med Skogsstyrelsen. Referenser: Grafström, A., Lundström, N., & Schelin, L. Spatially Balanced Sampling through the Pivotal Method. Biometrics, 68(2), 514-520. Retrieved December 1, 2020, from https://doi.org/10.1111/j.1541-0420.2011.01699.x Viktigaste inventerade bedömda variabler och beräknade variabler: På ytnivå: Inventerad areal Grundytevägd granandel Huggningsklass Antal angripna träd Avverkning Sanering På trädnivå säsong 0: Är trädet levande eller dött Trädets position stående/vindfälle/stubbe Brösthöjdsdiameter Trädets volym På trädnivå säsong 1: Brösthöjdsdiameter Trädets volym Se dokumentet "Databeskrivning" för mer detaljerad information. Som ytterligare dokumentation tillhandahålls också fältinstruktioner för inventeringarna, både för den specifika inventeringen och för Riksskogstaxeringen. Fri, 07 Nov 2025 13:30:50 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-282 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-282 Sveriges lantbruksuniversitet Sören Wulff Cornelia Roberge Med hjälp av ett flexibelt inventeringskoncept inriktat på skogsskador kan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) inom miljöanalysprogrammet Skog följa upp och presentera information om olika slags skogsskador. En årlig uppföljning av stora skadeutbrott i våra svenska skogar sker via Riksskogstaxeringens (RT) objektiva inventeringar. Men trots att vi här får en kontinuerlig uppföljning av de viktigaste skadesymptomen saknas ofta möjligheten att på ett lämpligt sätt följa upp regionala skadeutbrott. Med fler förväntade skadeutbrott i klimatförändringarnas spår finns ett stigande behov av regional information med god precision. För att effektivisera övervakningen av skogsskador har Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) introducerats med skräddarsydda inventeringar riktade mot enskilda skadegörares utbrott. NRS ska kunna leverera underlag om en skadas status och omfattning, så att specifika operativa beslut kan fattas. Därför kan inriktningen av inventeringen variera beroende på vilka skador som för tillfället är mest relevanta och för vilka skador det finns uttalade behov av information. Inventeringen ska vara åtgärdsorienterad och snabbt kunna leverera resultat. Data som samlas in i NRS ska också vara av sådan kvalitet att de kan vara användbara inom forskningen. Under 2011 har inom NRS genomförts en stickprovsinventering utav barkborreangrepp av dubbelögad bastborre (Polygrapus poligraphus) och/eller granbarkborre (Ips typographus) i äldre granskog i Västernorrlands län. Syftet med inventeringen var att skatta volym angripen gran, men också att belysa den geografiska fördelningen samt skadornas uppträdande på olika typer av mark och i olika typer av föryngringar. Resultaten från inventeringen ska kunna fungera som beslutsunderlag till möjliga skötselåtgärder. Inventeringen stratifierades genom ett objektivt urval av Riksskogstaxeringens alla permanenta provytor i Västernorrlands län. I urvalet ingick, alla ytor i äldre gallrings eller slutavverkningsmogen granskog (≥ 7/10 gran), 25 % av ytor i motsvarande ålder men med en granandel på 3 – 6/10 och 10 % av alla ytor i yngre gallringsskog med en granandel på minst 3/10. Inventeringen utfördes på den del av en cirkelyta med 25 m radie, vars yta ingick i det beskrivna beståndet. Andra delar av cirkelytan ingick inte i inventeringen. På angripna stående träd har brösthöjdsdiameter uppmätts. Förutom diameter har också barkborreart och ålder på angreppen angetts. Totalt inventerades 97 provytor. Antalet inmätta angripna träd är 236. Datafilerna innehåller på provytenivå 97 rader med 19 kolumner och på trädnivå 236 rader med 11 kolumner. Viktigaste inventerade bedömda variabler och beräknade variabler: På ytnivå Inventerad areal Förekomst av färska angrepp av dubbelögad bastborre Förekomst av färska angrepp av granbarkborre Förekomst av äldre angrepp Andel av gran på yta med 10 m radie angripen Andel av gran på yta med 25 m radie angripen Grundytevägd granandel På trädnivå Är trädet levande eller dött Brösthöjdsdiameter Vilken granbarkborreart har angripit trädet Vilken säsong är angreppen gjorda Avstånd till kant Höjd skattad med funktion RuneOlla Trädets volym Se dokumentet "Databeskrivning" för mer detaljerad information. Som ytterligare dokumentation tillhandahålls också fältinstruktioner för inventeringarna. Fri, 21 Feb 2025 14:57:40 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-485 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-485 Sveriges lantbruksuniversitet Sören Wulff Cornelia Roberge Med hjälp av ett flexibelt inventeringskoncept inriktat på skogsskador kan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) inom miljöanalysprogrammet Skog följa upp och presentera information om olika slags skogsskador. En årlig uppföljning av stora skadeutbrott i våra svenska skogar sker via Riksskogstaxeringens (RT) objektiva inventeringar. Men trots att vi här får en kontinuerlig uppföljning av de viktigaste skadesymptomen saknas ofta möjligheten att på ett lämpligt sätt följa upp regionala skadeutbrott. Med fler förväntade skadeutbrott i klimatförändringarnas spår finns ett stigande behov av regional information med god precision. För att effektivisera övervakningen av skogsskador har Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) introducerats med skräddarsydda inventeringar riktade mot enskilda skadegörares utbrott. NRS ska kunna leverera underlag om en skadas status och omfattning, så att specifika operativa beslut kan fattas. Därför kan inriktningen av inventeringen variera beroende på vilka skador som för tillfället är mest relevanta och för vilka skador det finns uttalade behov av information. Inventeringen ska vara åtgärdsorienterad och snabbt kunna leverera resultat. Data som samlas in i NRS ska också vara av sådan kvalitet att de kan vara användbara inom forskningen. Under 2012 har inom NRS genomförts en stickprovsinventering utav barkborreangrepp av dubbelögad bastborre (Polygrapus poligraphus) och/eller granbarkborre (Ips typographus) i äldre granskog i Västernorrlands län. Syftet med inventeringen var att skatta volym angripen gran, men också att belysa den geografiska fördelningen samt skadornas uppträdande på olika typer av mark och i olika typer av föryngringar. Resultaten från inventeringen ska kunna fungera som beslutsunderlag till möjliga skötselåtgärder. Inventeringen stratifierades genom ett objektivt urval av Riksskogstaxeringens alla permanenta provytor i Västernorrlands län. I urvalet ingick, alla ytor i äldre gallrings eller slutavverkningsmogen granskog (≥ 7/10 gran), 25 % av ytor i motsvarande ålder men med en granandel på 3 – 6/10 och 10 % av alla ytor i yngre gallringsskog med en granandel på minst 3/10. Inventeringen utfördes på den del av en cirkelyta med 25 m radie, vars yta ingick i det beskrivna beståndet. Andra delar av cirkelytan ingick inte i inventeringen. På angripna stående träd och vindfällda träd har brösthöjdsdiameter uppmätts. På stubbar efter avverkade träd med färska angrepp har stubbdiameter uppmätts. Förutom diameter har också barkborreart och ålder på angreppen angetts. Inventeringen har genomförts på samma sätt som under 2011, men med tillägget att angripna vindfällda träd samt stubbar från avverkade angripna träd inkluderades 2012. Totalt inventerades 87 provytor. Antalet inmätta angripna träd är 194. Datafilerna innehåller på provytenivå 87 rader med 15 kolumner och på trädnivå 194 rader med 12 kolumner. Viktigaste inventerade bedömda variabler och beräknade variabler På ytnivå: Inventerad areal Grundytevägd granandel Huggningsklass På trädnivå: Är trädet levande eller dött Trädets position stående/vindfälle/stubbe Brösthöjdsdiameter Vilken granbarkborreart har angripit trädet Vilken säsong är angreppen gjorda Trädets volym Se dokumentet "Databeskrivning" för mer detaljerad information. Som ytterligare dokumentation tillhandahålls också fältinstruktioner för inventeringarna. Tue, 10 Dec 2024 08:14:07 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-509 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-509 Sveriges lantbruksuniversitet Sören Wulff Cornelia Roberge Med hjälp av ett flexibelt inventeringskoncept inriktat på skogsskador kan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) inom miljöanalysprogrammet Skog följa upp och presentera information om olika slags skogsskador. En årlig uppföljning av stora skadeutbrott i våra svenska skogar sker via Riksskogstaxeringens (RT) objektiva inventeringar. Men trots att vi här får en kontinuerlig uppföljning av de viktigaste skadesymptomen saknas ofta möjligheten att på ett lämpligt sätt följa upp regionala skadeutbrott. Med fler förväntade skadeutbrott i klimatförändringarnas spår finns ett stigande behov av regional information med god precision. För att effektivisera övervakningen av skogsskador har Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) introducerats med skräddarsydda inventeringar riktade mot enskilda skadegörares utbrott. NRS ska kunna leverera underlag om en skadas status och omfattning, så att specifika operativa beslut kan fattas. Därför kan inriktningen av inventeringen variera beroende på vilka skador som för tillfället är mest relevanta och för vilka skador det finns uttalade behov av information. Inventeringen ska vara åtgärdsorienterad och snabbt kunna leverera resultat. Data som samlas in i NRS ska också vara av sådan kvalitet att de kan vara användbara inom forskningen. Under 2013 har inom NRS genomförts en stickprovsinventering utav barkborreangrepp av dubbelögad bastborre (Polygrapus poligraphus) och/eller granbarkborre (Ips typographus) i äldre granskog i Västernorrlands län. Inventeringen omfattade både stående angripna träd och vindfällen. Syftet med inventeringen var att skatta volym angripen gran, men också att belysa den geografiska fördelningen samt skadornas uppträdande på olika typer av mark och i olika typer av föryngringar. Resultaten från inventeringen ska kunna fungera som beslutsunderlag till möjliga skötselåtgärder. Inventeringen stratifierades genom ett objektivt urval av Riksskogstaxeringens alla permanenta provytor i Västernorrlands län. I urvalet ingick, alla ytor i äldre gallrings eller slutavverkningsmogen granskog (≥ 7/10 gran), 25 % av ytor i motsvarande ålder men med en granandel på 3 – 6/10 och 10 % av alla ytor i yngre gallringsskog med en granandel på minst 3/10. Inventeringen utfördes på den del av en cirkelyta med 25 m radie, vars yta ingick i det beskrivna beståndet. Andra delar av cirkelytan ingick inte i inventeringen. På angripna stående träd och vindfällda träd har brösthöjdsdiameter uppmätts. På stubbar efter avverkade träd med färska angrepp har stubbdiameter uppmätts. Förutom diameter har också barkborreart och ålder på angreppen angetts. Inventeringen har genomförts på samma sätt som under 2011 och 2012, men med tillägget att angripna vindfällda träd är inkluderade. Under 2013 introducerades även Kanttid, dvs när en beståndskant inom 25 m från ytcentrum uppkom. Totalt inventerades 93 provytor. Antalet inmätta angripna träd är 330 och vindfällen är 118. Datafilerna innehåller på provytenivå 93 rader med 22 kolumner, på trädnivå 330 rader med 12 kolumner samt för vindfällen 118 rader med 13 kolumner. Viktigaste inventerade bedömda variabler och beräknade variabler: På ytnivå: Inventerad areal Grundytevägd granandel Huggningsklass På trädnivå: Är trädet levande eller dött Trädets position stående/vindfälle/stubbe Brösthöjdsdiameter Vilken granbarkborreart har angripit trädet Vilken säsong är angreppen gjorda Trädets volym På vindfälle nivå: Brösthöjdsdiameter Är vindfället angripet av barkborre? Vilken granbarkborreart har angripit vindfället? Vilken säsong föll vindfället? Vindfällets volym Se dokumentet "Databeskrivning" för mer detaljerad information. Som ytterligare dokumentation tillhandahålls också fältinstruktioner för inventeringarna, både för den specifika inventeringen och för Riksskogstaxeringen. En engelsk version av Riksskogstaxeringens fältinstruktion finns endast för år 2021 vilket är anledningen till att den är inkluderad här. Mon, 03 Feb 2025 14:33:44 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-626 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2024-626 Sveriges lantbruksuniversitet Sören Wulff Cornelia Roberge Med hjälp av ett flexibelt inventeringskoncept inriktat på skogsskador kan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) inom miljöanalysprogrammet Skog följa upp och presentera information om olika slags skogsskador. En årlig uppföljning av stora skadeutbrott i våra svenska skogar sker via Riksskogstaxeringens (RT) objektiva inventeringar. Men trots att vi här får en kontinuerlig uppföljning av de viktigaste skadesymptomen saknas ofta möjligheten att på ett lämpligt sätt följa upp regionala skadeutbrott. Med fler förväntade skadeutbrott i klimatförändringarnas spår finns ett stigande behov av regional information med god precision. För att effektivisera övervakningen av skogsskador har Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) introducerats med skräddarsydda inventeringar riktade mot enskilda skadegörares utbrott. NRS ska kunna leverera underlag om en skadas status och omfattning, så att specifika operativa beslut kan fattas. Därför kan inriktningen av inventeringen variera beroende på vilka skador som för tillfället är mest relevanta och för vilka skador det finns uttalade behov av information. Inventeringen ska vara åtgärdsorienterad och snabbt kunna leverera resultat. Data som samlas in i NRS ska också vara av sådan kvalitet att de kan vara användbara inom forskningen. Under 2015 har inom NRS genomförts en stickprovsinventering utav barkborreangrepp av dubbelögad bastborre (Polygrapus poligraphus) och/eller granbarkborre (Ips typographus) i äldre granskog i Västernorrlands län och östra Jämtlands län (Bräcke, Ragunda and Östersund kommun). Inventeringen 2015 omfattar precis som 2014 även Jämtland, jämfört med tidigare års inventeringar, som en uppföljning av de kraftiga stormarna under december 2013, vilka fällde en stor mängd skog. Inventeringen omfattade både stående angripna träd och vindfällen. Syftet med inventeringen var att skatta volym angripen gran, men också att belysa den geografiska fördelningen samt skadornas uppträdande på olika typer av mark och i olika typer av föryngringar. Resultaten från inventeringen ska kunna fungera som beslutsunderlag till möjliga skötselåtgärder. Inventeringen stratifierades genom ett objektivt urval av Riksskogstaxeringens alla permanenta provytor i Västernorrlands län. I urvalet ingick, alla ytor i äldre gallrings eller slutavverkningsmogen granskog (≥ 7/10 gran). Inventeringen utfördes på den del av en cirkelyta med 25 m radie, vars yta ingick i det beskrivna beståndet. Andra delar av cirkelytan ingick inte i inventeringen. På angripna stående träd och vindfällda träd har brösthöjdsdiameter uppmätts. På stubbar efter avverkade träd med färska angrepp har stubbdiameter uppmätts. Förutom diameter har också barkborreart och ålder på angreppen angetts. Höjd och volym är enbart skattad för träd angripna under innevarande (0) säsong. Inventeringen har genomförts på likartat sätt som under 2011, 2012, 2013 och 2014. Inmätning av vindfällen inkluderades från och med 2013 och omfattar både vindfällen med färska angrepp (säsong 0) samt färska vindfällen utan angrepp av barkborrar. Totalt inventerades 153 provytor. Antalet inmätta angripna träd var 40 och vindfällen var 162. Datafilerna innehåller på provytenivå 153 rader med 23 kolumner, på trädnivå 40 rader med 12 kolumner samt för vindfällen 162 rader med 12 kolumner. Viktigaste inventerade bedömda variabler och beräknade variabler: På ytnivå: Inventerad areal Grundytevägd granandel Huggningsklass På trädnivå: Är trädet levande eller dött Trädets position stående/stubbe Brösthöjdsdiameter Vilken granbarkborreart har angripit trädet Vilken säsong är angreppen gjorda Trädets volym På vindfälle nivå: Brösthöjdsdiameter Är vindfället angripet av barkborre? Vilken granbarkborreart har angripit vindfället? Vilken säsong föll vindfället? Vindfällets volym Se dokumentet "Databeskrivning" för mer detaljerad information. Som ytterligare dokumentation tillhandahålls också fältinstruktioner för inventeringarna, både för den specifika inventeringen och för Riksskogstaxeringen. En engelsk version av Riksskogstaxeringens fältinstruktion finns endast för år 2021 vilket är anledningen till att den är inkluderad här. Thu, 10 Apr 2025 13:36:47 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-93 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-93 Sveriges lantbruksuniversitet Sören Wulff Cornelia Roberge Med hjälp av ett flexibelt inventeringskoncept inriktat på skogsskador kan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) inom miljöanalysprogrammet Skog följa upp och presentera information om olika slags skogsskador. En årlig uppföljning av stora skadeutbrott i våra svenska skogar sker via Riksskogstaxeringens (RT) objektiva inventeringar. Men trots att vi här får en kontinuerlig uppföljning av de viktigaste skadesymptomen saknas ofta möjligheten att på ett lämpligt sätt följa upp regionala skadeutbrott. Med fler förväntade skadeutbrott i klimatförändringarnas spår finns ett stigande behov av regional information med god precision. För att effektivisera övervakningen av skogsskador har Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) introducerats med skräddarsydda inventeringar riktade mot enskilda skadegörares utbrott. NRS ska kunna leverera underlag om en skadas status och omfattning, så att specifika operativa beslut kan fattas. Därför kan inriktningen av inventeringen variera beroende på vilka skador som för tillfället är mest relevanta och för vilka skador det finns uttalade behov av information. Inventeringen ska vara åtgärdsorienterad och snabbt kunna leverera resultat. Data som samlas in i NRS ska också vara av sådan kvalitet att de kan vara användbara inom forskningen. Under 2014 har inom NRS genomförts en stickprovsinventering utav barkborreangrepp av dubbelögad bastborre (Polygrapus poligraphus) och/eller granbarkborre (Ips typographus) i äldre granskog i Västernorrlands län och östra Jämtlands län (Bräcke, Ragunda and Östersund kommun). Anledningen till att inventeringen under 2014 även omfattar Jämtland, jämfört med tidigare års inventeringar, var de kraftiga stormarna under december 2013, vilka fällde en stor mängd skog. Inventeringen omfattade både stående angripna träd och vindfällen. Syftet med inventeringen var att skatta volym angripen gran, men också att belysa den geografiska fördelningen samt skadornas uppträdande på olika typer av mark och i olika typer av föryngringar. Resultaten från inventeringen ska kunna fungera som beslutsunderlag till möjliga skötselåtgärder. Inventeringen stratifierades genom ett objektivt urval av Riksskogstaxeringens alla permanenta provytor i Västernorrlands län. I urvalet ingick alla ytor i äldre gallrings eller slutavverkningsmogen granskog (≥ 7/10 gran), 25 % av ytor i motsvarande ålder men med en granandel på 3 – 6/10 och 10 % av alla ytor i yngre gallringsskog med en granandel på minst 3/10. Inventeringen utfördes på den del av en cirkelyta med 25 m radie, vars yta ingick i det beskrivna beståndet. Andra delar av cirkelytan ingick inte i inventeringen. På angripna stående träd och vindfällda träd har brösthöjdsdiameter uppmätts. På stubbar efter avverkade träd med färska angrepp har stubbdiameter uppmätts. Förutom diameter har också barkborreart och ålder på angreppen angetts. Höjd och volym är enbart skattad för träd angripna under innevarande (0) säsong. Inventeringen har genomförts på samma sätt som under 2011, 2012 och 2013. Inmätning av vindfällen inkluderades 2013 och omfattar både vindfällen med färska angrepp (säsong 0) samt färska vindfällen utan angrepp av barkborrar. Totalt inventerades 183 provytor. Antalet inmätta angripna träd var 610 och vindfällen var 302. Datafilerna innehåller på provytenivå 183 rader med 23 kolumner, på trädnivå 610 rader med 12 kolumner samt för vindfällen 302 rader med 12 kolumner. Viktigaste inventerade bedömda variabler och beräknade variabler: På ytnivå: Inventerad areal Grundytevägd granandel Huggningsklass På trädnivå: Är trädet levande eller dött Trädets position stående/stubbe Brösthöjdsdiameter Vilken granbarkborreart har angripit trädet Vilken säsong är angreppen gjorda Trädets volym På vindfälle nivå: Brösthöjdsdiameter Är vindfället angripet av barkborre? Vilken granbarkborreart har angripit vindfället? Vilken säsong föll vindfället? Vindfällets volym Se dokumentet "Databeskrivning" för mer detaljerad information. Som ytterligare dokumentation tillhandahålls också fältinstruktioner för inventeringarna, både för den specifika inventeringen och för Riksskogstaxeringen. En engelsk version av Riksskogstaxeringens fältinstruktion finns endast för år 2021 vilket är anledningen till att den är inkluderad här. Wed, 19 Mar 2025 07:48:16 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-67 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-67 Sveriges lantbruksuniversitet Sören Wulff Cornelia Roberge Med hjälp av ett flexibelt inventeringskoncept inriktat på skogsskador kan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) inom miljöanalysprogrammet Skog följa upp och presentera information om olika slags skogsskador. En årlig uppföljning av stora skadeutbrott i våra svenska skogar sker via Riksskogstaxeringens (RT) objektiva inventeringar. Men trots att vi här får en kontinuerlig uppföljning av de viktigaste skadesymptomen saknas ofta möjligheten att på ett lämpligt sätt följa upp regionala skadeutbrott. Med fler förväntade skadeutbrott i klimatförändringarnas spår finns ett stigande behov av regional information med god precision. För att effektivisera övervakningen av skogsskador har Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) introducerats med skräddarsydda inventeringar riktade mot enskilda skadegörares utbrott. NRS ska kunna leverera underlag om en skadas status och omfattning, så att specifika operativa beslut kan fattas. Därför kan inriktningen av inventeringen variera beroende på vilka skador som för tillfället är mest relevanta och för vilka skador det finns uttalade behov av information. Inventeringen ska vara åtgärdsorienterad och snabbt kunna leverera resultat. Data som samlas in i NRS ska också vara av sådan kvalitet att de kan vara användbara inom forskningen. Under 2016 har inom NRS genomförts en stickprovsinventering utav barkborreangrepp av dubbelögad bastborre (Polygrapus poligraphus) och/eller granbarkborre (Ips typographus) i äldre granskog i Västernorrlands län och östra jämtlands län (Bräcke, Ragunda and Östersund kommun). Inventeringen 2016 omfattar precis som 2014 och 2015 även Jämtland, jämfört med tidigare års inventeringar, som en uppföljning av de kraftiga stormarna under december 2013, vilka fällde en stor mängd skog. Inventeringen omfattar både stående angripna träd och vindfällen. Syftet med inventeringen var att skatta volym angripen gran, men också att belysa den geografiska fördelningen samt skadornas uppträdande på olika typer av mark och i olika typer av föryngringar. Resultaten från inventeringen ska kunna fungera som beslutsunderlag till möjliga skötselåtgärder. Inventeringen stratifierades genom ett objektivt urval av Riksskogstaxeringens alla permanenta provytor i Västernorrlands län. I urvalet ingick, alla ytor i äldre gallrings eller slutavverkningsmogen granskog (≥ 7/10 gran). Inventeringen utfördes på den del av en cirkelyta med 25 m radie, vars yta ingick i det beskrivna beståndet. Andra delar av cirkelytan ingick inte i inventeringen. På angripna stående träd och vindfällda träd har brösthöjdsdiameter uppmätts. På stubbar efter avverkade träd med färska angrepp har stubbdiameter uppmätts. Förutom diameter har också barkborreart och ålder på angreppen angetts. Inventeringen har genomförts på samma sätt som under 2011, 2012, 2013, 2014 och 2015. Inmätning av vindfällen inkluderades från och med 2013 och omfattar både vindfällen med färska angrepp (säsong 0) samt färska vindfällen utan angrepp av barkborrar. Under 2016 finns variabeln ”rotdel” med som förklarar om vindfället är ett helt träd. Detta framgår även under variabeln ”full längd” som finns med även tidigare år. Totalt inventerades 147 provytor. Antalet inmätta angripna träd var 466 och vindfällen var 72. Datafilerna innehåller på provytenivå 147 rader med 23 kolumner, på trädnivå 466 rader med 12 kolumner samt för vindfällen 72 rader med 13 kolumner. Viktigaste inventerade bedömda variabler och beräknade variabler: På ytnivå: Inventerad areal Grundytevägd granandel Huggningsklass På trädnivå: Är trädet levande eller dött Trädets position stående/stubbe Brösthöjdsdiameter Vilken granbarkborreart har angripit trädet Vilken säsong är angreppen gjorda Trädets volym På vindfälle nivå: Brösthöjdsdiameter Är vindfället angripet av barkborre? Vilken granbarkborreart har angripit vindfället? Vilken säsong föll vindfället? Vindfällets volym Se dokumentet "Databeskrivning" för mer detaljerad information. Som ytterligare dokumentation tillhandahålls också fältinstruktioner för inventeringarna, både för den specifika inventeringen och för Riksskogstaxeringen. En engelsk version av Riksskogstaxeringens fältinstruktion finns endast för år 2021 vilket är anledningen till att den är inkluderad här. Fri, 30 May 2025 06:06:57 GMT https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-137 https://researchdata.se/sv/catalogue/dataset/2025-137 Sveriges lantbruksuniversitet Sören Wulff Cornelia Roberge